Titel: Lucas
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2013-12-22, 05:13
Jan Olsson undrar härovan om släktskapet emellan Maria Lycka och Nicolas/Clas/Claes/Klas Lycka//Lycas/Lucas utifrån åldersuppgiften i
d: 30 Apri dödde gl. Änckan wid Dammen, Maria, som war 81 åhr gl.
Detta har tydligen tolkats som Claes Mineurs änka Maria Lycka. Är det så? Om så är fallet är åldersuppgiften riktig?
---------------------
Utifrån Lars-Olov Erikssons inlägg:
Stig Geber 2000: Det har förekommit valloner på Gotland, bl.a. vid Lummelunds bruk. 1688 dog Noe Hybinette där och Toussen Gilljam arbetade där 1693 men återvände till Österby bruk. Källa:
Från samma sida, Astrid Lundström 2001: Jag har släktforskat och hittade en anmoder i Lundbjärs, Lummelunda på Gotland. Hennes namn var Anna Clasdotter, fadern Claes Claesson, född 1688 någonstans, var troligen son till Claes Mineur född 1665 augusti död 1712-13 Lummelunda han var nog ifrån Ferna bruk i Gunnilbo socken.
---
På Gotland Lummelunda slutet av 1600-talet fanns det ett Järnbruk vid namnet Lummelunda bruk. Där var valloner verksamma. Bland annat Claes Mineur och hans hustru Maria Claesdotter Lycka. Dom hade en son vid namnet Claes Claesson han stannade kvar på Gotland fick sen en dotter Anna(Annika) Claesdotter. Hon är min mm.mf.fm. Släkten Mineur hade också förbindelser med Lummelunda omkring 1660. Min släkt(en del av dom) på mammas sida lever fortfarande kvar där. Jag kontaktade Kjell Lindblom 1991 och fick ett vänligt brev tillbaks av honom.
Mellan åren 1671-1684 arrenderades bruket av Vilhelm Facht och Mattias Trip. Facht drev bruket och levererade allt järn till Trip för försäljning. År 1672 fanns endast 11 personer anställda, men bruket tog snabbt fart och år 1673 fanns 48 personer anställda. Arbetsstyrkan bestod av svenskar, gutar och valloner. Malmen bör fortfarande ha hämtats från Utö. Troligtvis fick han en kort tid även malm från Roslagen, närmare bestämt från Vigelsbo gruva i Roslagen. Det gick ganska bra för bruket nu. I juli år 1674 avgick skeppet Den lilla Silverkronan från Visby med en last stångjärn vägandes 803 skeppund (ca 114 ton) med destination Amsterdam. Det var första gången gotländskt järn fraktades till Holland. År 1676 erövrade danskarna Gotland och höll det ockuperat under 3 år. De stoppade och beslagtog malmtillförseln varpå bruket stod stilla under dessa år (Erik B. Lundberg 1939).
Mellan åren 1684-1689 drevs bruket av Gotlands mäktigaste Visbybo under 1600-talet, Holger Jönsson. Malmskutorna anlade då oftast Visby, varifrån frakten till Lummelunda blev kostsam. Skattetrycket var högt på bruket och efter några år sades arrendet upp (Lundberg 1939).
Under alla dessa år stod Brita Neuman fortfarande som ägare av bruket. Eftersom hon stod i skuld till staten p.g.a. obetalda skatter stämdes hon år 1692. År 1694 utföll domen som fastställde hur mycket hon skulle betala. Eftersom några pengar aldrig betalades in konfiskerades Lummelunds bruk av staten. I samband med detta upprättade Gabriel Elephant en skatteläggningskarta år 1696 (figur 3 och 4) för att man skulle kunna göra en utvärdering av bruket. Detta är den första utförliga kartan som gjorts över området.
Frågan var nu om det skulle utarrenderas eller säljas. Till slut utarrenderades bruket till Adam Helms som varit delaktig i Holger Jönssons tidigare affärer. Han köpte bruket år 1699 och gjorde en del bättringar och reparationer, bl.a. lät han bygga en ny hammare år 1702. Kol- och vattenbristen gjorde att bruket ändå gick sitt öde till mötes.
År 1709 inkom en begäran från Helms till bergskollegiet att få bruket ödeförklarat. Vid Bender i Turkiet den 17 september år 1712 biföll Karl den 12:e ansökan från Helms, som därmed blev fri från alla vidare utgifter för bruket (Lundberg 1939).
Se även mitt inlägg samt följande inlägg om Lummelunda bruk i Lummelunda-diskussionen.
--------------------------------------
Enl Domboken 1687. 8 mars: Hustru Anna Nilsdotter, arvtagare till Stora Norgårda i Väskinde…hennes man Claes Rasmusson Etebold… Hon i äktenskap är icke 15 år gammal…. Domboken 1687, 6 nov: Angaf Bruukzförvaltaren H:r Willem Facht att Claes Etebols har med sin hustrus Samtycke sållt Stora Norgårdhe til Jacob St. Norgårde (hwars fullmächtig H:r Fachten är) och Jacob St. Norgardhe possiderat gården oklandrat nu snart i 28 åhr, och är på samma gårdh effter trenne laga opbudh fasta bewillat. Fullmächtigen Joachin(Joakim) Reichen exciperade för Claes Etebols hustru och hennes Barn, att hustrun aldrig därtill consenterat uthan af sin Man därtill twingen, Pretenderar för hennes barn gården åtherlösa. H:r Wilhelm Facht exciperade, att dhe den Tijdhen woro ofödde …… Saaken emellan hustru Anna Nilsdotter och hennes barn……..
Källa: --------------------------------------
1689 (Martebo AI:1)[OBS: Anteckningarna är förda fram till 1695]
Trinche Thomsd.(Trinke Tomasdotter), 25 (flyttar ifrån Lunds i grannsocknen Martebo)
nu hos 1691 Wilhelm Facht [Lummelunds bruk] Källa:
------------------
Vilhelm Facht finns ju kvar vid Lummelunda bruk åtminstone till 1698 enligt mantalslängden ovan.
Om det finns släktskap med följande vet jag inte, men det vet kanske Lars-Olov Eriksson?
Hans Facht. Död 1730 Othem (I). Barn med Margaretha Henriksdotter Strithorst: Sophia Margaretha Facht. Född 1674. Död 1719-01-21 Visby (I). 446 Johan Hansson Facht. Född 1676. Död 1729 Visby (I). Cornelius Facht. Född 1676. Död 1717-11-26 Visby (I). Mårten Hansson Facht. Född 1677 Väskinde (I). Död 1730-11-08 Visby (I). Maria Hansdotter Facht. Född 1680 Visby (I). Död 1762 Hall (I). 893 mf mm mm mf m Margaretha Henriksdotter Strithorst. Far: 1786 Henrik Strithorst. Mor: 1787 Margaretha Schröder.
Källa:
------------------------
Om Wellam Fachts urprung ser jag nu att Lars-Olov frågar här i