Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 24 Rekord => Övriga ämnen => Statistik och rekord i släktforskningen => Ämnet startat av: Stefan Simander skrivet 1999-10-15, 02:34
-
Vem var wärst och/eller bäst? När jag läste
diskussionen om generationers längd slog det mig
att det kunde var roligt och intressant med en
sida som frossade i statistik och rekord i
släktforskningen.
Frågan är om varje sådan uppgift eller sådant
rekord bör ha en egen diskussion? Eller ingen? Vad
tycker ni? En del finns nog redan uppgifter om.
Var?
Vilken är den högst angivna åldern i en kyrkbok?
Vilken är den högsta som kunnat beläggas?
Hur många giften har män resp kvinnor haft som
mest? I genomsnitt?
Hur långa?
Tidigaste giftasålder för män resp kvinnor?
Uppgifter jag stött på: 13 årig adelsman som
gifter sig kan det stämma? 14-årig bonddotter (i
Blekinge före 1734 års lag).
Genomsnittsålder för män resp kvinnor vid första
giftermålet?
Längsta kedjan omgiften där män och kvinnor som
blivit ensamma gifter sig med någon annan? 4
omgiften på samma gård i en följd med omväxlande
personer har jag funnit på en gård på Gotland.
Flest antal barn för män resp kvinnor? Genomsnitt?
Flest antal halvsyskon?
Genomsnittsålder för förstföderskor?
Listan kan göras längre.
-
Man kan naturligtvis tänka sig rekord om
forskarna och släktforskningen.
Vem har släktforskat längst?
Yngste resp äldste nu forskande person?
Flest funna anor? Ättlingar?
Flest inmatade? Största utgivna släktforskningen?
Störst släktsträffar?
Störst boksamling genealogica?
et
-
Hej!
Jag har ett par som var gifta i 80 år nämligen Johan Olofsson (1585-1685) och hans fru Margareta (1588-1692). De gifte sig 1605. De bodde i Östervrenninge, Fläckebo.
Den högsta ålder jag sett är 112 år och det gällde en kvinna som skulle varit född 1645 och död 1757 i Hjulsjö. För en man så är det högsta 105 år nämligen Per Andersson (1588-1693) i Söderbärke.
De yngsta som gift sig i min släkt var 10 och 12 år gamla.
Jag tror nog att dessa 80 år är världsrekord för giftemål på 1600-talet. På 1800-talet var det 86 år.
Mvh
Pierre N
-
Pierre!
Hur vet du att dessa uppgifter är korrekta? Dvs
har du en källhänvisning på en vb-notis från 1605?
Detsamma gäller en kvinna som skulle varit född 1645 (fb-notis?).
Tar även gärna del av Per Anderssons fb-notis från 1588 också...
Ta inte illa upp nu!
Mvh
Gabriel Wallgren
-
Den veterligen högst angivna ålder i dödbok är 800 år. Det blev resultatet när Släkthistoriskt Forum på 80-talet bad läsekretsen leta efter hundraåringar. Folk hittade en väldig massa. Men just 800-åringen misstänkte vi berodde på en felskrivning, prästen råkade skriva en nolla för mycket. Annars hänvisas intresserade till ShF i mitten av 80-talet, där många olika rekord dryftades. Vi hittade bland annat en kvinna som födda 25 barn, vill jag minnas.
-
Det är aldrig för sent.
Min anfader Mårten Andersson, f. 1713 i Glemminge sn på Österlen i Skåne, trodde att han gjort ett jättekap när han gifte sig med Hanna Persdotter, f. 1683 i Kabusa, St. Köpinge sn. Hon var trettio år äldre än honom och borde alltså ha varit över 50. Men hon innehade åborätten till en gård i Kabusa och hade således andra slags attraktionskrafter att spela med. Mårten bidade sin tid, men kärringen var den som verkligen hade gjort sig det största kapet, en frisk och arbetsam 30 år yngre man i sina bästa år. Hon var full av livslust, och gav därför inte upp förrän i juni 1768, då hon vid 85 års ålder slutligen afsomnade af ålderdomssiuka.
