Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Småland => Läshjälp => Jönköping => Ämnet startat av: Anna af Klinteberg skrivet 2015-09-29, 23:17
-
Haj!
Det är mindre läshjälp jag behöver än att tyda en hfl.
Jag kopierar hit mitt inlägg från 2015-09-11:
I Jönköpings Kristina AI:1 (1689-1720) Bild 47 / sid 73 (AID: v23224.b47.s73, NAD: SE/VALA/00170) står guldsmeden mr Falck med hustru Lena Lindebla (sicc) och gesell Ludwick eller Ludevick (?), 3 pigor och flickan Annika.
Pigorna på sidan är husförhörda, medan guldsmeden med hustru, gesäll och flickan, samt räntmästaren Ekeroth med familj och skrivarna icke! Vet någon varför? Och vad är det lilla tecknet på vänstermarginalen? Är det en bokstav? I så fall vilken? Och vad betyder den? Tack för all möjlig hjälp även tips.
Anna
-
För att svara på din frågor behöver man naturligtvis ha
kännedom om husförhörslängden/församlingen, men jag
tror jag kan reda ut några frågetecken
Guldsmeden mäster Falck hushåll består inte av 3 pigor,
utan 2 pojkar + 1 piga:
Guld Smeden M. Falck
Hust. Lena Lindebla
Geßell. Ludevick
Pojk Jonas Bänckt Son
Pojk Paulus Anner Son
Pigan Ragnel Perßdotter
Flickan Annika
Det lilla tecknet till vänster är, vad jag kan se: NB, alltså Nota Bene,
som ju betyder observera, lägg märke till, och det verkar stå på dem
som inte har någon bock i husförhörskolumnerna (= kom inte till husförhöret?).
Hälsningar
Irene
-
Hej Irene! och tack för hjälpen - en bit på vägen.
Nota bene låter troligt, fast jag undrar, varför han anmärkte på detta sätt utan en tillhörande förklaring (att de inte deltagit i husförhören syns ju ändå!)
Hur kunde det ske i praktiken? Gick prästen inte hem till familjen? Var de inte hemma? Brukade folk inte få avisering i förväg om husförhör?
Hur allmänt förekom att man uteblev (i Jönköping och i andra församlingar)? Kunde man räkna med följder? Vilka?
Som du ser, staplar sig frågorna ;)
hälsningar
Anna
-
Anna,
här kan du läsa om husförhör:
http://vandenberg.se/wedebrand/Husforhorfakta.htm
Hälsningar Christina
-
Tack Christina. Det var en trevlig läsning, en ganska bra sammanfattning av det vi vet om husförhör i allmänhet.
I ljuset av även detta frågar jag igen dem som kan mer än jag, eller har själva påträffat sådana sidor: vad TROR ni KAN en sådan sida: Jönköpings Kristina AI:1 (1689-1720) Bild 47 / sid 73 (AID: v23224.b47.s73, NAD: SE/VALA/00170)berätta (om prästen? om hushållen? om samhället?).
Gärna teorier, det behöver inte(eftersom det inte heller kan) vara en absolut säkerställd sanning.
Någon?
Hälsningar,
Anna
-
Om prästen kan man väl säga att han skrev och stavade som en kratta ...
-
Nja, är det verkligen värre än andra skrifter från den tiden? Å andra sidan kan jag inte utläsa något NB på de där tecknen, utan tycker att en del ser ut som M och en del som ß. Så tidigt som runt 1700, fanns det några frireligiösa då i Jönköping? I så fall skulle det kunna vara Missionsförbundare resp Baptister.
-
Missionsförbundare var inte uppfunna år 1713, baptister kom till Sverige 150 år senare.
Tecknet står vid sidan av många församlingsmedlemmar boken igenom. Liknar mest ett slarvigt NB, tycker jag.
Det blev väl så när det skulle skrivas om och om igen.
-
Misstänkte att det var för tidigt, men det skulle ju förklarat bristen på husförhör. Jag kan inte påminna mig att jag sett lika mycket någon annanstans.
-
Vill bara flika in att det sista pestutbrottet ju ägde rum
i Sverige 1710-1713. Till Jönköping kom pesten våren 1711,
vilket torde ha påverkat staden på flera sätt (t ex rubbade
ordningen med husförhör?).
Från Läkartidningen är följande hämtat
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=14118
Samtidigt som pesten nådde Gotland debuterade den i staden Jönköping,
där läget enligt samtida vittnen snabbt blev »ömkeligt och eländigt«.
Farsoten for fram med en ohygglig effektivitet, vilket underlättades av
att folk inte tycktes bry sig särskilt, en attityd som fick landshövdingen
att karakterisera Jönköpingsborna som »okunniga och slöa« samt stadens
borgmästare och råd som »slappa«. För många slog rädslan över i aggres-
sivitet, meddelade provinsialläkaren: »Folket är till den grad argt att
man söker med flit smitta ner hvarandra och förtryter att somliga går fria!«
-
Dessa var intressanta inlägg!
Jag har sedan dess kontrollerat med andra noteringar och funnit ännu något konstigt med detta husförhörsblad:
Mästare Anders Falck och hustrun Helena Lindeblad hade vid tiden för noteringen redan 2 eller 3 barn:
Anna Christina f. 1710, Petter f. 1712 och ev. Daniel f. 1713. (Alla 3 överlevde pesten) Var är de?
Varför finns de inte införda i hfl?
m? som mosaiska kanske?
-
1686 års kyrkolag stadgade att om mosaiska trosbekännare önskade
bosätta sig i Sverige var de tvungna att anta den lutherska läran.
-
På det viset! Men hur behandlade kyrkan, kyrkoherdarna och allmänheten de omvända?
Och detta förklarar inte, att familjens barn inte är upptagna på hfl.
Kunde de ha bott på landet, för att - särskilt efter pesten -kunna fly undan den sanka, osunda staden med sina stinkande kanaler...? (citat: Stig Stenström)
-
Är andra familjers små barn, alltså så unga att de inte kunde läsa i bok eller delta i förhören, upptagna i denna längd?
-
Det har jag inte undersökt. Kunde varit ett sätt att spara på arbetsuppgifterna, barnen var ju redan bokförda i dopboken...
-
Enligt Kyrkolagen skulle prästerna ...hålla vissa längder på alla sina åhörare... och veta besked om
deras framsteg och kunskap. Alla församlingsbor behövde alltså inte föras in i förhörslängderna.
Prästerna i olika församlingar gjorde på olika vis. Ibland fördes inte barn in förrän de kunde läsa.
Det var först i och med Tabellverkets tillkomst 1749, då församlingar ålades att rapportera folkmängd, som
samtliga församlingsbor skulle bokföras.
-
Prästerna i olika församlingar gjorde på olika vis. Detta har jag noterat. I Jönköping t.ex. har man fört in giftermål från 1709 efter vigslar från 1704 och före 1705.
Och gett två olika barn samma dopnummer (direkt efter varandra)...