Anbytarforum
Personrelaterat => Introducerad adel - T => Introducerad adel => Släktnamn => Tersmeden => Ämnet startat av: Marie Steinrud skrivet 2009-11-14, 11:29
-
Gustaf Reinhold var född på Göksholm i Stora Mellösa socken (Ör.).
Gift 1856 med Amalia Vilhelmina af Wetterstedt (1825-1903). De fick två döttrar tillsammans; Elisabet Charlotta och Anna Amalia.
Hans föräldrar var Lars Gustaf (1755-1833) och hans hustru Hedvig Elisabet Schön (1776-1840). Gustaf Reinhold dog 1867. Han var kapten (sedan 1837, tog avsked 1844) vid Västmanlands regemente.
Han var alltså inte född i Sura, men hans far var född i Ramnäs.
Vänliga hälsningar Marie
-
Tack Marie!
.....
Hedvig Elisabet Schön född 1776 var dotter till Brukspatronen på Seglingsbergs bruk Johan Schön född 1753, men vem var modern?
Med vänlig hälsning
Björn
(Meddelandet ändrat av Ramnas50 2009-11-14 12:34)
-
Björn!
Hedvigs mamma har jag noterat såsom Elisabeth Palm, men har ingen källa!!
-
Tack Sten-Sture!
......
Hur gammal blev Stanislas Margareta Tersmeden född 19 maj 1826?
Ramnäs AI:11 sid 201/AD
Med vänlig hälsning
Björn
(Meddelandet ändrat av Ramnas50 2010-10-20 22:34)
-
Stanislas Margareta Tersmeden dog den 15 november 1896.
Hälsningar Marie
-
Hedvigs mamma var mycket riktigt Elisabeth Palm (1756-1786). Hennes föräldrar var i sin tur Cornelius Asmund Palm, direktör för Svenska Levantiska Compagniet i Smyrna (nuv. Izmir, Turkiet) och Eva van Bruyn. Förutom Elisabeth hade de även sonen Gustaf och dottern Maria (1754-1800), gift med Christian Hebbe.
Vänliga hälsningar Marie
-
Hej!
Nu hamnar mitt inlägg lite utanför rubrikens ämne, men jag tyckte att det var ett sånt lustigt sammanträffande att jag var tvungen att anmärka; i Statens porträttarkiv finns det nämligen ett intressant porträtt som jag reagerat lite extra på, målat av Jonas Hoffman 1773. Porträttet som återfinns här, ska föreställa Asmund Palm, köpman i Konstantinopel, och jag har många gånger funderat över vem denne Palm kan ha varit och varför han hamnade i Turkiet. Det är väl utan tvekan fråga om direktören för Svenska Levantiska Compagniet, som Marie nämner i inlägget ovan?
Mvh, Markus
-
Hej!
Ester Alida Lindholm föddes den 16 juli 1870 i Ramnäs. Ester arbetade hos Friherren o Riksdagsmannen Adolf Tersmeden och hans hustru Johanna Matilda Styrell.
Ramnäs C:5 (1862-76) bild 70/AD
Ramnäs AI:16ab sid 169 o 170
Det finns en anteckning gjord som jag har svårt att tyda kyrktagen som fästekvinna till J H André (fol 103) 4/7 1896 ....) Vad står det därefter?
Esters föräldrar var Järnknipparen Lars Petter Lindholm född 3 oktober
1843 i Säfsnäs och hans hustru Maria Sofia Berg född 11 februari 1843
i Söderbärke
Säfsnäs C:4 bild 12
Husby AI:17 sid 62
Ramnäs AI:16ab sid 269
Med vänlig hälsning
Björn
-
Björn!
Kyrktagen som fästekvinna till J.H. André (fol. 103) d. 4/7 1896, o. låtit anteckna efterföljande barn m. honom som sitt. Och barnet är således Alida Carolina, född den 20 maj 1896 i Ramnäs, vilket är skrivet under Ester Alida.
Hälsningar
Andreas Strindberg
-
Tack Andreas!
......
Var och när är J.H André född?
Med vänlig hälsning
Björn
-
Björn, enl Sveriges dödbok 5 är han född i Ramnäs.
18680225-691
André, Johan Henning
Sörby 1:6
Död 17/3 1950.
Kyrkobokförd i Ramnäs (Västmanlands län, Västmanland).
Född 25/2 1868 i Ramnäs (Västmanlands län, Västmanland).
Änkling (18/1 1911).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Ramnäs, Surahammars kn (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseförsamling i källan:
Ramnäs (Västmanlands län)
Källor:
AL, DB, PA / DOR 50-51
.....................................
18700716
André f. Lindholm, Ester Alida
Högbyn
Död 18/1 1911.
Kyrkobokförd i Ramnäs (Västmanlands län, Västmanland).
Född 16/7 1870 i Ramnäs (Västmanlands län, Västmanland).
Gift kvinna (4/2 1899).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Ramnäs, Surahammars kn (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseförsamling i källan:
Ramnäs (Västmanlands län)
Källor:
DB, FS
// Karin A.
