Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Sjukdomar och dödsorsaker => Språk, ord och namn => 01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö => Ämnet startat av: Gunnell Forsén skrivet 2003-02-15, 18:52
-
Jag är osäker på om jag läst ut ordet rätt men kanske nån vet ändå vad morbilli kan vara som dödsorsak. Det gäller ett barn på ca 2 ½ år.
MVH/Gunnell
-
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/38054.gif)
Morbilli är mässling på svenska...
-
Det har jag heller inte hört tidigare så det blev ytterligare ett plus på kunskapskontot! Tusen tack!
Hälsningar/Gunnell
-
Hej Gunilla
På www.ddss.nu under hjälpmedel och sedan dödsorsaker så finns det en massa dödorsaker på både svenska och latin. Den har varit till stor hjälp för mig.
Hälsningar
Ann
-
Hej Ann! Tack för det tipset - det ska jag komma ihåg. Jag har inte stött på nåt tidigare som jag inte vet vad det betyder.
MVH/Gunnell (inte Gunilla)
-
Hej!
I Hedesundas (Gästrikland) dödbok för 1846, så dog 13 små barn mellan någon månad till 5 år av mässling under oktober till december. I juli var det ett fall.
Vilken tragedi när sådana här farsoter drog fram.
Ann-Mari
-
Ja sanneligen tragedier!
Vilken tur att vi har vacciner idag, men tyvärr vaccinerar inta alla föräldrar sina barn och då kan det dyka upp epidemier bland småbarn även idag i Sverige. Mässling är verkligen ingen harmlös barnsjukdom, bl a hjärhinneinflammation kan bli en följdsjukdom och då kan det gå illa.
Mvh/Anna-Karin
-
Mässling - en barnsjukdom som långt de flesta trots allt överlevde här i Sverige - var en av de största orsakerna till att de ursprungliga hawaiianerna decimerades till bara 10% av det antal de var innan den vite mannen kom till Hawaii på allvar i början av 1800-talet. Hawaiianerna hade aldrig haft sjukdomen och hade därför inte som vi en viss nedärvd resistens.
Ingela
-
Hej!
Mässling var en barnsjukdom i det ovaccinerade samhället där återkommande epidemier drog över landet när tillräckligt många nya icke immuna barn hade fötts sedan förra epidemin skördade sina offer. Ett vanligt intervall mellan mässlingåren var fyra- fem år.
Komplikationerna är många: lunginflammation är vanligast, öroninflammation, hjärnhinneinflammation, hjärninflammation m.fl.
Den sista mässlingepidemin i Göteborg var våren 1981 - många barn behövde sjukhusvård. (Obs sista - inte senaste.)
Symtomen vid mässling är så typiska att mammans uppgift huruvida ett barn haft mässling eller ej har nästan 100% överensstämmelse med blodprov som visar genomgången sjukdom (till skillnad från t.ex. vattenkoppor eller påssjuka där många barn är sjuka utan att mamma ställer diagnos).
Man kan alltså lita mycket bra på uppgifter i kyrkböcker om dödsfall i mässling. (Det samma gäller för kikhosta). Mässling är så pass smittsamt att det inte förekommer att ett barn i en syskonskara insjuknar medan övriga klarar sig. Man kan alltså utgå från att de barn som lever vidare när ett syskon dött i mässling haft sjukdomen men överlevt.
I ett samhälle där de flesta vaccineras men inte alla kan nya epidemier med allvarliga fall komma att uppstå i den vuxna befolkningen - t.ex. senast i Tyskland 2006.
Mässling är en sjukdom där förutsättningarna finns att på samma sätt som redan skett med smittkoppor helt utrota sjukdomen från jordens yta. (Viruset finns bara hos människa, ej hos djur eller i miljön). Det är ett högt prioriterat mål för världshälsoorganisationen.
Mer kunskap om sjukdomen och dess konskvenser genom sekler underlättar det arbetet.
