Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Metodfrågor - Hur gör jag? => 04 - Hur organiserar jag min forskning => Ämnet startat av: Linn Glimberg skrivet 2003-06-07, 10:03
-
Hej
Jag undrar om jag ska skriva byn eller församlingen där personen dog? I detta fall står Sandby uppsatt som egen by kolumn i församlingsboken (alltså nr. 1, 2 osv.) Medan församlingen hette Borrby. Ska jag skriva att personen dog i Sandby där han var bosatt eller ska jag skriva Borrby? Hoppas ni förstår frågan-
-
Jag skulle precisera så gott det gick, dvs Sandby, Borrby. Eller Storgården, Sandby, Borrby, om hoan bodde på Storgården. Om jag t.ex. visste att hoan dog på ett visst sjukhus så skulle jag precisera ytterligare och skriva något i stil med Storgården, Sandby, Borrby; dog på lasarettet i Lund. Eftersom jag matar in uppgifterna i ett program (MinSläkt) så skulle jag kanske lägga hela texten som kommentar istf att lägga hela eller halva i fältet för ort.
-
Tack för tipset. Jag använder också Min släkt och det blir ju perfekt att göra som du beskriver.
-
Linn, förutom församling bör du även ange län eller landskap. Även om det bara finns en församling som heter just Borrby så kommer du kanske i din forskning att träffa på andra församlingar som det finns flera av i landet, och då är det en fördel att kunna precisera något mer. Socken-Sök på Rötter hjälper till att hitta om du inte vet, men den ger nuvarande församlingsnamn.
Det finns en lång diskussion om fördelar respektive nackdelar med landskap kontra län på Rötter och Anbytarforum att läsa. Jag har valt att använda län. Själv använder jag DISGEN, och det strukturerade ortträd som finns där.
Hälsningar,
Eva
-
Det finns ytterligare ett problem. Skall man endast ange de ortsnamn som galde när händelsen ägde rum? Jag tycker de i alla fall.
-
Jag har i möjligaste mån lagt alla födslar och dödslar på gård, församling, län eftersom man då kan följa gårdar i släkten. Vissa gårdar kan fäljas under lång tid, andra kan dyka upp igen efter 100 år.
Vigslar har jag däremot endast lagt i församling eftersom dom kan vara från oliga gårdar.
MVH
Olle
-
Det svåra är att då dessa människor levde så hette det Kristianstad län. Men nu heter det bara Skåne län. Jag tycker på nåt sätt att det är mer nytta att skriva det nuvarande länet, men det kanske är fel.
-
På mikrokorten är det angivet ett nummer för länet och namnet på den socken vars volym som har
fotogaraferats. Skall man ange en källa måste det ju gå att hitta den. Skriver man en berättelse så är det väl lämpligare att ange landskapets namn.
Sedan är det en fråga om vad som är primärkälla. Jag anser att endast det som beskrevs när det hände är en primäruppgift (döpt, vigd, begraven). Nekroloer måstr kollas, tom namn kan vara fel.
-
Om vikten av att alltid ange bostadsorten (byn, gården eller torpet), och inte bara socknen, har jag /den 18 juni 2003 kl. 21.32/ skrivit ett inlägg (adresserat till JanOve Andersson), under Östergötland: socknar: Ljung.
-
Hej alla!
Jag behöver ett råd.
Vi har ju alla våra egna sätt att ange Plats i våra släktforskningsprogram och det vanligaste verkar vara att man anger plats från det lilla till det stora. Ex.
Södergården, Siringe, Skärstad (F).
Jag behöver råd när det gäller registrering som inte är riktigt lika enkel som här ovan.
Om vi tar ett exempel ur luften:
Per Olsson dog på Storgatan 10 i Aneby. Platsen blir ju då:
Nr 10, Storgatan, Aneby, Bredestad (F). Här är ju församlingen Bredestad större än själva orten Aneby.
Exempel 2:
Sven Persson dog på Östergatan 3 i Jönköping. Plats= Nr 3, Östergatan, Jönköpings Kristina (F). Här heter ju församlingen Jönköpings Kristina och det känns som om det räcker med att skriva enligt ovan och inte dra in stadsnamnet Jönköping också. Rätt eller fel?
