Titel: Klosterman / Closterman
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2006-03-27, 12:26
I Folkräkningen 1890 nämns Sofia Magdalena Klosterman (född 1821 i Karlskrona) som var gift med f.d. marinsoldat Håkan Petersson Trapp (född 1812 i Jämsjö). De bodde i Femmeryd, Jämjö sn, Blekinge. I Folkräkningen 1900 kallas hon för bara Sofia Klosterman och anges då vara änka och inhyses i Femmeryd, Jämjö sn, Blekinge. Sofia Magdalena Klosterman (född 1821, utan datum, i Karlskrona) återfinns i Jämjö sn och Femmeryd hfl 1876-1884, s 558 - då boende hos Lars Trulssons bruksenhet i no 59 Femmeryd tom 1879 25/10 varefter hon skrivs å s 526, Nr 55 Femmeryd. Hon är då skriven (hustru står ej uttryckligen) i kolumnen för äktenskap 1879 ihop med f.d marinsoldat Håkan Petersson Trapp (f 1812 15/10 i Jämjö) som inkom 1879 9/4 ifrån Karlskrona amiralitetsförsamling (med attestnr 30). På omständigheter omtalas att lysning skett 26/10 1879. Blev de verkligen gifta?
Vem är Sofia Magdalena Klosterman dotter till? I Karlskrona bor i början flera andra av resandesläkten Klosterman. Denna släkt såsom mpånga andra resandefamiljer härstammar ifrån zigenaren/tartaren lille Petter, soldaten och krämaren Petter Christophersson (~Peter Franswegen) och Anna Maria Zackrisdotter som var skrivna i Falkenberg i början av 1700-talet. Är personer som idag bär namnet Klosterman släkt med dess tidigare bärare eller har det funnits andra släkter med samma namn?
Varifrån kan namnet Klosterman ha antagits? Petter Christophersson i Falkenberg (vars dödsnotis var funnen av Anders Berg men numera är försvunnen ifrån diskussionerna - kan någon lägga in dessa här igen?) kallade sig även Franswegen (i Ås sn (Halland) 1707 10/9 kallas han Petter Franswägen, innevånare uti Falkenberg; Petter Falsvägn i Alfshög år 1710, C:1 p 78; han ska även vara nämnd i flera numera oåtkomliga diskussioner,,,,). En tidigare namne Peter Franswagner nämns redan i Malmö stad år 1662. Denne har med sin grupp kommit via Danmark ifrån Bremen och Holland. En son Mårten Petersson till denne äldre Peter Franswegen (eller hur nu man ska normalisera namnet?) anges född i Ackum - lokaliserad (se här (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=54454)) såsom den lilla kyrkförsamling Accum utanför Wilhelmshaven i Bremen. Samma grupp har även kommit ifrån gränsområdet mellan Holland och sydöstra Tyskland. I detta område där denna grupp rört sig ligger klostret Frenswegen vid staden Nordhorn, i nuvarande Niedersachsen. Kan dessa tartarer ha kommit därifrån och tagit namn efter denna ort - och kan sedan namnet Klosterman ha anspelat på just klostret Frenswegen ?
Hur är Petter Christophersson (~Petter Franswegen) relaterad till den äldre Peter Franswagner (~Peter Franswegen?)? Är måhända Christopher Jacobsson (den yngres troliga fader) en av den äldres drängar som använt sin fosterfars tillnamn ?
Malmö rådhusrätt (AIaa:38) dombok år 1662: [f 388r:] Den_14 Dito [= januari] Efftersom her i Staden schall findis en store deel Tartere, som sig opholder her, da ere disße effterschrefne i dag paa Raad huset opförret. 1) Peter Frantz wagner, siger sig at vere föed till Raastoch, till huse hoes Madz schredder paa Vester gade, foregifuer [f 388v:] seij at hafua waret befriet med Een Tattersche hostrue tilforen, som for nogle Aar sidan er döed, och siden igien befrit sig och faaet it hollandsche quind folk, som döede i Neste i Selland, for 8te vge sidan, hand hafuer til forne thient di dansche, och nu der fra haffuer sin af sched, han hafuer her hoß sig 3 börn, den Eldste sön er en Voxen karll, och tient for Leutenant. hand hafuer och en Tattersche hostrue, Mens ellrs hafuer dene Peiter her hos sig 2 börn, Nemlig en liden daater och it lidet spet barn, och 2 smaa drenge, som haan hafuer taget till sig for Gudz schuld, och en stoer dreng, som er föed i Jydland. 2) Den Eldste Sön Morten Petersen som er gifft och haffuer en tattersche hostrue, hand bekiender at hafua tient under Schön leben, och er föed till Ackum i Stict bremmen, er och afdanket.
3) Cort Adam, er föed i Stictbremmen af Tattersche folk, siger sig at hafue tient Captein Lascÿ, under dij dansche, for gemeene Musqueteer, hafuer sig och befriet med it Tattersche quindfolk, hafuer weret sammen 7 aar mens ingen Börn hafft sammen.
4) Joest krammer er broeder med Cort Adam, foregifuer hand och hafuer tient under Capt: Lascj for en Musqueter, aftaket, som hans paß uduiser.
5) Hans henrich, Tarter föed, er en gammell döff mand, hafuer tilforne tient dend gammell konge i danmark hafuer hostrue och Thuenne Sönnr hoes dem.
6) Anna Maricha, beretter at Verre föed i Stict bremmen, af Tattersche folk. [f 389r:] 7) Morten Peitersens hostru Magrete hansen, foregifuer sig at Vere föed i Schinke Sckans i holland, af Tattersche folk, hafft sin mand i kun__3/4 Aar.
8) Peter Frandz Vagners thiener hans henrich, siger sig at Were föed i Jydland Ved wegell, thient denne Peter for Stoker knekt siden det slag stoed paa fyen.
Madz Nelsen Skredders h.ro hoes huilche disße folk logerer, bekiender, at dend gang denne Peter kom der först i huset att Vere, da hafde hand ingen med sig uden sin Sönn en dreng och it Spett barn.
End och er op fordret en Marcotenter, Madz Biörnsen, hoß huilchen, en dell disße Tarter folch sig opholder, siger sig att Vere föed i maßboe, hafuer til forene Veret kok hoß grefue Jacob.
Skredderen self Mads Nelsen, er ilige maade opfordret, och tillspöert, huorledis hand i moed forbud kommer till at huuse saadane folk, thi det er omoed hans Borgerlige Eed, som hand for nogen tid giorde her paa Raadstuen. Sua och huor hand var i Söndagas afften, siden det twar mörkt, Hand suarede, hand Var först hoes Tolderen, och Ville ansige noget Toltig som hand wille sende offuer siden gich hand til sin Suoger konst dregeren, war der ik un et quarter. Hand tilspörgis, huor de tartere, som hos handom logerer, huor de Vare nu i Söndagz afften, om de Var iche ute. Hand suarade, saamange som hoes handom er til huse, de Vaare i Logementet om afftenen. Mens ellers samme afften kom der i huset ind springendis nogle Personer, Giöglede och hafde suertet sig i ansicterne, Mens huem det waar, Veed hand Jche, och denne Peiter Laae och Soff, Vagnade op och Jagede dennem ud med en degen.