Titel: Lucas
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-19, 06:22
Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):
Jacop Person Roschet(Jakob Persson Rochet) gift N.30 p.50, död N.107 p.118
1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett(Jakob Rochet) hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen(Angersteen).
Jacop Roschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)
(Pagina) 70. Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:
(Nr) 43. dhen 4 Maj 1692 förpassades Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen), eller Jacop Roschetz(Jakob Roschets) Hustru medh ett gott pass, då hon wille räsa ått Stockholm att besökja sina barn.
(Pagina) 118. De Dödas Uptechningh 1694 Jacop Peterson Roschet (Jakob Pettersson Roschet/Rochet) födh 1649 dhen 25 Martij, om Påskedagh. Wedh Forsmarks Bruk Fadren Bruchzförwaltare Herr Petter Roschett Modren Lucretia Bonell, kom Hijt till Landett medh sin Fadher och Swåger Wilhelm Facht. Warit allt sedan wedh Brukett och brukadde(?) för en Bruchskriffware. 1683 giftade han sigh medh Enkjan Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen). Wart siukaff Frossan förledhn Sommarh, Höll an intill sin dödhstundh. begich Herrans Nattwardh dhen 3 Januarij 1694 döde dhen 18 Feb. Wart begraffwen dhen 4 Martij och ligger begraffwen på höger eller söder sida om Altaret. Åldren 45 åhr mindre 5 Wekor. -------------------------------------------------------------------------------- -------------
Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi del I sidan 161 tabell 4 berättar om Gerhard/Jöran Cudriots(Jörgen Pettersson Kydrios) anställning hos herr Petter Roschett i Forsmark bruk. -------------------------------------------------------------------------------- -------------
En eventuell släkting är en namne till ovanstående Jakob Roschett/Rochet:
Från den renoverade domboken, Västerviks rådhusrätt 1658 30/8:
Samme dag kom Jacob Rodtskedt(Jakob Roschett/Rochet) för rätta, och besweradhe sig öf:r hustro Margareta Baselers(Margareta Basilier) angåendhe en påike som honom af Niclas Baseler(Niklas/Nicolas Basilier) i tienst är satt, huillken påike hon med sig lockat haf:r hit till Westerwik den hon och achtadhe med sig taga till Tyslandh(Tyskland). begerte wenligen af retten att hon måtte låta ho[n]o[m] få samme poike igen.
I lika måtto Protesterade han på sin Tijdz försummelsse och omkostnadt emodt henne, som hon har giort ifrån quarn i Kristbergz sochn och hit till Westerwik. Johan Bertellsson(Bartels) fullmechtig af hustro Margareta Beselers hen swarar, att hon eij påiken Tubbat haf:r med sig wtan påijken mötte henne på wägen, och då hon hörde att påiken led nöd hos honom Rotskedt(Roschett/Rochet) både om Matt och Kläder, tog hon den med sig hit, Af or- sak hon hade hennes faders Niclas Baselers(Basiliers) tilstånd, det hon Johan Bertellsson(Bartels) och medh Baselerens bref till henne skrifwidt bewijs[ar] hwillket uthi siellfua originalet at see ehr som ibland andra Cämnars docomenter er förwaratt, Ehuru wel b:te bref är ituskurit, doch för serdeles orsaker skull, angåendhe en particular sak, som icke angick be:te påike wtan Peter Steensnidare(Stensnidare) i Linköping.
Hwarföre blef Resolverat Emedan han Rotskedt(Roschett/Rochet) henne icke bewist i att hon påiken med sig tubbat haf:r hit till Westerwik skal hon wara för hans tillmäle frij. Och Påiken skal sig igen hoss sin hus- bonde instella, och der Rotsket(Roschett/Rochet) will hafua någott för sitt omak för han haf:r rest effter påiken : Söke han det hos Baseleren dhet bäste han kan och gitter, emedan påiken igänom Basselerens In- rådande är olofuandes bortluppen.
Några förtydligande, quarn i Krixbergzsohn bör vara Qvarn i Kristberg socken, en gård som Nicolas Basilier förvärvade 1635. Johan Bertellsson är Johan Bartels och Jacob Rodtskedt bör vara Jacob Roschett, se nedan.
Ur SoH 1969:1 Släkten Basiliers svenska gren till omkring 1660. av Sara Basilier-Löfgren på sida 193:
Den 18 mars 1648 protesterade landshövding Hans Strijk mot att Nicolaus Basilier tänkte sälja sin gård Qvarn till Jacob Roschett, som redan erlagt betalning. Rätten deklarerade, att eftersom Qvarn var Basiliers avlingegods fick han sälja gården till vem han ville. Vid nästa ting den 15 maj 1648 protesterade Basiliers svåger Petter Mundt, som bott i Qvarn, mot att Basilier sålt till Jacob Roschett för 400 rdr både gården och den nya hammare han med mycken omkostnad där hade förfärdigat. Mot försäljningen protesterade också Basiliers måg Johan Bartels och tillämnade måg Johan Phrillst.