MEN om Olof Andersson dog i en större stad kan exemplet bli:
Nr 28, Ängby all?, Bromma fs, Stockholm (AB). Då hamnar ju församlingen näst sist och orten sist. Rätt eller fel?
Hur gör ni andra? Kan någon ge mig råd hur jag skall göra så jag slipper röra ihop det.
Mvh Magnus
-
Hej Magnus!
Jag skriver församlingen först, (se undantag nedan). D v s om församlingen är ny (förekommande i efterforskningen) så bestämmer jag hur den skall skrivas in, analogt med hur jag bestämt att skriva in tidigare kända församlingar. Eftersom det är databaser plockar jag upp registreringen nästa gång den förekommer. Och under platser lägger jag till den närmare beskrivningen, också då konsekvent i uttryck. Sorteringen blir lättare så.
Ex. Hyltinge, Sö eller
plocka upp Hyltinge, Sö och lägg till Lisätter (under plats).
I ditt fall ovan:
Bromma (aldrig fs=underförstått), Up (landskapet)
Upplockat under plats:
Ängby allé 28.
I fallet Kristina i Jönköping skulle jag skriva ín Jönköping, Kristina, Sm. Det skulle ju kunna finnas en Kristina-församling i Gränna??? Sen skulle jag plocka upp Jönköping, Kristina, Sm, och lägga till (under plats) Östergatan 3.
Håller med om att det är viktigt att tänka ut i förväg och att vara konsekvent. Se om du trivs med detta i det dataprogram du har!
Mvh, Monica
-
Magnus,
Monicas förslag Jönköping, Kristina, Sm känns lite avigt för mig - som om det var Jönköping i Kristina i Småland, i stället för Kristina i Jönköping i Småland. Jag skulle alltså föreslå Kristina, Jönköping, Sm i så fall. En annan variant skulle kunna vara Östergatan 3, Jönköping (Kristina), (F).
Beträffande gatuadresser tycker jag absolut att du ska skriva Storgatan 10, inte Nr 10, Storgatan. Dels tycker jag gott man kan se gatuadressen som en enhet, dels är en sådan inmatning praktisk när programmet ger möjlighet till autokomplettering (dvs börja skriv i ett fält så föreslås en tidigare inmatning som matchar). Jag vill hellre välja mellan olika adresser på Storgatan (i värsta fall t.o.m. på olika orter), än mellan alla olika gatuadresser och gårdar som råkar ha nummer 10. Och om man t.ex. skriver ut en lista över platser vill man nog också hellre kunna sortera på gatuadress än på gatnummer, såvida man inte är numerolog... Fast det kan ju funka olika beroende på vilket program man har; jag använder Min Släkt som inte skiljer på ort och plats, utan man matar in allt i samma fält (Monicas program verkar vara lite vassare).
I en del (kanske alla?) släktforskningsprogram kan man dessutom när som helst ändra riktning på sina redan inmatade platser. Så om man bara är konsekvent så kan man ändra sig senare.
-
Jag använder Disgen sedan många år och där anger jag alltid församlingen som dödsort.
I biografin anger jag däremot, var olika händelser ägt rum. Räcker inte det?! Vad tycker ni?
Essan G
-
Förstår inte vitsen med att skriva Maria Magdalena (A), Stockholm, jag anger enbart Maria Magdalena (A). Det finns ju aldrig två församlingar med samma namn i samma län (rätta mig om jag har fel).
Använder man disgen så heter församlingen exempelvis Göteborgs Masthugg (O) och då ingår staden i församlingsnamnet även om namnet i verkligheten enbart är Masthugg (O).
-
Jag tycker nog att du är ute på hal is med systemet att bara ange församling och (gamla länsprefixen). Det funkar med Torp(O) och avser då Orust medan Torp(P) avser Färgelanda. Men hur göra om Du skall gå över till Västra Götalands län?
Jag har kastat allt vad län heter över bord och anger i stället landskap. På det sättet kan jag sova lugnt på nätterna, obekymrad om alla galna länssammanslagningar eller regioner som skapas. Och jag anger församling, ort och landskap för läsbarhetens skull.