-
Tack Karin!
Björn
-
Är det någon som stött på Kristina (Kerstin) Tersmeden, yngsta barnet till Herman Tersmeden och Catharina Kleen (Klein) någonstans?
Torsten Berlund redovisade i ett inlägg den 17 feb 2006 E. Alfred Janssons bok Den förste Tersmeden. Ett 300-års minne (Stockholm 1941), s. 81-83. Enligt denna hade arrendatorn på Larsbo bruk, Söderbärke sn, Herman zur Schmieden (Thor Smeden) med sin hustru Catharina Kleen 11 barn. Som yngst av dessa nämns: Christina Tersmeden, f 1659 på Larsbo, g 29/8 1680 i Söderbärke med Mathias Hammarbeck, bruksförvaltare vid Högbo bruk, Gästrikland, 1680 och sedan vid Nisshyttan i Säter, Dalarna, 1691-1695.
De fick enligt Smedskivan-6 fyra barn:
-Katarina f. 1683-10-08 i Norrbärke d.1737-04-11 i Norrbärke, (min anmoder). Hon gifte sig med Johannes Roman Littmarck (f. 1659 d. död 1722 eller 1729).
-Elisabet f. 1691-06-06 i Nisshyttan, Säter (W)
-Kristina f. 1693-07-02 i Nisshyttan, Säter (W)
-Reinholt f. 1694-08-19 i Nisshyttan, Säter (W)
Jag har förgäves sökt efter dem i Nisshyttans kyrkböcker åren 1691-1695, dvs de år då döttrarna skulle ha fötts. Troligen bodde de någon annanstans. Är det någon som vet något om dem?
(Jag har postat en efterlysning även under smedsläkten Hammarbäck.)
-
Vadå?
Familjen finns visst i Nisshyttan 1691-1695 - var har du letat någonstans??
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
-
Du har rätt. Jag hade sökt i fel Säter! Frågan kvarstår:
Är det någon som stött på någon av dem efter 1694?
Karl-Erik
-
Jag skulle vilja veta mer om förhållandena kring nedanstående personer eftersom de förekommer i Stockholms nations studentmatrikel.
Johannes Schön. Natus d. 16 Decemb. 1753 Gift i Stockholm ( ) 23.4.1776 med etsaren Elisabeth Palm, f. i Konstantinopel 27.7.1756 3), ? å Seglingsberg 4) i Ramnäs, Västm. l. 27.6.1786, dotter till generalkonsuln i Konstantinopel Cornelius Asmund (Amundi) Palm (Holm.1726) o.h.h. Eva van Bruyn (Breem).
hälsningar
Sven Jansson
-
Sven,
Vilken koppling har dessa människor till Tersmeden?
-
Till Jan Jutefors.
Här kommer det troligaste svaret på kopplingen
Lars Gustaf Tersmeden (1755-1833), bror till Per Reinhold Tersmeden, var först svensk militär. Han var gift med den betydligt yngre Hedvig Elisabeth Schön (1776-1840), dotter till den förmögne brukspatronen och grosshandlaren Johan Schön på Seglingsberg. Han blev 1790 tillfångatagen i Ryssland och återvände hem från fångenskapen när kriget var slut senare samma år. Han tog då avsked ur militären och blev lantbrukare i det större formatet. arrenderade 1793-1799 av sin bror Per Reinhold Tersmeden Västsura säteri under Ramnäs. 1799 köpte han Göksholm. Han behöll dock endast denna egendom till 1817 varefter han i stället bodde på och
brukade egendomen Österrasta. Jacob Johan Tersmeden (1794-1849), son till Lars Gustaf Tersmeden, var också militär. Han var gift med Margareta Lovisa Wennerblad (död 1858), med vilken han fick sonen Gustaf Jacob Tersmeden och dottern Hedvig Elisabet Charlotta (1823-1897), gift med godsägaren Per Erik Larsson på Ulriksberg.
-
Om Johan Schön (1753-1805) finns en hel del skrivet. Han var grosshandlare i Stockholm och var son till Martin Schön, som i mitten av 1700-talet invandrat till Stockholm från L?beck. Det var han som lät bygga det så kallade Schönska huset på Skeppsbron (nr 28). Där fanns handelsfirman Schön & Co. Detta handelshus blev i Johan Schöns händer mycket framgångsrikt. Han handlade även med järn och köpte in sig i Seglingsbergs bruk i Västmanland, som han tillbringade mycket tid på under sin ålderdom.
Johan Schöns ena dotter, Gustava, gifte sig med faderns kompanjon Hans Niklas Schwan. Om honom kan man läsa i SBL: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6413
Boktips för vidare läsning:
Gösta Glase och Gunnar Härén: Gamla sta. Historia som lever. Stockholm 1988.
Sven-Olof Carlsson: Stockholm: gata upp, gata ner. En fälthandbok över Stockholms byggnader, dess arkitekter samt andra kulturella miljöer i innerstaden. Malmö 1988.
