Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Krig och slag => Militaria => Svenska krig 1521-1814 => Ämnet startat av: Mikael Andersson skrivet 2011-02-10, 11:17

Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2011-02-10, 11:17
Hej!
 
Har utifrån diverse källor försök att utröna vilka befäls- samt adelspersoner som deltog i Slaget vid Stångebro. Skulle vara mycket tacksam för tillägg eller kommentarer till vidstående lista.
 
Sigismunds sida:
Riksråd Erik Sparre
Riksråd Gustaf Banér
Riksråd Sten Banér
Riksråd Ture Bielke
Riksråd Göran Knutsson Posse
Prinsessan Anna Vasa
Fältmarskalk Jörgen Farensbach, balttysk adelsman och livländsk general. Polsk senator.
General Hans Weijer, ståthållare på Putzig i Polen.
Överste Greve Gustaf Brahe
Överste samt Peter Gottberg, tysk Amtmann på Rugen  
Ryttmästare Johan Nilsson Gyllenstierna
Ryttmästare Arvid Drake
Ryttmästare Göran Nilsson Posse
Fälttygmästaren Tönnes Maydel, befäl över artilleriet
Hildebrandt Creutz
Kaspar Horwath, ungersk baron  
Torsten Lennartsson av Forsstenaätten/ Sparre över blad (bror till Anders Lennartsson)
Löjtnant Erik Pedersson Ribbing (halvbror till Lindorm Pedersson Ribbing)
Kronfänrik Abraham Brahe
Kungens skrivare Nils Rasch
Arvid Swan, smålänsk adelsman
Vladislav Beckes, ungrare (ej helt klartlagt, ev endast med vid Kalmar)
Överste Göran Månsson Stierna (ej helt klartlagt)
 
Hertig Karls sida:
Marskalk och Ryttmästare Hans von Massenbach, tysk
Fältöverste Axel Stensson Leijonhufvud
Överste Anders Lennartsson av Forsstenaätten/ Sparre över blad (bror till Torsten Lennartsson)
Överste Samuel Nilsson Roos till Hessle
Överste Johan Hindriksson Rytter/ Reuter
Stallmästaren Anders Nilsson Roos/ Häst
Hans Eriksson Ulfsparre af Broxvik
Ryttmästare Nils Germundsson  
Ryttmästare Torsten Kristoffersson (ej helt klartlagt)
Ryttmästare Lars Jakobsson (ej helt klartlagt)
Lindorm Pedersson Ribbing (halvbror till Erik Pedersson Ribbing)
Per Månsson
Olof Persson
 
Vidare finner jag följande fanor på vardera sida.
 
Sigismunds:
Omkring 8 000 man varav  
ca 4400-5 000 utländska krigsmän, ryttare och fotfolk
Svenska adelsfanans 300 ryttare
Smålands ryttare med 300 ryttare
Västgöta ryttare med två fanor om totalt 550 man
Östergötlands ryttare, mindre del av
Smålands fotfolk med 5-8 fänikor om totalt ca 2 000 man.  
Västergötlands fotfolk, två fänikor
Östergötlands fotfolk, mindre del av  
 
Hertig Karls:
Omkring 12 000 man varav
Livfanans ryttare 300 ryttare
Tre andra ryttarfanor från hertigdömet, ca 900 ryttare
Östergötlands ryttare, merparten av ca 200 man
Dalarnas fotfolk med tre fänikor
Gästriklands fotfolk med tre fänikor  
Södermanlands fotfolk med fyra fänikor  
Hälsinglands fotfolk med en fänika
Västmanlands fotfolk med en fänika
Dalslands fotfolk med en fänika
Smålands fotfolk med tre fänikor
Västgöta fotfolk med sex fänikor
Östgöta fotfolk med två fänikor
 
Har även intresse om någon vet vilka fälttecken/ fanor de respektive enheterna förde. Gällande artilleriet hade hertigen enligt uppgift 21 fältstycken mot Sigismunds sju. Kommentarer?
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2011-02-10, 16:06
Hans Eriksson (Ulfsparre) tituleras av Elgenstierna Hövidsman för en del av hertigens krigsfolk i Stångebro slag 1598. Kanske kan Du ange den i Din sammanställning.
Stallmästaren Anders Nilsson Roos/ Häst - här menar Du kanske Ross i stället för Roos. Jmfr Schlegel o Klinsp. sid 5.
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol 2011-02-10 16:23)
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2011-02-11, 10:34
Hej Olle!  
 