Mvh
Jan W
-
Inget problem alls. Jag använder den länsindelning som fanns innan de stora sammanslagningarna, vilket också disgens ortdatabas gör. Visst skulle jag kunna byta till landskap, men det blir problem även det. Här i Säffle kommun i landskapet Värmland där halva Svanskogs församling ligger i landskapet Dalsland, men hela församlingen tillhör Värmlands län.
-
Personligen föredrar jag Maria Magdalena, Stockholm, A.
Eftersom varken jag eller ännu mindre de avlägsna släktingar jag skickar mina utdrag till kommer ihåg vilken ort det är frågan om när bara församlingsnamn och länsbokstav står utsatt. (I Stockholm klarar jag dock av det!)
Många känner inte ens till länsbokstavsindelning längre!
-
Förmodligen ger jag mig in i en diskussion som förts någon annan stans, men själv föredrar jag följande modell, dvs från det stora till det lilla:
Land, Församling (Länsbokstav),Gård/Hus.
Exempel: Södra Mellby (L), Kivik Nr 12.
Norge, Bergen, Skutenes.
För svenska orter utelämnar jag alltså land.
På detta sätt blir alltid sorteringen av orter i logisk ordning, dvs alla hus i en församling kommer tillsammans.
-
Intressant diskussion detta. Jag använder ett system som kan verka krångligt vid en första anblick men fördelarna överväger nackdelarna. Jag ger några exempel från min hemsida http://www.dahlund.eu/
2004-06-06 Borås (O), Caroli
1858-06-26 Finland, Revolax
1861-03-14 Havdhem (I), Antarve
1895-04-08 Lidköping (R)
1889-03-21 Stockholm (A), Hedvig Eleonora
1919-03-20 Stockholm (A), Maria Magdalena
1970-08-15 Valbo (X), Hagaström
Borås låg vid händelsen i O-län medan Lidköping låg i R-län. Städer skrivs först för att underlätta för dem som söker flera personer i en och samma stad (särskilt i Stockholm finns många församlingar och det blir jobbigt att hoppa i den alfabetiska listan). Lidköpings stad hade bara en församling och därmed räcker det att skriva som i exemplet. Har stadsförsamlingen ett särskilt namn kan man skriva detta också. Finland skrivs först enligt regeln störst går först.
Hälsningar Jimmy Dahlund
-
En fråga jag inte riktigt visste under vilken rubik den skulle hamna, och som naturligtvis är ”basic” för vana släktforskare, hamnar här: Ska den faktiska födelse- och dödsorten anges i släktregistret eller är det bostadsorten som gäller?
Några exempel: Min mor, bosatt i Arboga, avled för en tid sedan på Västerås lasarett efter en tids vistelse där. Frågan är alltså: Var dog hon - sett med släktforskarögon - i Arboga eller Västerås?
Samma fråga gäller mig själv. Var är jag född, egentligen? Mina föräldrar var bosatta i Eskilstuna Fors när jag, och ett par år senare även min bror, föddes på BB i Eskilstuna - vilket låg i Klosters församling.
I mantalslängder/Svbef -70 anges jag vara född i Kloster, medan brorsan anges född i Fors. Vi är ju båda från samma adress, men anges födda i olika församlingar - vilket är ganska förvirrande.
Bland 1900-talsanorna har jag många anförvanter bosatta i socknarna runt Eskilstuna: Tumbo, Sundby, Lista, Torshälla o s v. Många av dem har dött, efter kortare eller längre vistelser, på lasarettet eller olika sjukhem i Eskilstuna. Så var dog de, egentligen? I hemsocknen eller Eskilstuna? Naturligtvis är frågan inte särskilt viktig för oss som lever idag - vi vet ju ändå var faster eller morbror bodde och dog. Men om några generationer kan förstås släktforskande ättlingar ställas inför onödiga problem...
Jan Olsson, Eskilstuna
-
Jan,
Du har samma dilema som många andra släktforkare. Jag anger alltid där man bor som födelse/dödsort, men gör en anteckning om födelsen/dödsfallet skett någon annanstans, i ditt fall på Västerås lasarettet.
-
Först, man gör på det sätt man själv vill med sin egen släktforskning, när det gäller dessa saker. Praxis är, att moderns hemort anges som födelseort, även om förlossningen skett på annat håll. Samma sak med dödsfall. Ibland finns det ju anledning att speciellt markera, om födelse eller död skett på annan ort. Det var t. ex. vanligt, att ogifta pigor fick sitt barn hemma hos föräldrarna, fast de var skrivna i en grannsocken. Då döptes vanligen barnet i födelsesocknen.