-
En släkting till en av mina anor är Erik Tersmeden, född 1728 vid Larsbo Bruk i Söderbärke (W), och död 1810-08-25 i -- ja, vardå?
Elgenstierna säger Arboga (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tersmeden_nr_1940, tab 39), och där finns visserligen en Erik runt 1810, men det är sonen, född 1762 (Arboga stadsförsamling (U) AIa:6 (1805-1814) Bild 37 / Sida 19 (AID: v71755.b37.s19 (http://www.arkivdigital.se/aid/show/v71755.b37.s19), NAD: SE/ULA/10022 (https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+{9446bb23-49d8-11d5-a6ed-0002440207bb}&s=Balder))). Det finns ingen notis i dödboken, vare sig stads- eller landsförsamlingens.
Bouppteckningen finns i Göta hovrätts arkiv, vilket ju tyder på att den inte gjordes i Arboga, och bläcket är ganska bleknat -- där står datumet, och jag kan utläsa att det är dottern, Henrietta, gift von Döbeln, som uppger boet. Från Elgenstierna verkar det som hon fanns i Kville (O) vid den tiden. Tyvärr har ju Kvilles böcker brunnit ...
På de sista 10 raderna av bou verkar det stå något om var han dog, och var den gjordes, men jag får inte ihop det. Kan någon med bättre ögon försöka? Finns bara fotograferad hos AD: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:99 (1810) Bild 140 / Sida 62 (AID: v181283.b140.s62 (http://www.arkivdigital.se/aid/show/v181283.b140.s62)).
mvh /staffan
-
Ok, hittade honom - - han dog på Ellenö i Torp i Dalsland, begravd 1810-09-02 (kan inte ge en ordentlig källhänvisning just nu, efter som jag sitter på bussen på väg till jobbet ...)
EDIT: källan: Torp (P) C:2 (1756-1798) Bild 142 / Sida 275 (AID: v4728.b142.s275 (http://www.arkivdigital.se/aid/show/v4728.b142.s275), NAD: SE/GLA/13562 (https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+{0E3AD56F-77A4-11D5-A6F2-0002440207BB}&s=Balder))
I hfl (Torp (P) AI:1 (1793-1810) Bild 154 / Sida 57 (AID: v4372.b154.s57 (http://www.arkivdigital.se/aid/show/v4372.b154.s57)) kallas platsen för "Ellne" och det står att det är 2 september är dödsdagen. Erik T. bor hos dottern Harriet Tersmeden, majorskan von Döbeln, som flyttat in från Kville 1807.
-
Hej!
Ja det stämmer. Det står Arboga på flera ställen. Även ansedda tryckta källor. Hans gravsten finns inte kvar, men den talade om att han dog på Ellenö. En annan källa är Torps dödsbok.
Dottern Henrietta ägde Ellenö från 1803. De bodde under slutet av Eriks levnad. Det var ca 10 personer i hushållet. (Den senare uppgift: Mårten Kjellander)
En annan uppgift angående Erik Tersmeden som jag sett felaktigt angiven i flera träd på tex MyHeritage är att han fick dottern Maria den 30 maj 1728. Det felaktiga i det är att några anger en av hans fruar som mor till maria, några anger en annan, men bägge dessa är vid den tiden inte längre vid liv. Maria Catharina Brahm bodde vid den tiden på Sjöbonäs, som piga enligt husförhörslängd. Senare som hushållerska enligt släktforskaren Rune Gunnarsson Kjellander) Hon var mor till Maria och enligt samma källa var fadern Erik Tersmeden och barnet alltså utomäktenskapligt. Mor och dotter bodde där så länge som Erik tersmeden gjorde det. Maria var sju år när de flyttade och modern gifte sig med soldaten Jonas rolig. Efter det stod Maria som Jonasdotter. Maria Catharina Brahm skrevs som Cajsa Larsdotter, efter fadern Lars Brahm i Mariestad). Hennes ålder skrevs ned avsevärt. Kanske för att bättre passa makens. Erik Tersmeden var född 1728 , Maria 1789, Maria Catharina 1758, Jonas Rolig 1770. Åldersskillnaden mellan Maria Catharina och de bägge männen var alltså betydande. Den ene äldre, den andra yngre. Det är naturlig att det det svårt att hitta skriftliga belägg för ett faderskap som hölls hemligt. Vi får förutsätta att Rune G K hade mer på fötterna än familjetraditionen. Jag har försökt få en ledtråd via DNA. Ett antal matchningar pekar i riktningen att uppgifterna stämmer, men det kan ju vara andra kopplingar mellan släkterna som syns, så det är inget bevis. Utredning pågår
-
Själv är jag osäker på hur man bör göra när man lägger ut ett släktträd på nätet och det finns uppgifter som visserligen kommer från en släktforskare med gott anseende, men man inte är 100% säker eftersom man inte sett något påtagligt bevis. Det jag gjort så här långt är att ta med uppgifterna, men med en brasklapp