Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Ångermanland => Landskap => Efterlysningar (stängd för nya rubriker) => Ämnet startat av: Inge Ledje skrivet 1999-11-26, 22:40
-
Jag har Petrus Jonæ, biskop i Växjö, bland mina anfäder. Jag undrar om det är någon i Ångermanland eller annorstädes som har utrett hans anor längre tillbaka i tiden.Eftersom han fick studera så måste han ju ha haft ganska burgna förfäder, så de finns kanske belagda i historien.
Mvh
Inge
-
Inge! Du kanske ska tala om vad man/du vet om honom. Alla har inte tillgång till Växjö stifts herdaminne.
-
Det är nog rktigt Carl och andra. Tänkte att Angermannus var så ovanligt att det inte skulle behövas, men min Petrus Jonæ Varju inte direkt släkt med ärkebiskopen Med samma efternamn, Angermannus.
Här är alltså det lilla jag vet om Petrus Jonæ förfäder.
:
Fader: Jan Persson Lunde Arnäs
g.m. Sigrid
Farfar Per Anundsson, bonde i Lunde.
Jag har hört att det finns mer utrett om släkten och eftersom (åtminstone mitt) livet är för kort att utreda alla släktled så gäller det att hitta vad som redan finns Klart.
Mvh
Inge
-
Hej Inge.
I boken Arnäs släkter & Gårdar anges fadern troligen vara:
Jon Pärsson, Bonde på Lunne 1:1 1552-1565. Jon var knekt 1552 och nämndeman 1560.
Farfadern är troligen Peder Anundsson på samma hemman 1535 och som även anges som Länsman i Domboken 1555.
Petrus skall också, enligt samma källa, finnas omnämnd i Sankt Sigfrids stift i historia och nutid av Göran Åberg.
Mvh Lennart
-
Inge: Angermannus är inte i första hand ett namn, utan vanligtvis endast en uppgift om ens ursprung. Om barnen även tar sig det namnet kan man dock betrakta det som ett släktnamn. Man kan även kontrollera hur han själv skrev sig. I Härnösands stifts herdaminne förekommer många släktnamn som personerna själv aldrig använt, där Bure eller Buræus är ett bra exempel. Det var först en bit in på 1600-talet som den typen av släktnamn blev vanliga bland prästerna. Ser man en 1500-talspräst angiven med namnet Bure så är det således en efterkonstruktion och inget han själv kallade sig.
Om ärkebiskopen Abraham Andræ Angermannus kallade sig så törs jag inte uttala mig om, men jag skulle misstänka att han skrev sig Abrahamus Andræ och inget annat enligt den tidens sed.
-
Vad gäller biskop Petrus Jonae Angermannus, och huruvida det är ett släktnamn, så är det också så att hans barn kallade sig Lundebergius, efter namnet på gården varifrån fadern kom.
Kanske är det någon som forskat på släkten med namnet Lundebergius, som vet något mer om biskopen, hans släkt och hans anor. Jag är också nyfiken, då även jag är ättling till Petrus Jonae.
-
Enl. Växjö stifts herdaminne har min mm fm fm mm mf mf Petrus Jonae Angermannus varit biskop i Växjö stift längre tid än någon anna känd biskop, nämligen 35 år (1595-1630).
Kan någon bekräfta eller motbevisa detta?
I samma herdaminne står det att han var född 1559 på Lundeberga gård i Arnäs, i ovanstående inlägg står det Lunde gård. Hans barn kallade sig Lundbergius resp Lundbergia, dessa kan ju tagit namnet efter faderns födelseplats, vilket antyds ovan. Kan någon bekräfta eller motsäga Lunde resp Lundeberga eller om det har skett namnbyte på gården?
Jag är speciellt intresserad av detta eftersom vi i nästa föreningsmöte i PLF får höra om biskopsvisitationer av bl a Petrus Jonae Angermannus. Föreläsare är Olle Larsson, filosofie doktor i historia.
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn
-
Sam! Han är född i Lunne och son till bonden där (1552-1565) Jon Persson, troligen död 1565, och hustrun Sigrid. Källa: Släkter och gårdar i Arnäs 1535-1915, sid 277. Den boken var en av orsakerna till att Per och Teo Sundin fick Victor Örnbergs hederspris 1998 under släktforskardagarna i Jönköping. Du känner förmodligen till Petrus bror Ericus Jonæ Angermannus (Dryander) i Gårdsby och styvbrodern Laurentius Gudmundi Angermannus (Theonomus) i Södra Hestra. Samma källa som ovan.
