Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 32 Tideräkning => Övriga ämnen => Ålderdomliga tidsangivelser => Ämnet startat av: John Larsson skrivet 2005-09-07, 16:33
-
Hej!
Apropos diskussionen om hvad det er for en kalender der er brugt ved angivelserne af tidspunktet for form?rkelser, som er relevant nok, kan det som regel hjælpe at tænke på at den såkaldte saros-cykel er 6585,3 døgn. Der findes flere saros-cykler, men der kan IKKE være en formærkelse på et tidspunkt som er fx. ca. 10-11 døgn fra et saros-tidspunkt. Dvs. man kan på den måde udelukke den ene eller den anden kalender!
Mvh
John Larsson, Birkerød, Danmark
-
Hej,
vilket datum skall förstås med denna angivelse?
Är från Högsäter (P) C:3 sid 321.
Mvh
Lars Larsson
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/304576.jpg)
-
För att bestämma datum för gamla söndagsbeskrivningar måste man normalt veta årtalet. Nu var det en helt korrekt källhänvisning med, så det gick att konstatera att det rörde som om 1725.
Fast Fer[ia] II Nat[ivitátis] Chr[isti] betyder på svenska andra dagen efter Kristi födelse, dvs Annandag Jul eller 26 december.
-
Kristus anses väl vara född på juldagen, så det bör bli 27 december.
-
Annandagen är den 26 december, inte 27. Han föds helt riktigt på juldagen (åtminstone som vi betraktar det officiellt), dvs den 25 december.
-
Två dagar efter 25:e blir 27:e.
-
Hej,
tack för upplysningen - jag glömde givetvis att ange årtalet, som mycket riktigt är 1725.
Nu är det hela ju inte så jätteviktigt, om paret gifte sig den 26 eller 27 december, men jag tycker det är intressant rent principiellt att veta vad goa pastorn menade när han skrev in detta på latin.
Jag är inte hundraprocentigt övertygad om att det är annandagen som avses (se diskussionen ovan), mina uppgifter från tidigare säger dock att giftet skedde den 26:e, så det får stå kvar.
Mvh
Lars
-
Jo, men nu betyder inte den latinska beskrivningen av dagen två dagar efter Kristi födelse utan den betyder Andra dagen, vilket är dagen efter, dvs det namn på dagen som överlevt till idag!
-
Annandag jul var en mycket populär dag att gifta sig på.
Ingela
-
Hej
Har några frågor om datum och text
1.När inföll Dnca 3 tia adv. 1699 Ref: Månsarp fs. Födelse- och dopbok C:1 (1688-1723) sid. 71
2. Dito 1667, Ref:Tossene fs. Födelsebok C:1 (1664-1685) sid.35. höger för Johannes
3.Vad står det mer om Johannes, t.ex. fader och plats
Båda dagarna är tredje söndagen i advent. Dnca skall läsas med förkortninsstreck över nc och tydes Dominicia tertia Adventus
Hälsning Ove M
-
1. Tredje söndagen i advent inföll 1699 den 17 december.
2. 1667 är tredje advent den 15 december.
3. Oluff Gulbransöns, sön i Valla Johannes.
-
Tack för hjälpen.
Trevlig Jul och Gott Nytt År
Hälsning
Ove M
-
Hej Nu kommer en tidsfråga igen. Den här gången gäller det 1725 och 20 söndagen efter Triniti (Trefaldighetsdagen). När inföll denna dag? Den dagen begrovs Hindrichs (Henrik) Michelsson I Tunsjön, Dals sn, Ångermanland
Hälsning
Ove M
-
Hejsan Ove, 10 oktober.
Vänligen,
Calle
-
Ove, en bra länk när det gäller almanackeproblem:
https://www.familysearch.org/learn/wiki/sv/Svensk_Helgdags_Almanacka
Vänligen,
Calle
-
Stort TACK för den användbara länken Calle!!!
-
Hej Calle. Tack för informationen. Har redan varit inne på den föreslagna länken och fått svar på flera gamla datum från 1699.
Ove M
-
I Mörrums födelsebok från 1706 (sid 65), har stött på Dom. Elam. Vad kan det vara för heldag? Närmast föregående är Dom Cantate och närmast efter 1 post Triniatis.
Med vänlig hälsning
Thomas Levander
-
Det ska nog vara Exaudi, vilket är 6:e söndagen efter påsk eller 6 maj det året.
-
Några tidsuttryck i gamla domböcker förbryllar mig. De finns i en bok av Carl-Martin Bergstrand, Skövde Hjo och Kåkinds härad på 1700-talet. Författaren har skrivit av gamla domboksprotokoll, och där kan man bl.a. hitta följande:
1. för halvtredje år sedan
2. förleden helig torsdag (Skärtorsdag? Men detta är från hösttinget.)
