Titel: Lucas
Skrivet av: Kjell Lindblom skrivet 2013-12-26, 15:55
Hej Lars-Olov och Stefan!
Jag har med stort intresse följt era inlägg om Clas Classon Lucas och hans vistelse vid Lummelunda bruk på Gotland. Och kan så här med facit i hand konstatera mitt fatala misstag, att läsa 1669 i stället för 1689 i personalieberättelsen efter den berömlige hammarsmeden. Min avskrift ur dödboken gjordes från mikrokort på 90-talet, kort som säkert inte var av bästa kvalité. När jag nu kan förstora texten av samma dokument i ArkivDigital, ser jag tydligt hur lätt det är att tolka den upptill öppna åttan som en sexa.
Som en följd av detta blev Clas Classon av mig placerad vid Lummelunda bruk två decennier i förväg och även identifierad med den gamle och förlamade Clas Classon, som finns med på brukslängden från 3/5 1683. Jag borde ha förstått, att uppgiften avsåg Clas Classon Beijer, men man kan ju inte alltid ha alla tänkbara alternativ i bakhuvudet. Denne Clas Classon Beijer finns förresten med som tabell 4 under släkten Bevi i bokens första del sid 44. Jag minns, att jag på 70-talet resonerade med Erik Appelgren om denne Clas Classon verkligen hörde till släkten Bevi, Beijer låter mer tyskt i mina öron. Appelgren trodde dock, att namnet kom av Baivir (från Bayern, Bayrare) och kunde försvenskas till både Beijer och Bevi. Detta som parentes. Era bidrag till rättelser kommer så småningom att hamna på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/ där jag har en länk till just Rättelser avseende N V. För bokens första del finns de redan där, så att de som köpt boken lätt ska kunna kopiera och skriva ut valfria delar avseende den egna släkten eller samtliga. I sinom tid kommer även kompletteringar att publiceras den vägen. Detta om faktafel.
Jag vill även något kommentera ert resonemang om transskribering eller med det finare ordet excerpering (systematiskt utdrag ur en skrift). Själv är jag mest intresserad av det genealogiska innehållet i de dokument jag läser och ser det inte som särskilt allvarligt, om jag läser ”haft” eller ”hafft” eller om bokstaven är ett v eller w, så länge textens innehåll blir förståeligt. Om jag arbetat på att få alla texter perfekta, så hade det nog inte blivit några böcker, som Stefan mycket riktigt insett!
Precis som ni har jag forskat i närmare femtio års tid och läsförmågan har gått från usel på nybörjarstadiet till riktigt bra på ålderns höst. Säkert samma för er. De excerperingar som tagits med i boken, de är ganska många, kan alltså härröra från olika perioder och ha skiftande kvalité. Jag tycker till och med att det är bra, om det kan trigga någon att förbättra texten. Samtidigt har jag med tiden fått en viss förståelse för prästernas svårigheter att vid upplägg av den nya husförhörslängden kunna läsa alla handskrivna siffror i den gamla längden korrekt. I vår tid tillkommer alla korrekturfel, tryckfel, felaktiga tangentbordsnedslag etc. Stefan, jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, när jag läste din rättade slutversion av Clas Classon Lychos dödsruna i inlägget från julaftons morgon kl 06:36 och konstaterade att det där förargliga årtalet 1669 fortfarande hängde med! Men du är förlåten, man bör inte arbeta med influensa i kroppen nattetid.
Lars-Olov, du skriver att du inte har gett ut några böcker. Det beklagar jag, för du är en mycket kompetent släktforskare. Helt opublicerad är du ändå inte. Jag har i bokhyllan hemma ett nummer av Tunabergsbygden 1977, där signaturen L. O. Ericson skrivit en artikel rubricerad ”Familjen Audar i Abbortorp”. Om jag minns rätt hade vi en kortare korrespondens om den grenen av släkten Oudart, som du mycket förtjänstfullt utrett. Som framgår av artikeln hade du på den tiden också en något mer ödmjuk inställning till svårigheten att läsa äldre handstilar. Och det är svårt, även för erfarna forskare.
Jag hade på 90-talet en ”läsarcirkel”, som fortlevde många terminer med flera mycket duktiga släktforskare. Vi prövade våra krafter på olika dokument, som vid en första anblick tycktes närmast omöjliga att tyda, ett per vecka. Det var aldrig någon som på egen hand förmådde få till en fullständig översättning. Men när vi tillsammans i gruppen jämförde våra tolkningar, så lyckades vi varje gång få ihop en komplett och perfekt transkribering. Sens moral - ingen blir världsmästare i excerpering men genom samarbete i grupp kan man alltid lyckas!
Bra att du puffar för Bergskollegii arkiv på RA. Det är som sagt ett jättestort arkiv med massor av intressant material. Jag studerade det i slutet på 80-talet under långa perioder, dock mest de olika bergmästararkiven, inte själva huvudarkivet. Det gjorde däremot Bertil I W Kjelldorff, som satt i forskarsalen samtidigt. Han har gjort omfattande avskrifter och vi delgav varandra nya fynd allteftersom.
Så sent som för något år sedan fick jag av Jan Olsson i Vallonsällskapet tips om ett dokument, som jag tog med som bilaga i del II av boken sid 310. Det är Bergmästare David Leijells rapport 12 augusti 1692 till Bergskollegiet angående till Kurland förrymda smeder, av vilka en del avvikit via Gotland. Om du inte redan har läst det, så tycker jag att du bör göra det, eftersom det anknyter till ditt första inlägg 22 december här ovan. Böckerna finns hos Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, där du är medlem, alternativt på ditt närmaste bibliotek. Låt mig avslutningsvis nämna, att på min hemsida finns även en fullständig excerpering av Kila församlings äldsta ministerialbok C:1, där den som så önskar kan få hjälpa till att räta ut de frågetecken i tydningen, som fortfarande ligger kvar där ännu efter femton år. Välkomna i gänget!
Gott nytt forskarår på Er Kjell L
Skrivet i Word och inkopierat i Discus, tack för tipset!