Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Järnvägsanställda => Yrken J => Yrken => Järnvägstjänsteman => Ämnet startat av: Björn Blom skrivet 2002-10-21, 17:24
-
SJ-anställda i Katrineholm
En av anorna bodde i Katrineholms Järnvägsstation enligt Anno 1890 och Anno 1900. Han anges som trädgårdsmästare och frågan är om han var anställd vid SJ. Var kan jag finna någon förteckning över SJ-anställda i Katrineholm vid den tiden ?
-
Björn! De tryckta järnvägsmatriklarna innehåller tyvärr inte all personal. SJ:s arkiv - som har slukat många av privatbanearkiven - finns hos Riksarkivet.
Det är tveksamt om trädgårdsmästaren var anställd vid järnvägen. Varför skulle han ha varit det?
Men bostaden är intressant. Kanske hade han tidigare varit anställd vid järnvägen, slutat där och övergått till trädgårdsnäringen. Samt bott kvar!
Bengt
-
Med tanke på det tidigare mycket omfattande planteringsväsendet vid SJ, håller jag för högst troligt att trädgårdsmästaren var anställd vid järnvägen.
I SJ:s minnesskrift från år 1931 kan man t.ex. läsa:
Under senaste 10-årsperioden hava i medeltal årligen utplanterats omkring 2000 fruktträd, 4300 bärbuskar, 3800 löv- och barrträd, 8600 parkbuskar och klängväxter, 17l800 häckplantor, 20000 fleråriga blomsterväxter och rosor samt 518000 diverse växthus- och drivbänksplantor. . Allt detta växtmaterial, med undantag av mindre delar, som ej med fördel kunna förökas inom landet, är uppdraget och förberett inom statsbanornas egna depåer.
Så nog fanns det behov av trädgårdsmästare.
-
Tack Bengt & Bo för uppgifterna.
Jag delar uppfattningen att trädgårdsmästare kunde finns vid SJ, företaget hade en uttalad policy att ha trädgårdsanläggningar vid stationerna. Folkuppfostran ??
Min ana född 1837 och död 1913 hade inte arbetat vid SJ med andra uppgifter;han var vallonättling från Österbybruk vars far lämnat det hårda jobbet i smedjan för att bli trädgårdsdräng. Min ana följde i faderns fotspår och flyttade till trakten av Katrineholm för att jobba på olika gårdar med trädgårdsarbete.
Den eventuella kopplingen till SJ dök när jag såg uppgifterna hos Arkion om att filjen bodde i Katrineholms järnvägsstation.
Jag får kolla med Riksarkivet om SJ-arkiven.
MVH Björn
-
Jag kommer ooosökt att tänka på mannen som blev utskälld av stinsen för att han plockade blommor vid stationen och svarade: -Men det står ju på reklamskylten där: Utnyttja SJ:s rabatter!
Till ordningen...
SJ:s centrala arkiv finns på riksarkivet, och de regionala ska finnas på sina respektive landsarkiv. Jag skriver ska finnas, eftersom de nu (och en tre-fyra år framåt) finns hos landsarkivet i Göteborg för att man där ska ordna och förteckna arkiven. Därefter ska de tillbaka till sina egna landsarkiv.
Frågor om SJ:s centrala arkiv får alltså ställas till riksarkivet, och om alla regionala arkiv f.n. till Göteborgs landsarkiv.
-
För att återgå till själva rubrikfrågan... och knyta ihop med ovannämnda SJ-inflikning...
Vilka tryckta personalmatriklar finns egentligen att tillgå om Sveriges järnvägars personal?
Har i min boksamling Svensk järnvägsmatrikel 1942 bestående av två delar (del I - Personalen vid Statens järnvägar, och del II - Personalen vid Sveriges Enskilda järnvägar ). Häri framgår personalstyrkan år 1942, deras placering, namn, yrkestitel, födelsedatum och ort, karriär inom järnvägen fram till 1942.