Jag blev litet orolig för Eskilstuna BB. Jag står dock som född i Eskilstuna Fors, trots att jag både föddes och döptes på BB i Kloster.
Per Thorsell.
-
Hej Jan!
Jag tycker nog att du ska använda folkbokföringsort eller -församling, men med en markering om annan dödsort precis som Per här ovan säger.
Göteborgs förlossningskliniker låg förr i Annedals församling och det skulle ju betyda att varenda barn som föddes på KK i Göteborg skulle bokförts i Annedal. Tack och lov har jag alltid stått som född i Masthugget, alltså den församling där mina föräldrar var skrivna.
Marianne K
-
Jag tycker för det första att man skall notera verkligheten som den den var så gott man kan. Om din mjukvara du använder, eller de blanketter du fyller i gör antaganden om verkligheten som inte stämmer så är det dem som du skall ändra på och inte försöka anpassa din släkthistoria efter dem.
Jag ser här ett tre problem:
Det första är att ange ett ställe och där kör jag på att börja med detaljposition först och grövre position senare (men man kan givetvis göra det omvända). Till exempel rent hypotetiskt om du nu mot förmodan skulle ha så detaljerad information: till höger om stolen, på toaletten, andra våningen, sandby, borrby, kristianstads län, sverige.
Det andra är distinktionen mellan bostad och där det hände. Här tycker jag att man som sagt inte skall anpassa beskrivningen efter verktygen utan tvärtom. Om din släkting bodde i sandby och var på vift och dog i norrköping så får du notera att han dog i norrköping. Rimligtvis har du väl i övrigt noterat att han bodde i sandby vid tillfället.
Det tredje är frågan om hur man gör med det faktum att ortangivelser ändrar sig med tiden. I ditt exempel är frågan om man skall skriva kristiandstads län eller skåne län. Här resonerar jag att en fördel med att ange orten baserat på dåtidens indelning är att det inte ändrar sig. Vem vet, om några år är det kanske södra götalands län som det heter, men för alltid kommer det ha varit kristianstads län när det utspelade sig. Jag strävar efter att köra efter historiska indelningar.
-
Jag tycker för det första att man skall notera verkligheten som den den var så gott man kan. Om din mjukvara du använder, eller de blanketter du fyller i gör antaganden om verkligheten som inte stämmer så är det dem som du skall ändra på och inte försöka anpassa din släkthistoria efter dem.
Jag ser här ett tre problem:
Det första är att ange ett ställe och där kör jag på att börja med detaljposition först och grövre position senare (men man kan givetvis göra det omvända). Till exempel rent hypotetiskt om du nu mot förmodan skulle ha så detaljerad information: till höger om stolen, på toaletten, andra våningen, sandby, borrby, kristianstads län, sverige.
Det andra är distinktionen mellan bostad och där det hände. Här tycker jag att man som sagt inte skall anpassa beskrivningen efter verktygen utan tvärtom. Om din släkting bodde i sandby och var på vift och dog i norrköping så får du notera att han dog i norrköping. Rimligtvis har du väl i övrigt noterat att han bodde i sandby vid tillfället.
Det tredje är frågan om hur man gör med det faktum att ortangivelser ändrar sig med tiden. I ditt exempel är frågan om man skall skriva kristiandstads län eller skåne län. Här resonerar jag att en fördel med att ange orten baserat på dåtidens indelning är att det inte ändrar sig. Vem vet, om några år är det kanske södra götalands län som det heter, men för alltid kommer det ha varit kristianstads län när det utspelade sig. Jag strävar efter att köra efter historiska indelningar.
Lånar ditt inlägg lite:
Först och främst är det väl bättre att skriva att personen dog på gården i Sanby i Norrköping, län. För personen dör ju inte mitt på en gräsmatta i Norrköping?
