Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 24 Rekord => Övriga ämnen => Flest _ barn => Ämnet startat av: Stefan Simander skrivet 2010-02-10, 02:22
-
I nyfikenhet på 2009 års definitiva siffror hamnade jag på http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26046.aspx och fann då:
Flest döda och högst dödstal under ett år i Sverige 1749-2008:
1. 1773 105 139
2. 1918 104 591
3. 1857 101 491
4. 1993 97 008
5. 1988 96 743
6. 1809 96 532
7. 1991 95 202
8. 1990 95 161
9. 2002 95 009
10. 1999 94 726
11. 1992 94 710
Årtal med höga dödstal är också:
1869 92 775
1899 89 678
1875 88 439
1868 87 807
1874 87 760
1876 86 334
1900 86 146
1892 85 894
1808 84 811
1862 84 350
1853 84 047
1919 84 289
1877 83 175
1885 82 781
1829 82 719
1800 73 928
1789 72 583
Minst antal döda 1749-2008:
1. 1753 43 905
2. 1774 44 463
3. 1776 45 692
4. 1780 45 731
5. 1751 46 902
6. 1760 47 471
Andra år då det dör relativt få:
1835 55 738
1942 63 741
1943 66 105
1860 67 502
1948 67 693
1952 68 270
1923 68 424
1955 68 634
1872 68 802
1933 69 607
2004 90 532
--------------------------------------------------
Förklaring till dödstalet 1773:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=301
Missväxt, tyfus och dysenteri.
Men också rekordfå födslar 1773 och 1772:
1. 1773 51 164
2. 1772 58 972
3. 1749. 59 483
4. 1757 61 675
Det är också extremt få giftermål för perioden 1749-2008 år 1772: 13 928.
Se också:
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=10879 med lokal sockenstatistik för Uppland och Västmanland 1773.
--------------------
År 1773 dog över 105 000 personer när Gustav III nyss hade startat sin regentgärning. I en utmärkt
publikation av Statistiska Centralbyrån, ”Befolkningsutvecklingen under 250 år” [1] kan man se vilka
händelser som låg bakom dessa toppar. 1773 var det missväxt, hungersnöd och dysenteri, som låg
bakom. Nästa topp i dödsstatistiken kom 1809 när ryssarna invaderade Norrland under finska kriget.
Samtidigt med detta bröt även dysenterin ut igen. År 1857 har vi en ny topp, som kan ha med
Krimkriget att göra. Både kolera och dysenteri frodades. Den sista toppen, år 1918, orsakades av
spanska sjukan, en magsjukdom, som skördade många offer i Europa under några år. I samtliga dessa
fall återgick dödligheten till det normala efter bara ett eller två år.
Men 1955 händer det något helt annorlunda. Från år till år ökar dödligheten hos hela befolkningen. Vi
har en blomstrande industri, tekniken utvecklas, hälsovården blir bättre och bättre, välståndsökningen
känner inga gränser. Men vi blir sjuka och dör i cancer, får astma och allergier. Barnen växer om oss på
både längden och bredden. Solen blir plötsligt farlig. Vi har klarat oss bra i solskenet de senaste 4
miljoner åren, men från 1955 får man hudcancer av den. År 2003 skriver Apoteket följande i sin
broschyr om Solen: ”Egentligen borde vi människor inte sola alls. Så farliga är faktiskt solens strålar.” Den
ökande incidensen av hudcancer sedan 1955 har emellertid även associerats till FM-radions utbyggnad
[3].
Från 1955 ökar dödligheten enligt Figur 2. Figur 3 visar hur medellivslängden har ökat under 1900-talet.
Från år 1955 tvärbromsar den årliga ökningen av livslängden från 0,4 till 0,15 år per år. Under perioden
1960-1985 ökar medellivslängden för män endast med 0,08 år per år. Men även om medellivslängden
vore konstant skulle en ökande andel åldringar leda till en ökande dödlighet. Figur 2 skulle då kunna ses
som summan av två kurvor; en som avtar starkt p.g.a. förbättrad levnadsstandard och en som kommer
underifrån och som beror på ett ökande antal allt äldre människor. Men fortfarande är tvärvändningen
ett specifikt år mycket förbryllande. Summan av två linjer ger en jämn böj i skärningspunkten, inte en
knyck!