Det talas om tidigare upplagor av matrikeln!
Dessa är således en guldgruva för framtida personhistoriker och forskare.
Sveneric Andersson som inledde denna frågerubrik, du nämner en fd länsman Bonde Persson som dyker upp på Öland på första hälften av 1700-talet. Har du forskat mer om denne? Jag har hittat en namne länsman i Kronobergs län, i först Aringsås socken och sedan i Blädinge socken (på 1720-talet) varefter denne Bonde Persson försvinner - är det samme som din?
mvh Niclas R.
-
Hej Niclas, m fl
Om man söker i Libris på matrikel och järnvägar, så får man uppgift om 16 titlar för matriklar över järnvägsfolk. Det är lätt att gå in och se, www.libris.kb.se så väljer man enkel sökning. Från träfflistan går man vidare till titel och kan då se vilka bibliotek som har boken.
Man kan också söka på www.svaf.se de svenska antikvariatens hemsida och kanske få napp.
Hälsningar
Irma
-
Hej Irma!
Libris känner jag till. Tänkte inte på att söka däri. Till alla forskares, med personhistoria och järnvägsintresse, fromma komer här nedan sökträffarna på järnvägsmatriklar:
*Statens jernvägars matrikel för år 1869. Utg. af John Berg (Stockholm 1869)
*Matrikel öfver personalen tillhörande Vestra Blekinge jernvägar (Karlshamn, 1888)
*Matrikel öfver personalen vid Sveriges jernvägar 1894 : Med 1 tab. / Utg. af Axel Bernh. Beskow (utg av Jernvägsföreningen; Stockholm 1894; anges ha en tidigare utg 1888)
*Matrikel öfver personalen vid Sveriges jernvägar 1902 / utgifven af Gustaf Welin (Stockholm 1902)
*Matrikel öfver personalen vid Sveriges jernvägar 1905 / utgifven af Gustaf Welin (Stockholm 1905)
*Matrikel öfver personalen vid Sveriges järnvägar 1908 / Utg. af Gustaf Welin (sthlm 1908)
*Matrikel öfver personalen vid Sveriges järnvägar 1912 , av Löfmarck, Gösta Emil (Sthlm 1912)
*Svensk järnvägsmatrikel 1918 del 1, Personalen vid Statens järnvägar red. Löfmarck, Gösta Emil (Sthlm 1918; 244 s.)
*Svensk järnvägsmatrikel 1918 del 2, Personalen vid Sveriges enskilda järnvägar (Stockholm 1919; 238 s.) red. Löfmarck, Gösta Emil
*Svensk järnvägsmatrikel / utg. av Gösta Löfmarck (1923-1924)
*Matrikel över tjänstemän vid statens järnvägar 1923 / Utg. av Fritz Culmsee & Hilding Runefelt (Ånge : Hilding Runefelt, 1923; 239 s)
*Svensk järnvägsmatrikel 1930. del 1 och 2,
Personalen vid Statens järnvägar del 1
Personalen vid Sveriges enskilda järnvägar del 2(Gbg 1930) red. Löfmarck, Gösta Emil
*Svensk järnvägsmatrikel 1936 / Utg. av Ragnar Trolle och Gustaf Söderling (Gbg 1936; 2 volymer)
*Svensk järnvägsmatrikel 1942. del 1 o 2 Personalen vid Statens järnvägar utgiven av Ragnar Trolle ... (Gbg 1942)
*Svensk järnvägsmatrikel 1948 / redaktion: Ragnar Trolle ... (Gbg, 1948; 464 s)
Bergslagernas järnvägar :
*Matrikel öfver Bergslagernas och Göteborgs-Hallands jernvägars ordinarie personal. Utarb. af C.H.Fogelberg och A.J.Petersson. År 1894. (Göteborg 1894)
*Matrikel öfver Bergslagernas jernvägars ordinarie personal. : Utarb. af G.A.Hedman och J.Persson. År 1903. (Göteborg 1903)
*Matrikel öfver Bergslagernas jernvägars ordinarie och extra ordinarie personal. : Utarb. af G.A.Hedman och C.F.Sjödahl. År 1912 (Göteborg 1912)
