Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Småland => Läshjälp => 04) Äldre inlägg 1998-2003 => Ämnet startat av: Olle Hörnlund (Harverjan) skrivet 2003-10-23, 08:56
-
Esbjörn från Hållösa? och Elin Larsdotter från Ingelsbo? Vilket datum gifter dom sig ?
(https://forum.rotter.se/discus/messages/29510/46483.jpg)
MVH
Olle
-
Han skall nog vara från Gållösa.
MVH
Olle
-
Förslag: Andra söndagen efter trefaldighet.
-
Instämmer vad gäller förslaget för datum.
-
Jag tycker det verkar som siffran 2 innebär vigsel Nr 2 för året eftersom det står på en egen rad, jämför med det som syns av notisen under. Dessutom ser det mer ut som en punkt än ett p efter Dnica. Detta innebär i så fall att vigseldagen är Trefaldighetssöndagen. För att vara säker måste man kolla hur det står på de efterföljande vigslarna.
Mvh Lars-Erik Gustavsson
-
Hej
Dominica trinitatis
betyder trefaldighetssöndagen.
Och den inföll år 1636 den 12 juni.
Så jag håller med ovanstående.
Mvh
Britt Maria
-
Britt Maria, hur vet du att det just gäller år 1636 ? Det framgår väl inte av Olle Hörnlunds fråga, vad jag kan se.
F ö är det alltid svårt att tolka notiser, som ryckts loss från ett större sammanhang-
-
Hejsan!
Nils, håller helt med om att det ofta är svårt med lösryckt text och notiser. Här är en bild på de vigda 1636, högra kolumnen (i den vänstra trolovade).
(https://forum.rotter.se/discus/messages/29510/46520.jpg).
Datumet för trefaldighetssöndagen detta år var 12 juni, som Britt Maria säger. Siffrorna 1 - 3 är uppenbarligen ordningsnummer (de används f.ö. ej konsekvent i boken).
mvh Lennart
-
Glömde ju säga att 19 post trin 1635, då Esbjörn och Elin trolovades, var 4 okt 1635.
Lennart
-
Hej
Jag läste hela texten på GenLine.
Informationen om Dominica inhämtade
jag i Svensk Uppslagsbok från år 1931,
sid 589.
Britt Maria
-
Tack skall ni ha allihop. Lennart var hittade du trolovningen ?
MVH
Olle
-
Under många års forskande i kyrkböcker har jag aldrig träffat på några anteckningar över trolovade i någon församling.
Om barn föddes före äktenskapet brukade modern ofta inför tinget hävda att barnet avlats under trolovning och äktenskapslöfte, men att trolovningar sattes på pränt i kyrkboken tillåter jag mig betvivla - tills motsatsen påvisats.
Mvh
Nils
-
Så här ser rubriken ut på ovanstånde sida. Det är alltså som Lennart skriver, trolovade till vänster och vigda till höger.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/29510/46544.jpg)
Olle, ditt par finns i både vänster och högerspalten på sidan.
Mvh//
Lotta
-
Vilket skulle bevisas!
-
Quod erat demonstrandum!
-
Dock behöver trolovning inte innebära äktenskap.
Någon part kan ångra sig av olika orsaker.
Men om ett barn avlats under trolovningen räknas det som äkta. Eller hur.
Britt Maria
-
Jo, Britt Maria, det stämmer nog.
I Tryserums kyrkbok kan man ju, åtminstone år 1636, kolla vilka av de trolovade, som senare gifte sig.
Men om mannen förnekade att barnet avlats under äktenskapslöfte blev barnet knappast äkta.
Om det nu inte fanns någon som kunde gå ed på att han verkligen lovat ingå äktenskap. En bevisfråga, således.
-
Det är skillnad på under äktenskapslöfte när det gäller faderskapsmål i domboken och trolovning.
En trolovning(fästning) är juridiskt bindande och skulle ske på ett visst i giftermålsbalken fastställt sätt.
I Magnus Erikssons landslag, giftermålsbalken 2 kap står följande:
Om en man vill fästa sig hustru, då skall hennes giftoman närvara och fyra vittnen, två å mannens vägnar och två å kvinnans vägnar, och då har fästning lagligen skett.
?3 Sedan hon är lagligen fäst, då skall sockenprästen, där hon bor, på tre söndagar lysa för giftermål, och sedan må han saklöst viga henne
?4 Avla de barn med varandra under fästning, då äro dessa barn laggift hustrus barn.
När en kvinna hävdar inför rätten, på exempelvis 1600-talet, att mannen lovat henne äktenskap, så är det något som hon säger för att rädda sin heder och barnets äkta börd. Alltså ett löfte som hon påstår skett mellan fyra ögon, och inte samma sak som en trolovning.
Mvh//
Lotta
-
Ja, det här är ju ett fascinerande och komplicerat område. Se t.ex. Lizzie Carlsson - Jag giver dig min dotter och Gerhard Hafström - Den Svenska familjerättens historia. Här är några tillägg till Lottas kommentarer.
Först med 1734 års lag blev kyrklig vigsel ett krav för att få full rättsverkan. Före detta sökte kyrkan länge nå fram till detta, men fästning och trolovning brukades mycket under 1600-talet av allmogen. Ett känt exempel är ärkebiskop Angermannius stora räfst i slutet av 1500-talet, då många ovigda tvingades till vigsel. En period gällde att bara trolovningar där präst medverkat var giltiga - beslut på riksdagen i Norrköping 1604. Det viktiga var ur prästeståndets synpunkt att ev. äktenskapshinder kunde undersökas - framför allt förbjudna led (detta var ju sen lysningens funktion). Men det var stort motstånd, och det dröjde som sagt länge. I 1686 års kyrkolag uppgavs kravet på kyrklig medverkan vid trolovnings ingående.
Förmodligen är det trolovning med kyrklig medverkan som man ser i Tryserum. Som Nils pekar på, är det ovanligt att man hittar detta i kyrkoböcker. I tidiga domböcker kan man däremot ibland se mål som berör trolovning, där präst varit inblandad.
mvh Lennart