(Sedan går man över till att diskutera cancer.)
Källa: http://hudcancer.nu/GK/GK1.pdf
----------------------------
http://sv.wikipedia.org/wiki/1773
-
Under missväxt- och hungeråren i slutet av 1600-talet har jag noterat oerhörda dödstal och begravningar i vår östra rikshalva. Genom Hiski kan man också få statistikuppgifter och jag tittade här på socknar, 1697, där man kan göra en jämförelse mellan döpta, vigda och begravda. I Birkaland tex. Orivesi har det året 16 döpta, 8 vigda och 688 begravda och Ikalis 27 döpta, 9 vigda och 585 begravda. I Tavastland tex. Orimattila, Nastola och Asikkala med tillsammans nästan 1 500 begravda, drygt 30 vigda och knappt 90 döpta.
Liknande uppgifter finns också i Egentliga Finland tex. Loimaa med 52 döpta, 16 vigda, 653 begravda och Somero 12 döpta, 9 vigda, 346 begravda. I Kymmenedalen, Kymmene 28 döpta, 6 vigda, 443 begravda.
Man talar ju annars om peståret 1710 och det verkar bara ha påverkat städer som Helsingfors och Åbo exceptionellt mycket. Helsingfors 583 döda men från Åbo finns ingen uppgift i Hiski.
Dvs. även här c:a 20 gånger mer än ett normalt år, (1712 - 32 begravda).
Normala år under denna tid är antalet döpta fler än begravningarna, sett som relation, men man måste naturligtvis också ta hänsyn till den totala folkmängden, när man talar om absoluta tal.
Mvh Leif R.
-
Stefan, var spanskan verkligen en maginfluensa? Vad jag har lyckats läsa mig till var den nära släkt med den som har härjat senast, alltså den sk svininfluensan. Och den har väl inte drabbat mage och tarm?
En källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_sjukan
//Peppe
-
Spanska sjukan gick på lungorna. Många fick diagnosen lunginflammation i början (bl.a. min farfar, där det står lunginflammation i dödboken men var spanskan enl. farmor.) det gick på 3 dagar. Först visste man inte vad det var.
Eivor
-
Per, jag har samma uppfattning som dig!
Vad dessa författare avser vet jag inte!
-
Hej Eivor m.fl.! Spanska sjukan var en influensa typ A (liksom Nya Influensan 2009) och det är mycket vanligt att det blir en komplikation med lunginflammation som är dödsorsken - men även influensavisurset kan ge en infektion direkt på lungorna. Även magtarmsymtom förekommer vid influensa typ A men är inte lika vanligt som symtom från lungorna. Bl.a. Mexicos hälsoministerium har gjort en bra sammanställninng av symtomen vid den aktuella influensapandemin. Mvh Harriet
-
Hej Harriet,
Jag hade bara hört att Spanska sjukan slog på lungorna, men det kan nog slå ut på flera sätt.
Jag såg i den nya influensan att det kunde bli allmän blodförgiftning också.
Det måste varit svårt att ställa diagnos när epidemierna börade.
Hälsn. Eivor
-
Om man normerar dödstalen med folkmängden för varje år så ser man ännu tydligare vilka år som dödstalen är särskilt stora.
År Andel
1773 5,32%
1809 4,03%
1772 3,76%
1808 3,49%
1789 3,32%
1763 3,29%
1758 3,24%
1810 3,16%
1800 3,15%
1762 3,12%
Det lägsta dödstalet något år var 1955 med 0,94%
(Meddelandet ändrat av hhultman 2010-02-15 09:00)
(Meddelandet ändrat av hhultman 2010-02-15 09:00)
-
Det som sticker ut mest i tabellen, som Stefan hänvisade till, är ju antalet giftermål 1989. Antalet är ju dubbelt så stort som något annat år. Vad kan orsaken vara till detta?
-
Det beror på övergångsreglerna för änkepension. Man beslutade om att avskaffa den för äktenskap ingångna fr.o.m. 1/1 1990, och då var det många som gifte sig under året för att ha chans att få den. Bl.a. Wikipedia skriver mer om detta.
-
Ja, det är väl ett bra exempel på att det är pengar och inte kärlek som är det viktigaste vid giftermål! Eller?
/Lars