*Matrikel över personalen järnvägsmän vid Bergslagernas och Lödöse-Lilla Edets järnvägar år 1932. Utg. av Bergslagernas Järnvägars samorganisation. Red av Eric Gyllensten (Göteborg 1932)
mvh Niclas Rosenbalck
-
Förutöver matriklarna, där inte all personal finns med, så finns det Avlöningsstater, som innehåller i stort sett all personal. Jag har Statens Järnvägars avlöningsstat för 1947 och 1951. Det finns inte något namnregister till dessa, (då skulle dom ha blivit dubbelt så tjocka)
utan man måste veta var personen jobbade och vilket yrke personen hade för att kunna hitta honom eller henne.Jag kan dessutom intyga att trädgårdsmästarna var anställda av SJ. Pappan till en av mina arbetskamrater jobbade som trädgårdsmästare på Stockholm Central. Han hade tjänstebostad i Värtan.
-
Tack Siv och alla andra som givit mig tips om hur jag ska finna ut om min ana varit anställd vid SJ i Katrineholm omkring förra sekelskiftet.
-
Hej!
Har med intresse läst om matriklarna över
tjänstemän vid järnvägen. Känner någon till
motsvarande för rallare - lönelistor eller
liknande? Jag är närmast intresserad av
Inlandsbanan, som en förfader lär ha varit
med om
att bygga. Tacksam för tips.
Stig
-
Hej!
Angående rallare - min farfar var rallare och jag ville ha mer uppgifter om honom och skrev till Landsarkivet i Gbg som har SJ:s handlingar. Tyvärr fick jag detta till svar;
Som rallare var personen inte anställd hos SJ och Han har alltså inte varit anställd inom SJ utan för Statens Järnvägsbyggnader, som ansvarade för byggandet av järnvägar. Riksarkivet har detta arkiv, men så vitt vi vet finns inga personalhandlingar för rallare.
Jag vet inte om det här gäller alla rallare men det här fick i alla fall jag till svar.
mvh
Essan G
-
Hej!
Min far anställdes någon gång före 1945 på SJ. Han berättade att han fick göra något slags skriftligt prov för att anställas. Vad jag förstår så skulle det i hans fall ha gått bra. Han fick anställning som lokeldare.
Är det någon som känner till om de sökande behövde göra något slags prov eller var det i något annat sammanhang han behövde göra ett sådant? Min far var annars mycket teknisk kunnig.
Ann-Mari Bäckman
-
Hej!
På vissa av de SJ-anställdas mössor finns en nummerbeteckning. Vad säger den? Går det att utläsa tjänstgöringsorten?
Ann-Mari
Inlägget har 17 maj 2011 flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Yrken J-L » Järnvägstjänsteman » Nummerbeteckning på SJ-anställdas mössor.
-
Hej!
Verkar inte som någon tittar på den här kategorien. Hoppas någon gör det nu.
Min mf Gustav Leonard Björn jobbade som pumpare o förste reparatör på järnvägen mellan Ängelholm-Göteborg på 1890-talet t.o.m. 1930-talet. Hur kan jag få uppgifter om exakt när och var han jobbade? Han bodde i Ängelholm 1900-1938.
Mvh Ulla i Calif.
-
Jag tittade just in på en annan diskussion, Stins/Stationsinspektor. Där är det en skribent som tipsar om Järnvägsmuseet i Gävle. Där finns det förhoppningsvis matriklar och annan litteratur att leta i för att få fram uppgifter om personer som jobbat på SJ i gångna tider.
Mvh
Ingegerd
-
Annars är Jöran Johansson fenomenal på detta med SJ-folk! Vi får väl hoppas han läser detta och kan leta bland sina matriklar åt dig!