Nu hade Mårten blivit gammal, hela 55 år, och inga arvingar hade han som kunde trygga hans tillvaro på äldre dar. och så hade han stått ut med en hiskelig gammal kärring under en hiskeligt massa år! Han handlade blixtsnabbt. Redan i december samma år dök han upp i kyrkan med en ny brud. Pigan Gertrud Jönsdotter, f. 1743 och hela 30 år yngre än brudgummen. Men vad gör väl det? Han innehade ju åborätten till en gård i Kabusa by och hade en helt annan attraktionskraft än de jämnåriga egendomslösa drängar som fanns att få överallt på slätten.
Historien upprepade sig. Åldersskillnaden mellan Mårtens bägge hustrur var alltså 60 år! Inte pjåkigt, så här en tvåhundra år efteråt. Må vi hoppas att Mårten fick tid att ta igen allt det han hade förlorat under sitt första äktenskap.
-
Hej Stefan och alla andra!
Jag tror att Erik Andersson, f 1715 i Kölsta, Sköldinge sn, d 1802 i Ingelstorp, Sköldinge sn, möjligen kan ha något rekord.
Erik gifte sig första gången 1739 i Sköldinge sn med Kerstin Eriksdotter, f 1719 i Häringe, Sköldinge sn, d 1784 i Ingelstorp. Med henne hade han sex barn födda 1741, 1743, 1746, 1751, 1754 och 1756.
Erik nöjde sig inte med detta utan gifte sig andra gången i Sköldinge sn med Anna Katarina Olofsdotter, f 1766 i Starrkärrs soldattorp, Floda sn, d 1829 i Sköldinge bruk, Sköldinge sn. Med henne hade han fem barn födda 1786, 1789, 1796, 1799 och 1802.
De möjliga rekorden skulle alltså vara:
Äldsta fader: 86 år 10 mån 17 dagar
Största åldersskillnad mellan makar: 50 år 11 mån 22 dagar
Största åldersskilnad mellan halvsyskon: 61 år 4 mån 1 dag
Största åldersskillnad mellan hustrur till en make: 47 år 22 dagar
Största åldersskillnad mellan styvson och styvmor: 25 år 5 mån 7 dagar
Jag kan inte låta bli att vara lite imponerad.
-
Erik Olsson Dahlberg var gift med
Margareta Jonsdotter Garp (1666-1740) som 1702 gifte om sig med
Anders Abrahamsson Bro (1675-1757) som 1741 gifte om sig med
Barbro Kristina Elff (1717-1768) som 1759 gifte om sig med
Olof Kiämpe (1716-1781) som gifte om sig med
Kristina Forstedt (1751-18..)
Kanske fortsätter det längre, men jag har inte följt längre
Det är alltså en giftekedje mellan 6 personer. Erik Dahlberg bör ha varit äldre än Margareta Garp, med tanke på dåtidens giftermålsseder i rådmansståndet. Om han var född 1651 eller tidigare var det en åldersskillnad på 100 år mellan honom och hans hustrus andra mans andra hustrus andra mans andra hustru.
Olof Kiämpes och Kristina Forstedts yngsta barn föddes 1778. Erik Dahlberg och Margareta Garp fick en dotter Margareta, som bör vara född under 1690-talet. Var de plastsyskon med över 80 års ålderskillnad?
Ovannämnda personer var borgare i Söderhamn.
-
Hej!
En liten kul notis till rekordlistan så här inför sekelskiftet (som ju vissa anser att det är om några månader!)
En kvinna i Riseberga sn. dör 1702 i sin lefnads 104:e år .....
Hon är alltså född på 1500-talet, har levt hela 1600-talet och dör slutligen på 1700-talet.Får vi månne se ett sådant rekord upprepas efter nyår..?
Hälsn.
Barbro i Klippan
-
Hej alla,
Jag får väl lägga till min 130-åring till listan över gamlingar. Unå Mickel Mickelsson Poikonen i Untorp Orsa finnmark anges i dödboken (Orsa EI:1) 1676, begr 6/2 vara 130 år gammal (född 1546). Detta får väl tas med en stor nypa salt, men gammal var han nog. Dottern Valborg sägs ha levat i 103 år och sonen Per i 90 år.
En annan kul sak hittade jag nyligen i Böle, Ore sn (Dalarna). Där äkta paret Frans Oskar Larsson o.h.h. Beda Cecilia Nilsson haft lite dålig fantasi vid namngivningen av döttrarna.
Ellen Cecilia Klara Johanna, född 1899 21/10
Greta Cecilia Klara Johanna, född 1903 14/11
Maj Cecilia Klara Johanna, född 1905 25/1
/Torbjörn/
-
Hej!