Tack för detta. Intressant med Samuel Nilsson. Jag har valt att kalla honom Roos baserat på:  
 
”Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611)”, Jan Eric Almquist, ”. Samuel Nilsson (d 1607), stundom kallad » Rooss».
 
I de flesta andra sammanhang kallas han Ross. Att ange hans namn med Rooss som är en blandning av de två och kan utläsas både som Ros och Ross kan vara en variant. Eller varför inte enbart Samuel Nilsson till Hessle.
 
Stavningsfrågan gäller även för hans bror Anders Nilsson Häst (vapen röd häst med förgyllt betsel i silverfält). Hertig Karls stall- och ryttmästare.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2011-02-18, 16:11
Tillägg till listan ovan:
 
Sigismunds sida:
Edvard Fortunatus av Baden, markgreve av Baden-Rodemachern
Ryttmästare Henrik Leijel, skotte
Kvartersmästare Peder Michelsson vid Smålands Ryttare. Adlad Hammerskiöld.  
Knekthövitsman Jöns Gustavsson (Sparre över pil) av Strömsnäs
Hovjunkare Henrik Nykirk, livländare
Erik Falck d.y., Riddare av den heliga grav (deltagande ej helt klarlagt)
 
Hertigens sida:
Rådsperson Nils Turesson Bielke
Öfverste Vaktmästare Henrik von Ahnen, (regementkvartersmästare) för ryttarna.
Knekthövitsman Erik Pedersson Stök, anförde en fänika
Clas von Kapfelman, tysk adel, anförde en fänika Östgötar
Krigspräst Gabriel Erici Emporagrius
Borgmästare Linköping Peder Eriksson (tre snäckor i vapnet)
Biskop Petrus Benedicti Oleandus
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2011-02-18 16:14)
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2012-11-15, 09:51
Tillägg till listan:
 
På Hertig Karls sida
Pehr Stolpe till Yttersjöholm, den yngre,(äv Peder Stolpe). Död 1598 på Kungsbro, av skottskada i munnen erhållen vid Stångebro slag. I olika källör kallad Överste, Överste kvartermästare. Begravd i Vreta klosters kyrka.  
 
Far: Clemet Stolpe till Yttersjö. Fogde. Ryttmästare för en fana Smålands ryttare 1565.
Mor: Carin Pedersdotter troligen dotter till Peder Jönsson Ulfsax.  
 
Gift före 1595-11-27 med Anna Somme, dotter av Abraham Germundsson Somme och Märta Siöblad.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Jonas Lindberg skrivet 2012-11-15, 15:25
Hej Mikael, jag skulle gärna vilja veta vilken källa du har använt för bevisa Biskop Petrus Benedicti Oleandus inblandning i slaget.
 
Mvh Jonas
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2012-11-15, 16:51
Hej!
 
Jag har inte försökt bevisa något. Jag är ytterst tacksam för alla kommentarer och tillägg eller rättelser.
 
Han nämns med stavning är Petrus Benedicti Oelandus samt Oleandus. Det finns tydligen även en annan Petrus Benedicti Oleandus.
 
Petrus Benedicti Oelandus var Biskop i Linköping 1598. Jag har även sett hans namn skrivas som Peter Ölander.  
 
Ur Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Stockholm 1862: Genom de tecken, som biskopen (förmodligen Petrus Benedicti Oelandus, biskop i Linköping 1589, död 1606) gaf med domkyrkans klockor, erhöll hertigen underrättelse om allt hvad konungen företog sig.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Moderator Övriga ämnen skrivet 2012-11-18, 10:07
Fem inlägg flyttades till Hertig Carls Slaktarbänk (http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=1218769#POST1218769).
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2012-12-19, 12:36
Ännu ett par deltagare som överlevde slaget:
 
Elias Munkhowe/ Korre som bevistade slaget vid Stångebro. Verksam på Öland. Benämns 1618 som ledare för en av Smålands Fotfolks fänikor. Då troligen på Hertig Karls sida
 
Önnart Cassel, kornett vid östgötarne. Bevistade slaget vid Stångebro 1598.  
Ur Wikipedia Kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2012-12-19, 23:43
Ang den nämnde "Önnart Cassel" jämför här och ff (http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=385468#POST385468).
Vänligen,
Olle Elm
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2015-01-09, 16:23
Nicolai Wouthe (a Malkendorf), Kapten på Sigismunds sida. Anges som polsk i någon källa men om han kommer från Malkendorf så ligger det i Schleswig Holstein , vilket bör innebära att han åtminstone bodde i Tyskland. Brann under slaget inne i den kvarn som brann och där många av Sigismunds utländska folk dog.  
 
Ur http://sv.wikisource.org/wiki/Capitel_3._Om_Hufwud-drabbningen.: På en pelare i Domkyrkan wid Choret gentemot Gyllenadlerska grafwen är ett sådant Monument uppsatt, nemligen en trätafla efter en Capiten uti Konung Sigismundi här som samma gång stupat. Orden på taflan liuda så;  
 
Epitaphium.
 
Nobilis ac strenui viri, Domini Capitanei, Nicolai Wouthe a Malkendorf Siletien: qui hic Lincopiæ in prolio interfectus est, dic vicesima quinta Septembris Anno Domini 1598.
 
Thet på samma pelare uppsatta Harnesk, hwilket gemene man menat wara en nagel af en Jätte, hafwer utan twifwel hördt thenna Capiten til.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mattias Andersson skrivet 2015-01-10, 13:29
Jag tror vi får kika lite närmare på ordet Siletien för att hitta hans ursprung. Det är ju den latinska benämningen för Schlesien ett gränsland mellan nuvarande Tjeckien, Polen, Österrike och Tyskland. Just orten Malkendorf verkar svår att lokalisera, men jag tror det som avses är ett gods och försvunnen by i (Ost-)Sternberg som har det polska namnet Malutków.
Titel: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2015-01-10, 21:33
Intressant ! Jag googlade och fick fram Silesia som det latinska namnet för Schlesien. Sliasvig ska vara namnet på Schleswig. Inte helt korrekt än? Kan det förra vara femininformen av Siletien?
Titel: SV: Kriget mellan Sigismund och Hertig Karl (1598-1599)
Skrivet av: Mikael Andersson skrivet 2018-07-17, 23:43
Olof Almkvist inlägg från 2003 förtjänar en repris:

[/size]Ur boken svenskt biografisk lexikon ny föjld 1 sid 89-91 står det detta om v. Ahnen  [/size] Då Sveriges öde engång synes i en icke så ringa mån hafva berott af Henrich v. Ahnen tapperhet och självsvåldiga böra vi tacksamt här intaga honom. Svensk var han ej till födsel utan Pomeran en tysk adlig slägt  med ett till höger vändt åsnehufvud i skölden kallas i äldre handlingar von  Anen och  von Ahnen. En Claus var 1610 Kongl. Dansk ”K?chen und stallmeister”. En hans bror var Henning von Ahnen hade sonen henrik von ahnen hvilken uppgiffvit hafva länge vistat i Sverige, (se Nassauische Chronik von joh. Textor ed. G. E. Winckler, Wetzlar 1712 p. 128). Vi känna ej när han kom i svensk tjenst men han må väl antagas ha blott tillfälligtvis varit hemma i tyskland då han d. 7 april. 1598 befanns närvarande vid en egendoms-handel af en B. Bugenhagen. I historien nämnes han som först den 23 sept. 1598 då han som Öfverste Waktmästare (regementquarters- mästare) var anställd vid hertig Carl Kavalleri. Man känner af historien att hertig Carl den 24 sept. 1598 gjorde sista försöket att sluta en förlikning, görande sig säker när sändebudet ej om aftonen återkom, att åtminstone ej fienden skulle bryta nattens frid; men att Konungens General för rytteriet Hans Wejer efter midnatten ryckte in mot hertigens läger, angripande och förjagande förvakten hvilken stod mellan stångebro och staden så att denna förvakten måste fly till hertigens läger. Anders Lennartson (af Forstenaslägten) låg närmast ån; kunde derför först göra sig färdig att sjelfva bron hvilken fienden dock snart hade öfvergått. Den som först hann fram att undsätta Anders Lennartson var  Hans. v. Ahnen i spetsten för sina ryttare. Då Hans Wejer blef honom varse, begärde han samtal med honom på  krigsmans tro och lofven. Hans v. Ahnen som inte ondt eller falskt förmodade, red in ensam fram. Då ropade Hans Wejer, som i inbördes krig anförde en hop småländska och Westgöiska ryttare  samt några compagnier tysk fotfolk nu följd af en hop ryttare: Griper den skälmen och fånger honom. Hans v. Ahnen anfölls dervid af 2 ryttare på en gång men sköt den ena för huvudet och vände sin häst, som, när så påträngdes både bet och slog sig ifrån sig gaf honom sporrarne och lät så hästen affärda den andra ryttaren. Kom snart oskadd till hertigen med berättelse om detta brott mot ridderligheten. Strax - det var ännu natt - kallade hertigen sina förnämsta män såsom grefve Axel Lejonhufvud, Anders Lennartsson o.d. till sig och före ställde dem i ett bevekligt tal huru all fredsmäkling nu förböd sig sjelf, då sådan oära fanns hos det konungsliga partiet; nu återstode blott att med vapen och värja försvara lif och lefverne, hustru och barn, religon och frihet samt således fatta mod och trogen bön till gud i himmelen om seger och lycka gå för herrans äras skull på fienden löst. Den sista blodkampen mellan påfven och det obundna guds ords bekännare i Sverige blefv nu begynd och det som vi hoppas för alla tider slutad. Utom von Ahnens mod med själsnärvaro, ho vet hvad sinne svenskarne under Hertigen - upprorsstiftaren kunnat få, i hast omringade af den öfverumplande kungahären? Säkert anses att Axel Leijonhufvud var betänkatt gå med sitt folk till K Sigismund; men när nu H. Wejer förföljd af ryttare flydde åter till Linköping; vardt ett nytt mod tändt hos hertigens trogne anhängare, hvilket gaf ett sinne åt hans vankelmodige.  År 1601 var han öfverste öfver 4 fanor svenska ryttare i riksföreståndaren Carl tjens , tjensgörande i lifflland. Brodern Stefan som var major i svensk tjenst  vid samma tid som Hans v. Ahnen kämpade i de svenska leden Stefans son Pribber v. Ahnen gick i dansk tjenst och blef gouverneur i Norge; lefvde 1674 Pribber v. Ahnens son Ivert var Norsk amtman i början af 18:de seklet  svenske majoren Stefan v. Ahnen - s äldsta son Evert + 1661 lemnade 7 söner, deri bland Evert v. Ahnen lefde 1717. I Julii von Bohlen' s högst utförliga arbeten Geschites des adl. Freiherrl Gräfl. Geschleder om 15 herrar von Ahnen åtskilliga upplysningar ut ur urkunder  meddelas yttras: ”Der Ursprung des Namnen von Ahnen ist dunkel; er scheint von einem Orte herzurr?bren”. Men med åsnehufvudet såsom sköldemärke, må väl dristigt antagas att en frankisk anherre funnits, som fått eller tagit namn efter sköldbilden. Den rätta stafvningen är nog den, som träffas t.ex. i urkunden n:o 498 hos v. Bohlen (2d p 384): Cl v Ahnen (3 gånger upprepadt). Preuss. Fältmarskalken Curt  Chphr v Schverin vördade en stammor uti en fru v Ahnen . Referenser:    v Bohlen Geschites des Adl. Freiherrl Gräfl. Geschlechts  von Krasssov (Berlin 1853  Werwings Carl IX:s historia  Schenbergs Berättelse om slaget vid Stångebro år 1598