Ingegerd!
Ulla verkar befinna sig i Californien :-)
Ann-Mari
-
Hej Ulla
Jag har letat igenom de avlöningsstater jag har. Här är resultatet:
1901: Gustaf Leonard Björn, f. 1871-09-28, första ordinarie anställning vid SJ 1896-01-01. Av avlöningslängderna framgår att Gustaf Leonard hade pensionsnummer i de enskilda järnvägarnas pensionsinrättning, och därför kan man anta att han varit anställd vid någon av de banor som ingick i Västkustbanan redan innan den förstatligades 1896-01-01.
Han står som pumpare och kolvakt sedan 1898-01-01 (i några senare utgåvor står 1896-01-01, om det är en lapsus eller ej kan jag inte avgöra). 1901 var han placerad i Getinge. Lönen var 660 kr per år från 1900-01-01.
1904 - 1905 finns han i Ängelholm - och där förblir han sedan - med lönen 720 kr från 1903-01-01.
Från 1906-01-01 är lönen 1140 kr + 285 kr i bostadsförmån + 120 kr i beklädnadsersättning. Troligen från samma datum byts benämningen pumpare och kolvakt mot vagn- och stallkarl, sannolikt utan ändring av befattningen i övrigt. Han har nu begåvats med ett tjänstenummer 7575.
Lönenivån var den tiden väldigt stabil så att nästa ökning inträffar först 1916-06-01 då han blir lokomotivreparatör och erhåller 1260 + 378 + 120 kr.
1920 är han förste reparatör med lön enligt lönegrad C8 sedan 1919-07-01, ev. tillägg redovisas inte. Sista gången jag hittar honom är 1924 då han alltjämt är i Ängelholm som förste reparatör nu i lönegrad C 9 sedan 1922-07-01. Tjänstenumret är ändrat till 1040. I senare lönestater (1926, 1928 och 1934) hittar jag honom inte.
Bästa hälsningar från ett (tillfälligt) vårligt Sverige.
Jöran
-
Käre Jöran!
Jättetack för ditt svar. Jag blev så glad över alla uppgifter!
Att du inte hittade något om morfar år 1926 eller senare kan väl bero på att han fyllt 50 år och kanske gått i pension? Vad tror du? Finns det något om dom som pensionerades i Ängelholm?
Getinge är säkert rätt. Jag skrev Göteborg för att jag inte visste hur långt han åkte i tjänsten. Han måste ha varit bosatt i Getinge.
Om du är intresserad så har jag ett kort på en av pumparna som morfar använde på Ängelholms station. Den står nu i en mycket liten park vid Pyttebron där en smalspårig linje gick förr.
Tack än en gång !!
Mvh från Ulla i ett disigt södra Kalifornien.
-
Tänk vad många infallsmöjligheter det visar sig finnas på detta forum.
Jag har lite problem med en Per Sjöberg, järnvägstjänsteman och eventuellt tidigare rallare. Han är född 1882 i Skåne(dock lite osäker uppgift) Vore även spännande att få reda på när han varit var.
Ser med spänning fram emot vad denna efterlysning kan ge för nya trådar att följa.
mvh
Kerstin
-
Hej Jöran!
Jag läste med förtjusning det svar som du givit till Ulla här ovan. Det var intressant att läsa vad personer vid SJ hade för lön i början av 1900-talet. Jag har just läst att min mormor som arbetade i en famlilj hade 25 kr. i månaden 1914.
Nu undrar jag var man kan få tag på sådana uppgifter som du har skrivit. Har tänkt att till sommaren resa till Gävle, men skulle det gå att få uppgifter genom dig vore jag jättetacksam.
Min Farfar Hugo Henricsson (Henriksson)född 16/4 1880 i Viksta församling, Uppsala Län. Jag förmodar att han började att arbeta på banan mellan Syttorp och Furuvik, Gävle. Jag vet att han 1904 kom till Norra station i Stockholm. Var vid Tomteboda. När han gått i pension arbetade han i Tureberg. I Ytterharnäs mötte han min farmor, vars far Per Erik Eriksson född 30/9 1865 i Hållnäs, arbetade som stabbläggare och järnvägsarbetare, vad jag antar i Harnäs. Min farmors bror Erik Axel Eriksson född 2/4 1882 var också vid järnvägen Han dog i Stockholm 1931
Mvh
Barbro
-
Hej Kerstin, hej Barbro
Jag såg edra efterlysningar lite sent och har haft och har lite andra engagemang de närmaste dagarna, så jag har svårt att genast kolla om jag har något om personerna ni frågar efter. Men jag kommer att ta tag i det inom kort, så bevaka den här rubriken så kommer det svar, positivt eller negativt.
Till Kerstin. De uppgifter du lämnar är väldigt svåra att spana vidare från. Har du ingen id? om i vilken landsdel man ska leta eller vilken typ av befattning han hade? Det är annars som att leta efter den berömda nålen.
Hälsningar
Jöran
-
Hej Jöran.
Jag ser fram emot att se vad du kan finna.Det jag vet är att han var posterad dels i Luleå (efter 1912, enligt information skulle sonen vara född före flyttet norrut) och dels i Örebro (vet ej tidpunkten). Någon har nämnt att han var kamrer men jag är inte helt säker på detta. Tyvärr har jag inte exakt datum eller eventuella mellannamn. På gravstenen står bara dödsåret (1975). Han, hans Fru Selma och sonen Knut ligger alla begravda i Stockholm.
Jag håller tummarna...
mvh
Kerstin
-
Kerstin
Kan det här vara din Per Sjöberg i Sveriges Dödbok? Han är begravd 24/11 1975 i Stockholm på Norra Begravningaplatsen 14B 778 enligt CD Stockholms gravar.
18820329-0195
Sjöberg, Per
Linebäck Sandbyv 4
223 66 Lund
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 22/8 1975.
Kyrkobokförd (1976) i Lunds Allhelgona, Lunds kn (Malmöhus län, Skåne). Mantalsskriven (1976) på samma ort.
Född 29/3 1882 i Linderöd (Kristianstads län, Skåne).
Änkling (14/1 1965).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Lunds Allhelgona, Lunds kn (Skåne län, Skåne)
Sankt Hans, Lunds kn (Skåne län, Skåne)
Östra Torn, Lunds kn (Skåne län, Skåne)
Födelseförsamling i källan:
LINDERÖD (Kristianstads län)
Källor:
MTL 71 / RTB 75
-
Underbart Chris
Det ser faktiskt ut som om detta är min Per Sjöberg. Hans fru Selma dog 1965 och ligger tillsammans med honom och sonen Knut.
Går det att via den adressen ovan få fram var de 2 andra är födda?
Återigen ett stort tack.
MVH
Kerstin
-
Knut Birger Sjöberg f 19121012 dog i Lunds domkyrkoförsamling 19830721, begravd 19850311 i Stockholm. Selma Johanna U. född Fogelberg 18821021, död 19650114 i Matteus, Stockholm, begravd 19650210. Knut är enl Sveriges dödbok född i Malmö St Pauli, han var vid dödsfallet frånskild (19750115) och skriven på församlingen utan känd hemvist. Selma finns inte med i Sveriges dödbok, men däremot i folkräkningen 1900, hon hette Selma Johanna Ulrika och var född i Gustav, Malmöhus län. Dotter till Johan Fogelberg, jägare (han var änkling redan 1890) född 1840 i Gustav, bosatt Nygård, Gustav. Bröder Karl Johan Anton f 1879 och Johan Berhard f 1885.