Jag har själv en syster till en av mina förfäder i Floda Dalarna som dog 1705 och anges vara 107 år gammal. Hon är alltså född 1598. Hennes gubbe var född 1597 och dog 1701.
Mvh
Pierre N
-
I efterföljande familj förekommer det väldigt stora ålderskillnader mellan makarna.
Hemmanet Kyrkbyn nr subsub 6 Utförberg i Mo sn, Hälsingland.
Bonden Lars Jonsson, f. 1815, d. 1870, g.1842 m.
hustru Anna Andersdotter, f. 1811, d. 1896, omg.1872 m.
bonden Jon Larsson, f. 1839, d. 19.., omg. 1899 m.
Margareta Söderqvist, f. 1881.
De två sista fick en son, Lars, f. 1901.
-
Här är några utdrag ur kyrkböckerna i Viby socken,Närke.
1)Elin Eriksdotter i Husby f.1578 d.16940402=116 år.
2)Hustru Anna Torkelsdotter f.1587 d.16940805=107 år.
3)Hustru Kerstin Simonsdotter f.1616 d.17300225=113 år och 7 mån.Hennes moster berättades blifvit 140 år gammal.
-
Hej!
140 år låter väldigt mycket men den äldsta enligt Guinness rekordbok blev 112 år. Har någon stött på ett äktenskap som varade i 100 år.
Mvh
Pierre N
-
Hej!
Medelåldern på mina 1275 förfäder i rakt nedstigande led är 63 år! Då räknar jag bort syskon och tidiga barns död. För kvinnor ligger den på 67 år och för män på 60 år!
Har någon högre värden än mig?
Mvh
Pierre N
-
Hej Pierre m fl!
Jag har inte koll på lika många förfäder som du.
Men för mina 216 är medelåldern 70,4 år, varav 71,0 för män och 69,8 för kvinnor.
Mvh
Torbjörn
-
Pierre! Förklara en gång till hur du räknat. Du säger att du räknat bort tidigt döda barn. Om du har några sådana bland dina förfäder i rakt nedstigande led vore detta särskilt intressant.
-
Hej!
Jag har alltså bara räknat på far och mor till varje ana. Inte syskon.
Mvh
Pierre N
-
Vad gäller rekord så såg jag i en utredning en österbottnisk bonde med drygt 30 barn! Men med tre olika hustrur. Och August den starke av Polen och Sachsen påstods ju ha lika många oäktingar som det gick dagar på året. Jag har fått höra att de (Augusts oäktingar) skall finnas belagda i de sachsiska riksräkenskaperna...
-
Carl Ambrosius Zamore avled 1940, 204 år efter sin farfars (Charles Anotin Francois La Fleur Zamores) födelse 1736. På sin tid ansågs det smått unikt och uppmärksammades i tidningarna. Säkerligen är det rekordet för länge sedan slaget, speciellt med dagens utbredda släktforskning som lett till större statistisk kunskap om våra gubbar.
-
Bland min svärfars anor i Södermanland finns:
Per Persson, f ca 1654-56, d 1714 i Höjen, Stora Malms. Bonde i Höjen.
Sonen Per Persson, f ca 1681-82, d 1756 i Prästtorp, Stora Malm. Bonde och kyrkvärd i Prästtorp.
Sonsonen Per Persson, f ca 1708. Bonde i Laggarhult, Stora Malm.
Sonsonsonen Per Persson, f 1738 i Prästtorp, d 1787 i Silinge, Flens sn. Bonde i Högberga, Sköldinge sn, och därefter i Silinge.
Således en ankedja med fyra generationer Per Persson. Dessutom hade Per Persson i Högberga en son Per Persson, f 1773 i Högberga. Denne har jag inte forskat vidare på. Dessutom finns ju möjligheten att fadern till Per Persson i Höjen också hade Persson som patronymikon.
Kan någon presentera mer än fem generationer med samma förnamn och patronymikon?
-
Nä, men en tangering...
Hans Pederssen, nämnd 1612-1638, åbo i Arvidstorp 3 Strandhaga, Stafsinge sn (Halland).
Son:
Hans Hansson, d omkr 1678, nämndeman och åbo i Arvidstorp 3 Strandhaga, Stafsinge sn (Halland).