3. den 22 nästvekne februari.
Kan någon förklara dessa uttryck?
Sylvia
-
1) för 2½ år sedan. Jämför med uttrycket halvtannat (1½) som används fortfarande om än i ålderdomliga sammanhang.
2) Är det rätt läst? När ägde tinget rum och vilket år? Kan det vara senaste skärtorsdagen? Händelsen kan ju ha inträffat på våren.
3) 22 föregående februari tror jag.
-
1) Jämför även med klockan halv tre - den sortens sifferangivelser lever främst kvar i klockslagen idag.
-
2) händelsen inträffade som jag vill ha det till - Kristi Himmelfärdsdag.
3) med usel skrivstil kan man läsa r och v lika - där står nästrekne
Hälsningar!
Rune
-
Vad gäller halvtredje lever uttrycket kvar i Danmark. Halvtreds = Halv tre sinds tyve = 2½ * 20 = 50.
-
Tack alla tre! Detta är ett fantastiskt forum, där man så snabbt kan få svar från kunniga personer!
Detta med halv tredje och halvtreds är verkligen intressant!
Det är väl mycket troligt att att punkt 2 handlar om Kristi Himmelsfärdsdag. Korkat av mig att inte tänka på den helgdagen, som ju ändå inträffade alldeles nyligen! Målet behandlades väl inte förrän på hösten.
Kanske har den gode Bergstrand skrivit av ordet nästvekne helt fel. Men om det i stället skall vara nästrekne, så förstår jag det ändå inte. Jag tänkte att det kunde ha med nästa vecka att göra.
För den som har tillgång till den bok jag nämnt: Nästvekne står på sid. 84. Det handlar om Skövdetrakten och domboken för 1746.
Möjligen ska ordet vara nästledne som finns på flera ställen i avskrifterna. Där framgår det av sammanhangen att ordet betyder sistlidne, senaste.
Sylvia
-
Om det nu är nästrekne det står, vad betyder då det? Är det någon lokal Skövde-dialekt?
Nästvekne kan jag åtminstone se en betydelse av. Näst är naturligtvis senaste, och vekne kommer av vika. Jämför avviken, någon som inte längre är här, eller vik hädan, försvinn.
Den 22 nästvekne februari skulle då alltså vara den 22 i den senast förflutna februari månad.
Men be mig nu inte visa i vilken ordbok jag har funnit det...
-
Jag håller med Jörgen, och känner igen ordet i den betydelse han anger, men kan inte heller ge någon referens. SAOB har inte med ordet, så vitt jag kan se.
-
Ordet förekommer också med infixet för: nästförveken (i satssammanhanget nästförvekne).
-
Från SAOB:
NÄST-VIKEN, förr äv. -VEKEN , p. adj. (numera bl. i Finl.) == -liden a. VDAkt. 1663, nr 427. Nästvekne års diäknepänningar. Därs. 1800, nr 313. Kort före nästvikna jul. Fennia XII. 1: 52 (1896). BERGROTH FinlSv. 336 (1917).
/Jan
-
SAOB har ordet med i formen nästveken.
- (I 9) NÄST-VIKEN, förr äv. -VEKEN , p. adj. (numera bl. i Finl.) == -liden a. VDAkt. 1663, nr 427. Nästvekne års diäknepänningar. Därs. 1800, nr 313. Kort före nästvikna jul. Fennia XII. 1: 52 (1896). BERGROTH FinlSv. 336 (1917).
särsk. (?) ställt efter datum o. d.; jfr anm. sp. 1176. SCHÜCK VittA 3: 365 (i handl. fr. 1681). CRUSENSTOLPE 1720 136 (i handl. fr. 1759).
-
Ja, nu har jag fått korrekta svar på mina frågor.
Och ordet nästvekne har man verkligen gått till grunden med.
Det har varit intressant att följa resonemanget.
Tack, alla!
Sylvia
-
Se tidigare diskussion i ämnet:
-
Hej!
Vigsel i Barkeryd 1746 mellan Sven Larsson och Anna Maria Raf. Datumet anges till Dom 20 Trin. Kan någon hjälpa mig att uttyda detta datum och gärna ange referens för hur det beräknas?
Mvh
Lennart Nilsson, Linköping
-
20 söndagen efter Trefaldighet, Dominica 20 post Trinitatis iföll 1746 den 12 oktober.
För att räkna ut detta behövs en almancka.
En sådan finns t ex på familysearch:
https://familysearch.org/learn/wiki/sv/Svensk_Helgdags_Almanacka