En annan fråga:
Min egen forskning har fört mig till ett av Sveriges "gränsländer" eller ja, "gränslandskap" i Bergslagstrakten. Jag har socknar såsom Ramnäs, Våla, Malingsbo etc. som, beroende på årtal, antingen är Västmanland, Kopparberg, Dalarna eller Uppsala. Hur ska jag organisera detta? Jag kan inte ha en platsangivelse för ett årtal och en annan för nästa år därpå bara för att landskapen har ändrat sig. Hur gör ni mer erfarna?
-
/.../ Ramnäs, Våla, Malingsbo etc. som, beroende på årtal, antingen är Västmanland, Kopparberg, Dalarna eller Uppsala. Hur ska jag organisera detta? Jag kan inte ha en platsangivelse för ett årtal och en annan för nästa år därpå bara för att landskapen har ändrat sig. Hur gör ni mer erfarna?
Malingsbo ligger i landskapet Dalarna ... och har nog alltid legat i Kopparbergs län, som nu bytt namn till Dalarnas län ...
Att länen varierat så mycket över tid är en anledning till att Anbytarforum är organiserat efter landskaps-gränserna -- dom är stabilare ...
Att arkiven är organiserade efter län beror, å andra sidan, på att deras fokus är på administrativa hierarkier, snarare än på geografiska.
Men -- det oaktat -- visst går det att organisera sin forskning trots att socknar byter hem-län (eller platser byter socken). Åtminstone Gramps har stöd för det här (fiktivt exempel):
* Per Persson lever i Flosta -- där "Flosta" är ett plats-objekt (av typen Gård)
* ... som omges av Altuna -- där Altuna ett annat plats-objekt (av typen Socken)
* ... som omges av Västmanlands län (ett plats-objekt, etc ...) fram till 1971, och av Uppsala län (ett plats-objekt, ja du vet ...) efter 1971
Nu kan Gramps räkna ut att om Per Persson föds i Flosta 1875, så föds han i Altuna socken, och i Västmanlands län; och om han föds i Flosta 1975, så föds han fortfarande i Altuna socken, men i Uppsala län ... ;)
Statistiska Centralbyrån har en databas och webb-app, Regina (https://geodata.scb.se/reginawebmap/main/webapp/), med såna här data -- som tyvärr för oss släktforskare bara går tillbaks till någon gång på 1970-talet ...
-
Oho, tack för lektionen!
Jag har hela tiden använt Gramps och har inte upptäckt att man kan dela in samma platsobjekt i årtal.
Tack för hjälpen.
-
Lånar ditt inlägg lite:
Först och främst är det väl bättre att skriva att personen dog på gården i Sanby i Norrköping, län. För personen dör ju inte mitt på en gräsmatta i Norrköping?
Det kan nog ha förekommit. Frågan är om man i ministerialböckerna skrev var de dog eller om de skrev var de bodde. Det är dock troligast att det är knall-fall-orsaker som gör att man dog mitt ute på en gräsmatta.
En annan fråga:
Min egen forskning har fört mig till ett av Sveriges "gränsländer" eller ja, "gränslandskap" i Bergslagstrakten. Jag har socknar såsom Ramnäs, Våla, Malingsbo etc. som, beroende på årtal, antingen är Västmanland, Kopparberg, Dalarna eller Uppsala. Hur ska jag organisera detta? Jag kan inte ha en platsangivelse för ett årtal och en annan för nästa år därpå bara för att landskapen har ändrat sig. Hur gör ni mer erfarna?
Gör inte anspråk på att vara mer erfaren än någon, men som påpekat så kan man inte förlita sig på att platsangivelser är statiska.
Förslaget att använda landskap är IMHO att adressera problemet på ett trasigt sätt. Landskapen må ha varit oförändrade under en lång tid, men du har fortfarande problem att gränser ändrar sig ändå för andra ortangivelse-begrepp. Gränser för socknar och församlingar ändras ibland och gränser för länder likaså (och ibland uppstår de och försvinner rent av). Jag ser bara två hållbara sätt att lösa det: antingen så använder man gränserna som gällde vid tidpunkten eller så väljer man gränserna som gäller vid en godtyckligt vald tidpunkt (t.ex. vid millenieskiftet).
Själv använder jag länsbokstav som extra specificering av socken/församling, mest för att kunna särskilja socknar/församlingar med samma namn och då är problemet med att en församling hoppar mellan C/U/W mindre om socknen/församlingen man riskerar förväxla med ligger någon helt annan stans.