Mvh
Harriet
-
Jag själv hade mässling när jag var i skolåldern. Jag minns inte att man reagerade med fasa, när man hörde talas om den här sjukdomen. Den hörde till de barnsjukdomar, man skulle ha. Nu var ju förutsättningarna annorlunda på 1840-talet än mot 1950-talet. Ett i övrigt välnärt och friskt barn klarar ju lättare av en svår sjukdom i förhållande till ett avmagrat barn.
-
Hur skiljer sig mässling, kikhosta och rödsot åt rent epidemiologiskt? Jag studerade för en tid sedan tre epidemiska episoder i en socken, det var två rödsotepidemier och en kikhostepidemi. Man kunde se skillnader i epidemins utsträckning i tid, och hur dödlig den var.
Finns det studier som visar 17-1800-talets epidemier i detta perspektiv? Det skulle vara intressant, eftersom det i många tidiga fall inte har uppgetts dödsorsaker, men där det uppenbarligen har handlat om episoder av mässling, kikhosta, rödsot etc.
-
Ytterligare en aspekt är väl när epidemin sprids. I Larvs socken fanns en by, Faleberg, som drabbades på följande sätt:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/102883.jpg)
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/102884.jpg)
Det intressanta är att dödstalen stiger kraftigt på våren/försommaren. Min teori är att det är vattenburen smitta, en tillväxt av bäraren på ett liknande sätt som vår- och höstblomning av alger,men av bakterier som är värmekrävande (termofila). Det skulle också kunna vara dåliga livsmedel, innan skördar och slakt.
Nån som vet?
-
Hej!
Ann-Mari - jovisst har jag också haft mässling och överlevt utan men (var dock borta från skolan i fem veckor); jag försökte, grundat på epidemiologiska dataoch klinisk erfarenhet påvisa ovan att vi på senare år ofta haft ett överslätande förhållningssätt till mässling i Sverige. Det finns en bra artkel i Läkartidningen om alla de svåra komplikationer till bl.a. mässling som sågs på barnavdelningen vid Infektionskliniken Östra Sjukhuset i Göteborg efter starten av denna avdelning 1970. Jag skall försöka leta fram exakt referens så att intresserade själva kan läsa.
Den största skillnaden mellan 1840-talet och 1950-talet var att vi som fick bakteriella komplikationer (lunginflammation och öroninflammation de vanligaste)i efterförloppet till mässlingen på 1950-talet kunde få penicillin.
De kraftigt allmämpåverkade barn som sökte våren 1981 i Göteborg var inte undernärda. Däremot såg vi några år senare ett utbrott (som är en lägre förekomst av sjukdomen än vid epidemi)bland barn till Kosovoalbanska asylsökande i Göteborg. Näringstillståndet i den gruppen var betydligt sämre än bland de vanliga Göteborgsbarnen 10 år tidigare och så blev också frekvensen svåra komplikationer högre. tror att även detta publicerades - skall leta men det tar nog några dagar.
Kaj!
Frågan om hur mässling, kikhosta och rödsot skiljer sig epidemiologisk är mycket intressant.
Mässling har ca 9-11 dagars inkubationstid och är maximalt smittsam. Många sjuka under kort tid alltså om det är några år sen sjukdomen gick i byn sist. 100% immunitet efter genomgången sjukdom (nu menar jag i våra släktforskningsbefolkningar och inte i dagens samhälle där vi har personer som t.ex. får cellgiftsbehandlingar, transplantationer mm som kan ta bort immuniteter).
Mässling = luftburen smitta (kan t.ex. smitta mellan våningar i otäta hus)
Kikhosta mindre smittsamt, håller på länge hos individen, smittar länge. Spädbarnen dör av själva kikhostan /andningsupphåll utan de klassiska kikningarna. Sannolikt en del fall av död hos mor i sängen som är kikhosta. Om jag hittar en treåring som avlidit av kikhosta enligt prästen och ett tremånaders syskon under samma kvartal noterats som död hos mor i sängen skulle jag bedöma det som sannolikt att kikhostan tagit även den lillas liv. Treåringen i detta exempel dog då oftast av en lunginflammation som tillstött och som inte kunde botas innan vi hade penicillin. En kikhosteepidemi kunde nog dra ut på tiden i flera säsonger - näringsläget påverkade årstidsvis hur stor sannolikheten var för den påföljande lunginflammationen.