-
Stämmer det att Petrus Jonae och Ericus Jonae Dryander var bröder?? I herdaminnet över Dryander från Gårdsby står det att han skulle vara brorson till Petrus Jonae. Vilket är rätt? Jag har båda dessa herrar i mina anor.
-
Hej
Petrus Jonaes far Jon Pärsson var troligen född ca 1530, är i så fall för ung för att ha en sonson född 1560, och det f?nns ju källor som uttryckligen anger att de skulle vara bröder.
-
Hej!
Tack för svar. Vilka är källorna som anger att de är bröder??
-
GG Molin, Smolandi Upsalienses I, 1955, där skall det finnas enl. Stig Östensson, Växjö. En Harry Lindholm har skrivit en litteraturlista omfattande ca 30 böcker där Angermannus finns omnämnd.
-
I Smolandi Upsalienses I, s 185, står på nr 185 Jon Eriksson Dryander (Jonas Erici), att han är född 160(0), troligen i Växjö, son till kyrkoherden Ericus Jonae (Dryander), som var äldre bror, ej brorson, till biskop Petrus Jonae Angermannus. Ericus Jonae var kyrkoherde i Växjö 159(8)-1603, sedan i Gårdsjö [! borde väl vara Gårdsby], död omkring 1612. Hans hustru hette Apollonia och överlevde mannen, hon har antagits vara dotter till Magnus Benedicti, kyrkoherde i Agunnaryd.
Här anges också att en släkttavla över släkten Dryander finns i Wieselgrens Ny Smålands Beskivning del II, s 837.
-
I herdaminnet över Ericus Jonae Dryander, vilken skall ha varit kyrkoherde i Gårdsby 1603-1612, står: Uppgives ha varit brorson till biskop Petrus Jonae Angermannus. Författaren har väl blandat ihop honom med sonen Jonas, vilken blev kyrkoherde i Värnamo, enl. herdaminnet.
Själv härstammar jag från Ericus Jonaes dotter Elisabeth, som gifte sig med kyrkoherden i Ljungby, Magnus Alander. Tack för hjälpen att reda ut förhållandet mellan biskop Angermannus och kh Dryander.
-
Är det någon som har en sammanställning av Petrus Jonaes barn?
Herdaminnets uppger följande:
? Zacharias Lundebergius(Biskop i Växjö)
? Jonas Petreius (student i Wittenberg)
? Daniel Lundebergius (kyrkoherde i Väckelsång)
? Josef Lundebergius (student i Uppsala)
? Dotter (gift med biskopen Johannes Baazius, Sigrid?)
? Elisabeth Lundebergius (g.m. Herman Dusaeus, Elisabeth anges inte i artikeln om Petrus Jonae men i artikeln Herman Dusaeus)
I Svenskt Biografiskt Lexikon nämns att två söner dog i pesten när de studerade i Rostock och att en son som studerade i Uppsala dömdes till döden också avrättades. Vilka var dessa söner?
Finns det fler barn som inte nämns i herdaminnet?
-
Elisabet heter Lundebergia, eftersom hon är kvinna. Hon kan inte ha en maskulin namnform. Och den engelska stavningen av förnamnet torde inte förekommit på den tiden.
Vid sökning på Goggle kom följande sida upp, som verkar ge ett seriöst intryck. Där finns några fler barn omnämnda. Tyvärr är ägaren till sidan anonym, men den kan ju ge några infallsvinklar.
Fast några konstigheter kan man hitta på sidan, så den ska ändå läsas kritiskt. Johannes Baazius skulle efter sitt andra gifte 1624 fått dottern Sigrid född 1619 och Erik född 1621!
-
Hejsan, sidan som Carl länkar till tycks med stor sannolikhet tillhöra Gunnar Tonnquist. Han har ett omfattande material, mycket med koppling till Småland.
