Titel: Lucas
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2013-12-26, 10:41
Österlövsta Kyrkoarkivalier 1636-93 i Uppsala landsarkiv: kyrkoräkenskaper L I:1 finns från och med 1592 och dopbok C:1 från och med 1661. Vigslar 1660 Johan Lucas, Älvkarleby
Dop 1671 Johan Lucas barn, Lövstabruk 1673 Clas Lucas barn, Lövstabruk 1675 Clas Lucas barn, Lövstabruk 1676 Johan Lucas barn, Åkerby 1679 Johan Lucas barn, Lövstabruk 1682 Johan Lucas son Lorens, Åkerby
Begravningar 1643 Nicolas Lucas barn, Hillebola 1652 Clas Lucas dotter 1674 Clas Lucas barn, Lövstabruk
---
Ullfors bruk
Vid Ullfors bruk fanns 42 mantalsskrivna 1655 varav en tredjedel hörde till vallonerna:
Smides- och hyttpersonal Douhan, Dubois, Lucas, Martelleur
Kolar- och skogshuggarpersonal samt körare Lucas
Denna tredjedel utgjorde en försvinnande liten del av Tierps 491 mantalsskrivna.287 Dessutom torde bruksägaren, som inte var någon större jordägare i Tierp, ha saknat mera betydande inflytande i församlingen. Under de få åren från brukets anläggande 1648 fram till religionsplakatet 1655 lämnar vallonerna inte några spår i det bevarade kyrkliga materialet. De flesta av vallonerna hade flyttat till Ullfors från Åkerby bruk. Det kan också förklara att inte några vuxna valloner nämns bland dem som avlidit vid Åkerby bruk - många hade ju flyttat över till Ullfors.288.
287 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder, s. 912. RA. 288 Ett undantag var dock smältaren Johan Dubois som tydligen flyttat in från Forsmark. Detta framgår av att det är en son till honom som i Forsmark lämnade kalvinismen 1695. Se avsnittet om konversioner i kap. 5.
------------ Vallonernas bröllop, dop och begravningar Under de här åren nämns endast tre brudpar med anknytning till de två bruken: år 1660 Johan Lucas från Älvkarleby, vilken hade växt upp vid Hillebola och Åkerby, år 1661 hjulmakaren Martin Robert vid Åkerby och följande år Nicolas Gelotte vid Åkerby, som gifte sig med vallonen Catlin Nonnet, vars föräldrar flyttat till Hillebola efter att tidigare ha varit verksamma vid Österbybruk. ------------ Älvkarlebybruken I Älvkarleby församling grundades 1659-1664 de tre bruken Ön (Älvkarleö), Hyttön och Harnäs av Claes Depken och David Leijel. Kronan förpantade skog och största delen av Älvkarleby socken till de två bruksidkarna för att gynna verksamheten.393 Claes Depken var son till en borgare i Västerås och - trots sitt tyska efternamn - svensk. Depken innehade olika ämbetsmannabefattningar inom bergskollegiets område. Leijel däremot hade som sjuttonåring 1638 tillsammans med två bröder flyttat till Sverige från Aberbroth och i Skottland. Han och bröderna verkade som handelsmän i Stockholm.394 Han hör således till gruppen skottar som var verksamma inom bergshanteringen.
Älvkarleby församling avsöndrades 1641 - stadfäst 1645 - från moderförsamlingen Tierp och blev eget pastorat. När bruken anlades och vallonerna flyttade in var Olaus Martini Hedsinius kyrkoherde i Älvkarleby.395 I domkapitlets protokoll och handlingar saknas uppgifter om att denne skulle ha agerat mot främmande trosbekännare i församlingen och inte heller nämns vallonerna fram till 1667 i domkapitlets handlingar från församlingen. Den senmedeltida kyrkan anpassades inte heller till att befolkningen i församlingen ökat genom brukens anläggning.