Son:
Hans Hansson, f omkr 1659, d 1740-talet (db saknas), nämndeman och åbo i Arvidstorp 3 Strandhaga, Stafsinge sn (Halland).
Son:
Hans Hansson, f omkr 1700, d 1743, nämndeman och åbo i Arvidstorp 3 Strandhaga, Stafsinge sn (Halland).
Son:
Hans Hansson, f 1734. d 1787, borgare, åkare och krögare i Falkenberg (Halland).
Son:
Hans Hansson, f 1765, skomakaremästare i Falkenberg (Halland), antog släktnamnet Hagström så här bryts länken, men han hette Hans Hansson i början av sitt liv, var gift och hade barn.
-
Här kommer 7 stycken i rad och alla födda på samma hemman.
Per Olofsson, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, d. 1669, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1650 d. 1707, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1682 d. 1756, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1711 d. 1770, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1743 d. 1812, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1774 d. 1837, Bonde i Allsta, Tuna (Y)
Son:
Per Persson, f. 1809 d. 1869 i Sundsvall
-
Att jag aldrig såg den här diskussionen när jag startade min om gubbarna Frumerie (Sveriges äldste farfar). Gustaf /de/ Frumerie avled ju 1936, fyra år före Carl Ambrosius Zamore, men 219-221 år efter sin farfars födelse (dennes födelseår anges omväxlande som 1715 och 1717).
Den vaga minnesbild jag har av tidningsklippet om Frumerie-gubbarna motsäger dock inte att det kan ha varit en uppföljning just av någon Zamore-notis.
Apropå alla olika exempel på tänkbara rekord som togs upp i de tidiga inläggen här, och apropå debatten om namnlagen vi har haft rätt länge nu under Efternamn, finns ju en del tänkbara rekord bland brukandet av ett och samma släktnamn. Om min tidigaste troliga ana på raka fädernet verkligen är far till den näste, så skulle en son till mig bli den femtonde raka generationen med namnet Pemer, dock med lite minus för min farfarsfarfarsfar som mestadels skrevs Davidsson efter sin far (men han har skrivits Pemer också!).
Jag tror inte att femton på långa vägar är något rekord, men frågan är hur många generationer det är möjligt att hitta i sådana framför allt adliga släkter, som upptagit reella släktnamn riktigt tidigt. Förmodligen måste det väl vara inflyttade släkter för att sådana kedjor skall kunna bli riktigt långa.
Själv har jag härstamningar från släkter som Taube, von Yxkull mm, där släktnamnsbruket följts långt bak nedåt 1200- eller 1100-talet. Frågan är väl förstås hur trovärdiga verifierade källor man har allra längst bak, men många sådana släkter lever ju uppenbarligen på manslinjen med sina bevarade släktnamn än idag.
Är det någon som har riktigt initierade uppgifter om hur många generationer det kan handla om i sådana fall? 30 generationer? Bortåt 40?
I framtiden, sedan våra moderna namnlagar tillkommit, blir väl sådana rekord verkligt exklusiva, och raka kvinnolinjer med samma namn närmast efter. I övrigt kommer väl dåtida släktforskare att tävla om att presentera kedjor med lustig symmetri, ungefär som när matematiker letar roliga talserier (Här är en proband vars efternamn går via hans mmmf mmfm mfmm fmmm ffmm fffm ffff ffmf fmff), eller där generation efter generation i samma släktkedja av diverse anledningar fått helt utomstående efternamn från styvföräldrar eller liknande.
Och så kommer det väl att uppmärksammas rejält de gånger agnatiska ättlingar till en viss släkt, med helt andra efternamn, råkar/lyckas (?) gifta till sig sina egna gamla släktnamn igen....! (Kommer folk då att tro att de verkligen gifter sig av kärlek?)
Det är när man funderar i sådana banor man verkligen blir skeptisk till vår moderna inställning till hur namn bör föras vidare...
-
Detta är väl snarare en kuriositet än ett rekord, men jag vill ändå berätta det.
Min släkting Claes Ahlenius bor i Göteborg och ska flytta till Karlstad när han plötligt dör. Han är noterad i Karlstads moderförsamlings dödbok 1893-11-08. Flyttningslängden, emellertid, noterar dock Claes flyttning från Göteborg till Karlstad den 1893-11-09, alltså en dag efter dödsdagen! Men! Claes dog i verkligheten i Hagfors, sannolikt på affärsresa som handelsagent. Det sistnämnda vet jag genom bevarade brev.