Se hans hemsida:
http://hem.bredband.net/gunnartq/
Vänligen,
Calle
-
Sidan som hänvisas till innehåller en hel del fel. Troligen rena slarvfel av någon släktforskare utifrån den litteratur han läst. Uppgifterna tycks nämligen merparten komma ifrån dels Växjö stifts herdaminne och dels verket Smolandi Upsalienses (flera delar), sistnämnda som utgavs av Paul Wilstadius. Första delen av detta flerbandsverk stod dock Gösta Molin ss redaktör för, och ibland står denne felaktigt även för resterande delar, men dessa var den kunnige och noggranne Paul Wilstadius ansvarig för. Del 1 innehåller således många faktafel till skillnad för Wilstadius ansvarsdelar! Nåväl, förutom Smolandi Upsalienses så verkar Gunnar Tonnquist även ha använt sig av notiser som publicerats i tidskriften Släkt och hävd (utgiven av Genealogiska föreningen). Via det personnamnsregister som getts ut på CD borde man kunna ringa in var Lundebergiusfamiljen omnämns i Släkt och hävd (SoH).
-
Av det jag tagit del av Gunnar Tonnquist?s forskning så är det som Niclas säger, hämtat från tryckt material. Herdaminne, studentmatriklar, stadsmonografier, samt annat genealogiskt publicerat material - ffa med fokus på olika Jönköpingssläkter. Gunnar har gjort ett stort arbeta i att koppla de olika släkternas förbindelser med varandra, men som sagts, det finns en del rena slarvfel i presentationerna. Gunnar - i grunden och till professionen en forskare - har inte alltid angivet källor, men jag tror att via en kontakt kan man få dessa.
Som smålandsforskare är det av intresse att få denna gren kartlagd, har själv kopplingar till släkten Baaz, därav intresset.
Vänligen,
Calle
-
Bengt Rydh efterfrågade i ett tidigare inlägg om de söner till Petrus Jonae som omnämns i Svenskt biografiskt lexikon Två söner som studerade i Rostock dog i pesten 1624; en av dem hade dessförinnan dräpt en kamrat och förorsakat P en mycket hög mansbot. En tredje son som studerade i Uppsala dömdes 1629 till döden och avrättades.
Har missat svaret på denna fråga. Det är ju verkligen dramatiska händelser. Vad hände?
Vänligen
Arne
-
Hej Arne!
Jag hörde detta redan i början av 1980-talet när jag hittade dessa uppgifter.
Jag tyckte att det var intressant att en av de biskopar som tjänstgjort längst hade söner
som var straffade för mord.
Jag är mycket intresserad av detta.
MVH/
Sam
(Meddelandet ändrat av Sam 2013-06-30 10:46)
-
I Christian Callmers Svenska studenter i Rostock 1419-1828 (1998) nämns två söner till Petrus Jonae:
1) Nr. 692 Jonas Petri Wexionensis Suecus, troligen född i Arboga i början av 1590-talet, inskriven i Uppsala 1609, inskriven 1611 i Rostock, samt vid diverse andra universitet i Tyskland. Kom hem 1620 och blev rektor vid skolan i Växjö, men dog före december 1623. Han kallade sig även Lundebergius.
2)Nr 759 Zacharias Petri Lundebergius, född i Växjö 1602, studerade i Uppsala omkring 1619, inskriven i Rostock i april 1622, var i Sverige från ca 1626, och blev slutligen biskop i Växjö 1651, död 1667.
Några andra söner till Petrus Jonae tycks inte finnas i matrikeln.
-
Tack Elisabeth. Kan vi avfärda uppgifterna om dråp i Tyskland tror du?
En son, Josef, studerade i Uppsala och anges död 1629. Kan han vara den som dömdes till döden enligt SBL?
Arne
-
I Smolandi Upsalienses II, nr 274 (1968) finns hela den sorgliga historien om Josef och hans öde:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/387992.jpg)
-
och här kommer resten av historien:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/387994.jpg)
-
Tack Elisabeth. Oerhört intressant, om man nu kan använda det ordet för en så dramatisk händelse.
Det finns en kommentar i det du citerat, att fadern tidigare erlagt mansbot för en annan son som dräpt en annan svensk under ett studentgräl i Tyskland. Hänvisning till nr 104. Finns där mer om den händelsen?
Bästa hälsningar
Arne
-
OK, här kommer uppgifterna om studenten 104, Ur Smolandi Upsalienses I (1955):
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/388024.jpg)
-
Och nästa sida:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/388026.jpg)
-
och här är den sista biten. Nu får du försöka få fatt i boken och själv se vad där står, verkar vara något intrasslade släktförhållanden.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/388030.jpg)
-
Tack igen Elisabeth.
Vilken otrolig historia. Jag kan förstå att man på olika sätt försöker tona ner detta med tanke på faderns ställning. I herdaminnena finns inte mycket.
Hälsningar
Arne