Här fanns redan från brukets grundläggande flera vallonfamiljer. En kanske överraskande uppgift är att hammarsmeden Bastian Clement 1661 och smältaren Jacob François 1667 flyttade hit från Kengis bruk i Norrbotten.396 Redan tidigt förekom alltså en flyttning mellan olika delar av landet, t.o.m. mellan Kengis och Älvkarleby. Kengis bruks ägare, bröderna ----------- 390 Thomas Goffin flyttade senare till Västlands bruk. Sonen Jacob bor huvudsakligen vid Vattholma bruk t.o.m. 1690. Lindblom 1989, s. 240-241. 391 Kilström 1994. 392 Norberg 1967. 393 Sandén 1960, s. 42-44, 59-61, 68-70, 72-73, 93. I det följande kommer bruken att kallas ”Älvkarlebybruken” eftersom de hade samma ägare och ligger nära varandra. Älvkarleby var f.ö. vid den här tiden känt för sitt laxfiske. 394 Kromnow 1945. Sandén 1960, s. 57-59. Gillingstam 1979. 395 Fant & Låstbom 1842, s. 326-328; 1845, s. 170-171. 396 Lindblom 1989, s. 125, 210. Jfr uppgiften om Johan Guillaume från Forsmark och dennes tjänstgöring i Svappavaara.
Sidan 80
---
Momma, hade värvat valloner från andra delar av landet vid brukets grundläggning på 1650-talet.397 Efter några år flyttade således en del av dessa valloner tillbaka till Uppland där de tidigare bott.
En genomgång av kyrkoräkenskaperna för Älvkarleby 398 visar att valloner redan tidigt inlemmades i den kyrkliga aktiviteten. Hammarsmeden Clement lämnade 1661 en testamentsgåva efter ett barn. Detta får ses mot bakgrund av att flertalet valloner redan vistats upp till 30 år på olika platser i Sverige. Nyssnämnde hammarsmed hade före tiden i Kengis tydligen bott både i Östergötland och Uppland efter det hans familj flyttat in 1625 från Spanska Nederländerna.399 Vid sidan av Bastian Clement påträffas i kyrkoräkenskaperna vallonerna Johan Lycka (Lucas), Daniel Bayard och Michel Oudart. De hörde samtliga till smides- och hyttpersonalen. Däremot saknas Jacob François bland givarna.
Bayard och Lycka400 hörde tydligen till en annan kategori valloner än de vars religiösa assimilation kan antas ha försenats eftersom de bodde vid Lövstabruk eller Österbybruk. Mästersmältaren Michel Oudart däremot har som tidigare nämnts den bakgrunden men hör samtidigt till dem som redan tidigt nämns i Österlövsta kyrkoräkenskaper.
Om vallonerna här indelas i två grupper - nämnda och onämnda i räkenskaperna - så visar det sig att den förra gruppen är mindre än den senare eftersom åtminstone ytterligare nio vallonfamiljer fanns vid Älvkarlebyverken. Dessa nyinflyttade valloner torde alltså ännu endast ha påbörjat en religiös assimilation i Älvkarleby församling. En av dem var Jacob François, som eventuellt hörde till en religiöst sent assimilerad familj i Gimo. Ett annat exempel är Jean Dandenel, bosatt här vid 1660-talets början.401 Om dessa valloner dessutom hade förbindelser med reformerta pastorer och erbjöds skolundervisning har materialet inte givit något svar på.402
------------ 397 Corin 1949, s. 226. 398 Älvkarleby kyrkoarkiv L I:1. ULA. 399 Lindblom 1989, s. 124-125. 400 Mästersmältaren Daniel Bayard hade tidigare varit verksam bl.a. i Fellingsbro och Godegård. Han nämns 1662 tillsammans med hammarsmeden Johan Lyckas far Clas Lycka (Lucas) vid Skeppsta i Södermanland. Lindblom 1990, s. 62. 401 Han benämns kalvinist när han 1690 flyttade till Valla bruk i By socken i Dalarna. Kilbom 1958, s. 290-292. 402 Jfr Sandén 1937.