Per Sjöberg var enl folkräkningen son till Anders Nilsson, hemmansägare född 1846 i Degeberga (L), bosatt 1900 i Pårup södra, Linderöd. Moder Maria Sjöberg f i Andrarum 1839. Bröder: Ola Andersson Sjöberg, Mejerist, f 1877, Johan f 1880, Karl f 1884.
-
Hej igen
Ett stort tack. Nu stämmer ny information med gammal. Har redan stött på Maria Sjöberg, tänk att hon var mamman!
mvh
Kerstin
-
Hej Jöran!
Tack för svaret.
Jag skall fortsätta att bevaka denna rubik.
Mvh Barbro
-
Hej Kerstin
Dina uppgifter underlättade sökandet högst betydligt. Han kunde lätt återfinnas på sid. 635 (av 636), så det var tur jag slapp börja på sidan 1! Det här är vad jag fann:
1910
Manlig kontorsskrivare (en av tolv) vid III distriktets maskinavdelning i Malmö sedan 1909-10-01, vilket också var hans första ordinarie tjänst vid SJ. Lön 1500 kr/år + 525 kr för bostad och bränsle (kontant eller in natura framgår inte)
1912
Manlig kontorsskrivare (ende i sin kategori) vid Distriktsverkstaden i Malmö, lön lika med föregående.
1913
Som föregående, men lön 1800 kr + 630 kr från 1913-01-01
1916
Som föregående men lön 2100 kr + 700 kr i bostadstillägg från 1916-01-01.
1918
Förste kontorsskrivare vid Huvudverkstaden i Malmö, samma lön som 1916.
1920
Bokhållare vid Huvudverkstaden i Notviken - Boden, placerad i Notviken
Lön enl. löneklass 15, ortsgrupp III, befattningen innehavd sedan 1918-05-01, lönen från 1918-10-01. ”Uppbär felräkningspengar enligt avlöningsreglementet ? 30.”
1924
Bokhållare vid d:o, ortsgrupp G, löneklass 16 sedan 1921-10-01. ”Uppbär felräkningspengar med 25 öre för varje fulla tusental kronor av utbetald avlöning.”
1926 och 1928
Bokhållare vid d:o. Ortsgrupp G, löneklass 21, kallortsklass III, sedan 1924-10-01. Felräkningspengar som föregående.
1934
Bokhållare vid Huvudverkstaden Örebro - Tomteboda med placering i Örebro.
Ortsgrupp F, löneklass 21 sedan 1924-10-01.
Därefter har jag inte någon avlöningsstat förrän 1946 och där kan hittar jag honom i Stockholm vid Kungliga Järnvägsstyrelsen, Verkstadsbyrån som verkstadskamrer i löneklass 25, befattning och lön sedan 1943-11-01. Han har tilldelats guldmedalj i åttonde storleken för nit och redlighet i rikets tjänst.
Hälsningar
Jöran
-
Tänk, jag sätter mig vid datorn 22.03, undrar om det kan finnas något...och javisst.
Ett jättestort tack för hjälpen. Undrar vad som menas med ”Uppbär felräkningspengar med 25 öre för varje fulla tusental kronor av utbetald avlöning.” Fick han 50 öre extra varje månad? Varje svar ger fler frågor, men det är väl det som gör att forskningen blir som ett gift, eller?
Nu kan jag glädja man och svåger med lite nytt om farfar Per.
mvh
Kerstin
-
Kerstin!
I Sjöbergs arbetsuppgifter ingick att betala ut avlöning till andra anställda. Det gjordes ju i kontanter förr i världen. Han var personligen ansvarig för kassan och för att rätt belopp betalades ut. För att kompensera ev. brist i kassan till följd av misstag vid utbetalningen hade han dessa felräkningspengar som ett lönebidrag. Meningen var alltså att de skulle ersätta mindre felräkningar men förekom ingen brist fick han behålla pengarna själv. Jag utgår från att om någon större brist skulle uppstå så fick detta utredas i särskild ordning.
Hälsningar
Jöran