Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Militaria => Övrigt => Ämnet startat av: Arne Sörlöv skrivet 2002-07-02, 21:41
-
Jag har en förfader som anges som flykting. (1719 Rönö(E)). Flera personer vid samma tid anges som flykting. Var kom dessa flyktingar från? Och vad flyktade de från?
Mvh Arne
-
De flyktade säkert från den ryska skärgårdsflottan, som 1719 härjade längs svenska östersjökusten.
-
Nej, det tror jag inte att de gjorde. I så fall hade de ju varit krigsfångar alternativt desertörer, och inte flyktingar. Nej, det är troligare att de kom från den finska kusten/skärgården, som också vid denna tid var hårt ansatt av ryssarnas härjningar. Det var en hel del från denna trakt som flydde hit. Som exempel kan nämnas Gabriel Thavonius (tillhörande en finländsk präst- och lärdomssläkt), kyrkoherde i Närpes, Finland, som flydde till Sverige av just denna anledning. Han hamnade så småningom i Hallingebergs socken (Småland), där hans dotter Maria Thavonia (död 1762 2/3 i Hallingebergs prästgård) 1717 6/2 gifte sig med befallningsmannen på Blekhem, Törnsfalls sn, Petter Hultman (166(9)-1738) [min ff mm ff mm f] i hans andra gifte.
Sedan kan man ju naturligtvis diskutera, huruvida de verkligen var flyktingar i egentlig mening, när de bara kom från en annan del av det svenska riket. Men jag har en känsla av att flyktingskapet vid denna tid inte enbart hade med nationsbegreppet att göra, utan tog fasta på det faktum att man p.g.a. krigshändelser hade brutit upp från sin hembygd för att i stället slå sig ner mycket långt därifrån.
-
Anders, det är möjligt att jag missförstod ditt svar; Om du menade att de flyktade för den ryska skärgårdsflottan, så är vi helt eniga. Om du däremot menade att de flydde ifrån sagda flotta (= alltså tillhörde den), är vi det inte.
-
Carl-Fredrik, det stämmer, du missförstod mig, men jag uttryckte mig tvetydigt när jag svarade i all hast.
Jag tror du har helt rätt att flyktingbegreppet inte behövde betyda flykt från en annan nation, eller ens en annan landsända. Jag misstänker att de flyktingar som Arne frågar om kan ha varit svenskar boende i kustbandet, vars gårdar blivit brända av ryssarna. De fick då flykta till några närbelägna områden som undgått härjningarna.
Har Arne fler uppgifter om flyktingarna, så kanske vi lättare kan avgöra vilken typ av flykting det rör sig om.
-
Mängder med folk flydde ju från Finland och Åland under den här tiden. Ett annat exempel är familjen Serlachius som hamnade i Östergötland.
Nuvarande riddarhusgenealogen i Finland Johanna Aminoff Wiberg har publicerat en skrift om dessa flyktingar någon gång under 1990-talet.
-
Om skriften som Elisabeth nämner kan man läsa här.
-
Min flykting heter Hendrik Hendriksson och gifte sig 1719 i Rönö. Övriga flyktingar som jag sett har också svenska namn
Mvh Arne
-
Håkan
Vet du om Aminoff-Winbergs bok fortfarande går att köpa? Jag har sökt den flera gånger, utan framgång, på antikvariat.net. Utgivaren Datateknink för släktforskning verkar märkligt nog inte ha någon hemsida. Jag har i alla fall inte hittat någon.
-
Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har stött på att personer från den västra rikshalvan, det vill säga nuvarande Sverige, skulle ha benämnts flyktingar, utan detta ord användes vad jag förstår enbart om personer från den östra rikshalvan (Finland och Baltikum). Denna reflektion gäller senare delen av stora nordiska kriget, alltså från omkring 1710 till fredsslutet 1721. Om någon kan påvisa motsatsen vore det intressant att få veta.
