Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Blekinge => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Paul Nilsson skrivet 2013-01-17, 16:06
-
Min fråga gäller Sturkö, men är av allmän karaktär, och kanske kan besvaras av släktforskare oavsett var man forskar. Därför ställer jag den här.
I Sturkös död- och begravningsböcker finns från 1708 till 1741 en formulering som förbryllar mig, och jag har inte sett att frågan tagits upp tidigare i detta forum. I stället för Begrovs N.N. står det ganska ofta Kastades jord på.....
En slutsats jag dragit är att det oftast är dödfödda barn, oäkta barn och odöpta barn men också små barn i allmänhet som det kastades jord på.
Andra kategorier människor som det kastades jord på är tiggarkäringar. T.ex. 1710 då det kastades jord på en tiggarkäring som blev död hos Lars Larsson, samt sådana som blev ihjälslagna som t.ex. den första noteringen 1710 (om någon kan läsa den texten helt och fullt så får ni gärna återge den här, den är lite svårläst).
Men även vanligt folk verkar i några enstaka fall ha fått samma behandling efter sin död, som t.ex Tröster Jonsson och hans son Jonas Tröstersson som omkom på sjön 1715 (även om jag inte heller här lyckats tyda hela notisen).
Så mina frågor:
Vad betyder kastades jord på? För det är väl ändå något mer än en alternativ formulering till begrovs - alltså att prästen ville variera språket lite? Eller handlar det möjligtvis om att de inte blev begravna på vigd jord?
Jag har inte sett formuleringen eller företeelsen i andra socknar, eller finns den även på andra platser?
M.v.h. Paul
-
Paul N,
Förstår inte riktigt din fråga? Kasta jord på är väl det som präster ännu idag gör i begravningsgudstjänsten - med de tre skovlarna mull på kistan. Jag är med benägen att tro att det mer handlar om att variera sitt språkbruk.
Häls LarsO
-
Om man googlar efter kasta jord på liket hittar man bl.a följande.
I boken
Gud verkar med naturliga medel
Pestens härjningar i Skåne 1710-1713
Bodil E. B. Persson
på sid 200 står följande: Väl framme vid kyrkogården försökte pigans husbonde få socknens präst att kasta jord på liket.
Men denne vägrade med hänvisning till Kunglige Rådets förordning av farsotens hämmande.
Enligt denna skall de pestdöda genast utan svepning och Cermonier skaffas till jord i afsides backe.
Jag tolkar det som att kasta jord är liktydigt med jordfästning, dvs av jord är du kommen... etc
Mvh
Anders
-
SAOB har ett exempel ur Een handbock påå swensko av Olaus Petri, utgiven i Stockholm 1529:
Presten tagher ena skoffwel och kastar tree resor ioord påå lijket.
-
Tack för svaren. Själv hade jag lite olika teorier, som att begrovs kanske betydde att prästen var med. Han bodde ju i Torhamn och hade väl svårt att va med jämt i allt som skedde på Sturkö, och att det andra var en enklare ceremoni med lekmän. Men antagligen är svaret inte konstigare än det ni ger uttryck för. Jag blev i alla fall nyfiken eftersom jag inte sett formuleringen tidigare. Hoppas ni inte tyckte frågan var alltför dum (men olika ord och formuleringar kan ju faktiskt betyda olika saker här i världen).
Och tack för citaten ni delgav. Jag tyckte de var intressanta.
Vänligen, Paul.