Det här var väl ingen ordning?
Mvh Per Ahlenius, Vänersborg
-
Hej!
Här kommer 6 generationer Anders Anderssöner från den blekingska skärgården!
1) Anders Andersson 1700-(före jan 1757) bonde i Torp på Senoren
2) Anders Andersson 1722-1795 bonde i Torp
3) Anders Andersson 1760-1842 bonde i Västernäs på Senoren
4) Anders Andersson 1795-1847 bonde i Västernäs
5) Anders Andersson 1821-1904 bonde i Västernäs
6) Anders Andersson 1844 - ? båtsman och torpare i Västernäs
Ön Senoren ligger i Ramdala socken
M v h
Eva M K
-
Hej!
I följande familj kan ett rekord finnas!
Johan Johansson (1661-1737)
Anna Hansdotter (1665-)
Elisabet f. 29/1 1687
Margareta f. 9/12 1688
Johan f. 19/1 1690
Margareta f 30/9 1693
Hans f. ../3 1696
Susanna f. 21/4 1698
Margareta f. 26/4 1700
Anna f. 26/4 1702
Kerstin f. 26/4 1704
Karin f. 20/2 1706
Johan f. 31/3 1708
Brita f. 17/5 1711
Familjen bodde i Östervrenninge, Fläckebo. 3 barn är alltså födda på samma datum i samma familj och 3 barn heter Margareta och 2 heter Johan. Det kan vara rekord.
Mvh
Pierre
-
Jag har ett mindre roligt rekord?
Min mmffm Anna Susanna Ersdotter-Stenbacka f.1849-01-21 i Munsala-Finland hade 9 oäkta barn, efter det att hon flyttat till Wii-Alnö sn 1871-12-04.
Barnen:
August Julius f.1874-09-03 i Alnö (min mmff antog namnet Wernblom).
Johan Anselm f.1876-03-07 i Alnö.
Ludvig f.1878-04-28 i Alnö.
Uno Viktor f.1879-07-18 i Alnö.
Gunnar f.1881-02-03 i Alnö.
Gunda f.1883-09-27 i Alnö.
Gunnar Albin f.1888-03-04 i Skön.
Elina Eufrosyne f.1889-05-04 i Skön.
Berta f.1890-10-07 i Skön.
Mvh
Malin
-
Att jag inte tänkte på den här då...
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1650-1732, landshövding
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1684-1739, överste
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1715-1781, kapten
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1755-1826, överste
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1812-1897, kabinettskammarherre
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1849-1925, ryttmästare
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, 1887-1975, agronom
Son:
Axel Gabriel Leijonhufvud, f 1921, f d banktjänsteman
8 generationer! Det märkliga är att det också sammanfaller med denna gamla adliga ätts huvudmannagren! Tyvärr har inte A G L den yngste några barn, så det blir ingen fortsättning. Tilltalsnamnet är känt i de senaste fyra generationerna och är i samtliga fall identiskt med första namnet, Axel.
-
Varför måste vi vänta till framtiden, Anders Pemer, med att tävla om cognatiska namnkedjor? Livet förr var inte alltid rakt. 1888 föddes en Tage Konrad August Engelholm i Räpplinge, som hade namnet efter sin morfarsmorfar spiksmeden Sven Engelholm född ca 1781. Inte så lång kedja, men symmetrisk, och namnet finns fortfarande kvar bl.a. genom dessa två generationer ogifta mödrar.
Och eftersom namnlagsdiskussionen ändå fortsatt på denna sida: att ha styvfarsnamn har väl inte med moderna inställningar att göra. Det förekom både före namnlagarna och under de äldre. Jag skulle kunna gissa, utan att ha något bevis, att det tvärtom blir mindre vanligt, dels eftersom inte kvinnor som gifter sig är tvungna att byta namn, som de var mellan ca 1920-63, och därför inte heller har samma anledning att ta med tidigare barn i bytet, dels därför att själva saken att bo med någon annan än barnets far är mera normal och accepterad än förr och ingenting man behöver dölja. Styvmorsnamn däremot ger den nya namnlagen större möjligheter till, men det måste ju inte bli vanligt bara för att det är möjligt.