Därför tror jag att Henrik Henriksson helt säkert var hemmahörande i Finland och att det var därifrån han hade flytt. Att han hade ett svenskt namn är inget märkligt, dels fanns (och finns) en stor svenskspråkig befolkning i Finland (särskilt utmed kusterna) och dessutom blev också den finskspråkiga befolkningen alltid noterad med svenska namn i de äldre källorna (till omkring mitten av 1800-talet, åtminstone). Namnet Henrik var för övrigt mycket populärt i Finland efter Finlands nationalhelgon Henrik den helige (död på 1100-talet).
Med andra ord: Allt tyder på att flyktingen Henrik Henriksson var finländare.
För övrigt är det väl tveksamt om de svenskar som flydde undan de ryska härjningarna sommaren 1719 verkligen kan ha blivit omtalade som flyktingar i källorna. Ryssarna härjade utmed en lång kuststräcka under en dryg månads tid, och det måste ha rört sig om korta strandhugg där ryssarna hastigt tog i land och plundrade och brände så mycket de orkade. Säkert flydde svenskarna hals över huvud, men bortavaron blev knappast lång, högst några veckor.
-
Föreningen Datateknik för släktforskning finns inte längre utan är numera sammanslagen med Genealogiska Samfundet i Finland. Jag försökte hitta boken i deras mycket omfattande bokhandel (www.genealogia.fi och klicka sedan på Bokhandeln), men det lyckades inte. Kanske är den slutsåld. Mejla och fråga.
-
Håkan kan ha rätt. Jag baserade mitt inlägg på den forskning jag gjort i Torö socken, vars husförhörslängd åren 1719-20 förtecknar vilka gårdar som brändes och var folket fick ta sin tillflykt. När jag nu går igenom materialet igen så kan jag dock inte hitta att dessa någonstans kallas flykting, utan det är andra formuleringar som används.
-
Ovannämnda bok finns att läsa i Förbundets bibliotek i Stockholm.
-
Carl-Fredrik Hanzon!
Tyvärr har du ingen emailadress angiven...
Men, du nämner en kyrkoherde Gabriel Thavonius, känner du till hur denne är släkt med Gabriel Thavon (1700-tal) som var bosatt i Ljungby socken (Halland)?
(Svar kanske lämnas bäst över mail)
Mvh
Gabriel
-
Om flyktingar med knytning till det stora Nordiska kriget finns en artikel 1944, enligt uppgift också med förteckning, nämligen i GSÅ XXVIII, 1944 (Genealog. samf i Finland), Artikel över flyktingar i Sverige 1712-1714 (Min hänvisn: www.genealogia.fi/genos/18 om släkten Hunnius).
Jag har inte själv tidskriften och det fanns inga överex. hos Genealog. samfundet när jag frågade för något drygt år sedan. Däremot fanns samband med senare påträffade personer i Stockholm (Hustru o barn till rådmannen Sven Moderus i Viborg).
-
Artikeln heter Förteckning över flyktingar i Sverige från Finland och Östersjöprovinserna 1712-1714 och är skriven av Alf Brenner. Den redovisar personerna i tre förteckningar från 1712, 1713 och 1714 över flyktingar, upprättade av flyktingkommissionen och numera förvarade i Inkvarteringskommissionens arkiv i Stockholms stadsarkiv. De finns i sin helhet avtryckta i Johanna Aminoff-Winbergs bok (se ovan). Alf Brenners artikel är publicerad i Genealogiska Samfundet i Finland Årsskrift XXVIII 1944, sid. 71-130. Själva listan innehåller alltså ingenting nytt för den som har Aminoff-Winbergs bok, däremot finns några sidor inledning som kan vara läsvärda för den som intresserar sig för flyktingar.
Alf Brenner återkom några år senare till flyktingförteckningarna i en artikel kallas Flyktinglistornas tillförlitlighet och publicerad i tidskriften Genos 1947, utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland. Den artikeln finns också publicerad på Internet, klicka här.
-
Flykting var man också från Åland. Se min artikel Flyktingar undan Stora Ofreden till
Värmdö socken i Genos 1991-4 s 180.
Det fanns dock flyktingar, såväl från Åland som från Finland och de svenska Östersjöbesittningarna i åtskilliga svenska socknar under 1700-talets första decennier.