------------------------
Från Lemmens-bruken kom Lucas från Ullfors. ------------------------
Vallonernas begravningar Vad slutligen begravningar beträffar ger en analys av testamentsgåvorna i Österlövsta 1668-93 följande bild. En enda gång nämns här att den avlidne var reformert: när skrivaren Louis Bevy avled 1674 antecknas ”av reform. calvinsk”. Han var troligen son till Philip Bevy och Margareta Martinel och alltså ännu inte religiöst assimilerad. En främmande konfession hindrade alltså inte begravning i Österlövsta församling. Hans sociala ställning vid bruket torde förklara att testamentsgåvan vid hans begravning är den näst största det året. Louis Bevy hörde till en av de sex vallonfamiljer som visat sig tidigt komma i kontakt med Österlövsta församling. Det är därför inte förvånande att de också fortsättningsvis ofta nämns i samband med begravningar. Nu nämns även familjen de Nis vid fem tillfällen.
Av de sex familjer som flyttat in 1656-67 nämns kolarfamiljen le Maigre, byggmästarfamiljen Gille, hjulmakarfamiljen Hubinet, lodstöpar- och grytgjutarfamiljen le Clerc, körarfamiljen Willmot och kolarfamiljen Pagard. Däremot nämns endast få familjer som anlänt till bruket efter 1667: hela sex gånger smedsfamiljen Pousette och därtill vid enstaka tillfällen smedsfamiljerna Lucas, Mineur och Poncelet. Förklaringen till det torde vara att de hörde till den yngre generationen vid bruket.
Vilka valloner vid Lövstabruk nämns inte i Österlövstas kyrkoräkenskaper och dopbok? Enligt kyrkoherde Leufstadius fanns det 1668 ännu 40 eller 50 valloner, unga och gamla, som fortsatte sin främmande religionsutövning. Två av de valloner som nämns i mantalslängden 1672 förekommer varken i kyrkoräkenskaperna eller dopboken: räckarmästarna Petter Thon (Anthoine) och Jean Baudou. De bodde endast tillfälligt vid Lövstabruk och hörde till familjer som sent assimilerades religiöst.458 Ett antal familjer nämns endast vid enstaka tillfällen: Bossard, le Clerc, Lucas, Mineur, le Main, Oudart och Poncelet. De 40-50 valloner som räknades som främmande trosbekännare torde alltså främst sökas bland de familjer som sällan eller inte alls nämns i det kyrkliga materialet. -------------------------
Bruken Harg och Bennebol Riksamiralen Gustaf Otto Stenbock anlade 1668 genom sin förvaltare Isak Mackey Hargs bruk. Mackey arrenderade därefter bruket av Stenbock.567 Harg ligger några kilometer sydost om Östhammar vid Hargsviken. Bennebol i Bladåker anlades 1676 av riksamiralen Stenbock och följde Hargs öden.568 År 1694 fanns inte några valloner mantalsskrivna vid Bennebol. Redan från Hargs bruks grundläggande anställde däremot riksamiralen Stenbock valloner till dess drift. De rekryterades åtminstone från Lövstabruk och Gimo.569 Av de 29 namn som uppräknas i mantalslängden 1672 var sju valloner: masmästaren Claes Dandenel, mästersmältaren Amon Hubinet, mästerräckaren Bertram Sporon, smältargesällen Mårten Bevy, räckardrängen Philip Pousette samt smältardrängarna Mathias Lucas och Johan Martelleur.570 I 1694 års mantalslängd finns 32 valloner av brukets nu 105 mantalsskrivna. Lucas, Martelleur och Pousette saknades nu, i stället nämns Anton François.571 Även om bruket alltså avsevärt expanderat utgjorde vallonerna fortsatt en knapp tredjedel.
Räckaren Nicolas Lucas flyttade 1633 in till Sverige. (Norrköpingslistan)
1655: Ullfors 4 635
1672: Lövsta 2, Älvkarleby 2
1694: -
635 Även en Johan Lucas bodde vid Ullfors bruk. Det går tyvärr inte att ange hur många hans familj omfattade eftersom mantalslängden är defekt.
Bilaga 1. Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren, Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632 Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet. Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns idag.633En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns.
Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot 1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast 1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar, pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655 års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat identifieras. ---------------- 631Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA. 632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992. 633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15. 634 Lindblom 1992, s. 165-174.
Mer uppgifter om denna släkt finns i
Källan:
Tore Hållander Vägen in i sockenkyrkan De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693 1999, digitalt 2002 http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf