Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övrigt => Läshjälp => 03) Brev m. m. - 1600-talet => Ämnet startat av: Per Thorsell skrivet 2006-03-07, 11:29
-
Eriksbergsarkivet finns numera inskannat och tillgängligt för SVARs abonnenter på deras hemasida. Vid ett första besök där gjorde jag ett för mig intressant fynd. I volym 57, sid 82 finns ett bytesbrev från 1678 där Kyrkoherden Laurentius Hemmingii Drossander i Julita (D) och hans hustru Catharina Johansdotter byter bort sin gård (hustruns arv) Stora Daviken i Julita till Leonard Ribbing på Gimmersta mot ???
Ja, vad får de i stället? Det kan jag inte klara ut. Gårdsnamnet är (förstås) fläckat, men jag kan inte heller begripa mig på socken eller härad. Jag vore mycket tacksam för hjälp med detta. Här är det aktuella avsnittet.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/29510/85037.jpg)
Per Thorsell.
-
Per !
Vad frälsehemmanet heter är jag lite osäker på men församlingen är Björskog och landskapet är Västmanland. Kanske du kan ringa in gården med hjälp av detta ?
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
-
Tack för det, Stefan!
Jag tyckte nog sjäv, att det stod ungefär så, men kunde inte riktigt förstå vad den gamle prästen (87 år) skulle med en gård så långt hemifrån. Jag får skaffa fram Åkerbo Härads domböcker för att se vad som hände.
Per.
-
Prästgården läser jag. För en gammal präst inte särskilt långsökt att söka sig till en prästgård. Men å andra sidan följde bostad med ämbetet. Och med tanke på åldern, var det knappast p g a tjänsteutövning som han flyttade. Här rör det sig f ö om frälsehemmanet Prästgården.
Varför kan man undra? Hade adelsmannen köpt hemmanet av kyrkan? Var detta ett utslag av den s k reduktionen, d v s när kronan indrog gods från adeln?
Mvh
Leif
-
Ja, nog finns det en del frågor kring det här. En vanlig präst kunde väl inte köpa frålsejord hur som helst. Den gård han sålde, Stora Daviken hade hans svärfar, dåvarande kyrkoherden Johannes Laurentii, bytt till sig av änkedrottning Kri?stina 1624 och fått konverterad från krono till skatte. (Källa: Collmars Herdaminne, del 3, sid. 307).
Lars Drosander (som, f. ö. själv stavade namnet Drossander) skulle säkert inte ha gården i Björskog för egen del. Han kvarstod i sin tjänst i Julita och dog där 1679. Om gården blev kvar i familjen var det väl något barn som fick den. Sonen Johannes Drosander efterträdde fadern som kyrkoherde i Julita, men han ville eller kunde tydligen inte överta gården där. Det verkar ha rört sig om ett planerat arvskifte.
Per.
-
... och jag får det till 'Brydhegården'.
Om det i sin tur är detsamma som 'Brottgården', det vet jag inte, men Brottgården stavades ju 'Brydiogarthen' 17/8 1414 (DN 16, s.17)
Hälsningar, Mikael!
-
året ska vara 1415
Ursäkta
-
Det verkar alltmera troligt, att det verkligen rör sig om Brottgården i Björskog. Den är mycket riktigt en frälsegård, men det tycks inte bli någon ändring beträffande åborna runt 1680.
Jag har läst på litet mera om mina Julitapräster och de har haft anknytnig till Arbogatrakten, åtminstone från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet. Köpet kanske var en penningplacering inför arvskiftet. När/om jag får gott om tid skall jag leta i Åkerbo domböcker efter spår. Namnet 'Brydiogarthen' vittnar om svårarbetad mark. Strax intill liggen 'Stenhagen'.
Per Thorsell.
-
Hej släkting Per och ni andra!
Jag ansluter mig definitivt till uppfattningen att det verkligen står Brydhegården (alternativt Brydhagården, Brythagården eller Brythegården).
Men Per, vad menar du (07 mars 2006 kl. 15.54) med en gård så långt hemifrån? Björskog är ju nästan nästgårds till Julita, i synnerhet om man betänker att detta är 1600-talet, och vatten på denna tid ju band ihop, inte som idag skiljde.
Det tog ju på 1600-talet lång tid att färdas med häst och vagn eller diligenser på de dåliga och krokiga vägarna, i synnerhet vintertid. Vattenvägarna däremot var snabba och komfortabla autostrador (jag har i flera inlägg beskrivit fenomenet; jag brukar ju t.ex. kalla Mälaren för 1600-talets E4 mellan t.ex. Uppsala och Stockholm.) såväl sommar- som vintertid (Enda tider när det hela var lite besvärligt var ju tiden innan isarna helt lagt sig, och vårar när isen varken bar eller brast). Det är ju ingen tillfällighet att så gott som samtliga av de stora slottsanläggningar, som byggdes på 1600-talet vänder huvudfasaden åt sjösidan, inte åt parksidan. Det var ju den vägen huvuddelen av besökarna kom.
På samma sätt är det ju på sätt och vis fel att säga att Sverige fick sina naturliga gränser vid Roskildefreden 1658. På en karta kan det kanske se så ut, men i verkligheten var de täta och nästan ogenomträngliga skogarna i Göinge och i sydligaste Småland en bra mycket naturligare gräns än Öresund, som ju i stället band ihop de skånska och danska kusttrakterna med varandra, såväl geografiskt som kulturellt.
I detta fall är det ju Hjälmaren som binder ihop. Stora Daviken, som ju är den egendom som bytes bort, ligger ju vid Hjälmarens södra kust (och östra del). Hjälmaren är ju ganska smal här, och man kommer såväl med båt som med släde snabbt över till nordsidan. Därifrån är det bara någon mil rakt norrut till Björskog. Alltså är det egentligen nästan fråga om det närmaste grannskapet, även om det olika landskapet, och det råkar ligga en sjö emellan. Även om det råkar ligga en sjö... Nej, just därför att det ligger en sjö emellan, blir ju avståndet så behändigt, menar jag ju naturligtvis.
-
Nu var jag 1 (en) minut för sen för att kunna rätta direkt...
De sista meningarna ska lyda:
Alltså är det egentligen nästan fråga om egendomsbyte inom det närmaste grannskapet, även om egendomarna ligger i olika landskap, och det råkar ligga en sjö emellan. Även om det råkar ligga en sjö... Nej, just därför att det ligger en sjö emellan, blir ju avståndet så behändigt, menar jag ju naturligtvis.
Dessutom en kompletterande upplysning: Avståndet mellan Stora Daviken och Brottgården är bara ca 2 mil (fisk- &) fågelvägen.
-
Hej Carl-Fredrik. Alltid roligt att se Dina kommentarer.
Visst är det riktigt att vattenvägarna i gamla tider band ihop olika trakter snarare än skilde dem åt Hela Hjälmarbäckenet hade en naturlig utfart via Hyndevad - Torshälla. Detta trots att man fick köra landvägen nära två mil. Vingåkersböndernas (flera av dem mina anor) vidsträckta handelsresor gick också till stor del över Hjälmaren. Karl XI försökte till och med bygga en kanal förbi fallen vid Hyndevad. (Den var delvis segelbar med barkbåtar ännu i min barndom.)
Det är nu inte 'bara någon mil' från Hjälmarstranden till Björskog. Fågelvägen är 16 km på min karta och landsvägen vid den tiden säkert minst två mil. Hjälmare Kanal hade kommit väl till pass, men den var väl inte påtänkt. Nu slår det mig, att Hjälmaren sänktes 1,8 m i slutet av 1800-talet. Det var kanske mycket närmare då.
En sidokommentar om Du noterar ättlingar i den här släkten: Den dotter till Lars Drosander, som är gift med kh. Lars Hjortsberg i Husby-Rekarne, heter inte NN som herdaminnena påstår, utan Christina. (Källa: Epitafium i Husby-Rekarne kyrka). Jag hör till den linjen.
Per.
-
Hmm,
Brydhegården etc skulle väl, särskilt om det är en frälsegård, kunna vara Bytegården, dvs Brytens (Bryti) = förvaltarens gård ?
K
-
Det sista som ett alternativ till att namnet skulle ha med markens svårbrutenhet att göra. För övrigt är det nog bara att kontakta Ortnamnsarkivet i Uppsala för att kolla om identifieringen är riktig, det är möjligt att belägget ovan är excerperat och identifierat till plats och återfinns i deras kataloger.
-
Hei!
Jag søker leshjelp til et scannat brev/skriv av Adolf Ludvig Piper, skrivit den 3.12.1787
Brevet fremkommer på sido 433-439.
Leshjelpen vedrører hele brevet, och spesielt sido 438 och 439
Handlet det om et spesielt stelle(sted?)
mvh
Hans Petter Engh
hp-en@online.no (http://mailto:hp-en@online.no)
-
Hej, framförallt Per Thorsell
Denne Johannes Laurentii som tillförskaffade sig Stora Daviken köper senare (1632) även grannhemmanet Sälltäppan. Vet du något om pastor ”Johans” släkt.
Jag har anor i Sälltäppan som fanns där 1712 när kyrkoböckerna började i Julita.
Olof Olofsson d:1759, 94 år gammal och Anna Johansdotter d:1755, 68 år gammal.
Det skulle vara roligt om det fanns en koppling till Johannes.
Hasse C