Kikhosta = droppsmitta Det är OK att gå till parken med babyn även om kikhosta går i kvarteret men låt inga ungar böja sig över barnvagnen - standardråd Sverige 1980-tal.
Rödsot däremot kan vara lite olika. I första hand är rödsot = shigellainfektion = bacillär dysenteri. Men så här i efterhand kan det inte uteslutas att en del fall /utbrott rört sig om EHECbakterien.
Shigella lär ha funnits endemiskt (dvs motsatsen till epidemiskt, hela tiden förekommande) i t.ex. Stockholm vid sekelskiftet 1700/1800 och anses nog förklara en hel del av skillnaderna i dödlighet mellan städer och landsbygd. Detta är en vattenburen smitta och utan fungerande avlopssystem väl skilda från brunnarna kan sjukdomen spridas fortlöpande. Dysenterin, EHEC och andra bakterier som orsakar diarre är vanligast när det är varmt , alltså sommar/sensommar. (Vintertid är det virusen som tar över - men det är nutidsbekymmer snarare än släktforskningsfakta).
De epidemier som jag tycker är lurigast att skilja åt i kyrkböckerna är difteri och scharlakansfeber. En del präster har varit ärliga nog och skrivit halssjuka när de inte vet.
Och sen kan man titta på åldersfördelningen bland de drabbade också men det får vi nog ta på dagtid vid tillfälle.....
Kaj!
Hur många människor bodde det i byn från början? Går inte att säga nåt om Dina kurvor utan att veta detta.
Mvh
Harriet
-
Harriet!
Mycket intressant om dessa sjukdomar! Jag ville inte med mitt inlägg säga att du har fel, utan man kanske inte tog dessa sjukdomar på allvar. Det var säkert många som fick följdsjukdomar också, utan att man hörde något om det.
Kaj!
Att det var en topp av döda under maj-juni månad, borde väl, som du anger, ha berott på att folket var undernärda efter vinterns magra kost.
-
Jag har inte kollat antalet boende i Faleberg, eftersom hfl saknas för denna tid på Genline. Det handlar om fyra gårdar, med kanske 1-2 familjer på varje samt möjligen en del tjänstefolk. Antalet döda under hela 10-årsperioden uppgår till 33 personer. Jag har inte kollat nativiteten, vilket bör kunna ge en hyfsad bild av befolkningsunderlaget. Den normala mortaliteten uppgår till 2-3 personer, vilket antyder en befolkning på mindre än 50 personer. Jag tror att det skedde en reell minskning av befolkningen under detta årtionde som en följd av överdödlighet 1754-55.
När det gäller Ann-Maris tanke om undernäring som orsak till dödlighet i främst maj-juni är jag tveksam - jag tror mer på en vattenburen smitta, där t ex Shigella-bakterien är mer förekommande pga högre vattentemperatur.
-
Hej Kaj!
Nej vattenburen smitta har inte max i maj -juni utan på sensommaren.(Källor: Smittskyddsinstitutet m.fl.) Det som däremot ofta har max vid den tiden är antalet födslar så de siffror du tittar på måste rensas från spädbarnsdödligheten som troligen var högst vid den tid på året då flest nyfödda finns.
Om totala antalet födslar var 33 under 10-årsperioden är det för få för att man skall kunna dra några statistiska slutsatser angående dödsmånad.Däremot kan man kanske fösöka sätta sig in i stämningen i en liten by där så många dog på kort tid.
Ann-Mari!
Egentligen tror jag att man tog t.ex. mässlingen på allvar. Komplikationerna var ännu allvarligare om man fick sjukdomen t.ex. under graviditet och i en tidsålder då inte vaccin fanns som alternativ var det då bäst att få sjukdomen undanstökad så fort som möjligt. Våra anmödrar skulle inte föstå eller tro på att det finns en tid då föräldrar har möjlighet att skydda sina barn -och några tackar nej. Det där med att lära av historien är inte så lätt...
Mvh
Harriet