Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Militaria => Titlar och befattningar => Ämnet startat av: Kristina Rönnberg skrivet 2002-03-08, 07:57
-
Hej!
Johan (Jonas) Fredric Fin?r blev skräddare och omnämns som sådan i alla senare böcker, men i dessa bägge noteringar står ju något helt annat.
Finns det någon som kan uttyda vad det är för epitet han fått?
(Jag tror att det är samma ord i bägge noteringarna)
Hälsningar
Kristina
(https://forum.rotter.se/discus/messages/370865/27519.jpg)
-
Det är en förkortning av Förstärkningskarl som tror jag betyder att han var påtänkt som soldat eller kanske reserv för densamme.
-
Förstärkningskarl bör det stå. Ett slags reservsoldat som ofta var ogifta. Liknande dräng Wargeringskarl som man kan finna i mantalslängderna ibland.
-
Oj! Det här gick undan...
Jag hade berett mig på att få vänta flera dagar på ett svar
Med tanke på vad Torbjörn nämner, att de ofta var ogifta, så är det säkert rätt. I HFL året efter vigseln (dvs 1816) kallas han skräddare och är väl alltså inte aktuell som soldat längre.
Tack så väldigt mycket, Bengt-Göran och Tomas!
Kristina
-
Vad gjorde en sådan?
MVH Marie
-
Jag har för mig att det var en extra soldat, eller ersättare för en soldat.
// Bo Johansson
-
Se även Fördubblingsman (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=124528) (Båtsmännens motsvarighet)
-
År 1810 beslutade riksdagen att man skulle kunna uttaga ytterligare 50.000 man bland vapenföra män mellan 20 och 45 år vid hotande fientligt anfall, ett s.k. förstärkningsmanskap. Dessa skulle varje kommun anskaffa genom värvning eller lottning.
från boken Båtsmän i Jämshög och Kyrkhult 1685-1922 av Maj-Britt Sundin
-
Finns förstärkningskarlarna registrerade någonstans?
-
Ja, i Krigsarkivet i Stockholm.
Maj-Britt
-
Det var intressant med svaren och inläggen om detta yrke, som fler än jag kanske inte hade hört talas om. Alltid får man lära sig något nytt!
Marie
-
Om förstärkningsmanskapet kan man läsa här:
http://www.skagerrak.net/ba/kjelder/forstmansk.html
Där kommer också att publiceras avskrifter av 1811 års förstärkningsmanskapslängder för båhuslänska socknar med brunna kyrkoarkiv. (I skrivande stund är dock bara Svenneby klart.)
-
Det lär ha kommit till en lag om detta yrke 1810?
Mvh, Barbara
-
Här finns en sammanfattning om förstärkningsmanskapet, som tydligen endast fanns under ett år, i början av 1810-talet (1811?): http://www.algonet.se/~hogman/bevaringen.htm
Där står även bl.a. att syftet var att komplettera de ordinarie regementena till full styrka utan att betunga rotarna.
Litet om hur det gick till vid uttagningen, enligt sockenstämmans protokoll från Rångedala i Älvsborgs län (Västergötland). Där skrev man den 26/5 1811 som följer:
§2 Beslutades att alla de, som denna dag bevisligen varit hemma; men icke infunno sig vid de till nästa Piges- och Annan-Dag utlyste sockenstämmor; utan då höllo sig undan, på ett eller annat sätt, voro sjelfskrifne förstarkningskarlar, innan man skred till Lottning, om den skulle behövas.
50 Rd:r R.G. lofvades för det närvarande i Leja åt hvar och en, som frivilligt och utan lottning angifver sig, att blifva förstärkningskarl.
Källa: Rångedala KI:1 (1769-1843) Bild 1120 / sid 216 (AID: v69438.b1120.s216, NAD: SE/GLA/13441)
Man kan väl gissa att ett sådant hot fick de flesta att infinna sig! (och Pigesdag, ska väl vara pingst, gissar jag.)
Vid nästa sockenstämma, den 27 juni 1811 (Rångedala KI:1 (1769-1843) sid 216 (AID: v69438.b1120.s216), anges hur mycket var och en (mantalsskrivna personer - överåriga, undantagsmän etc. undantagna) skulle betala enligt förordningen om förstärkningsmanskapet, så man kan kanske fundera på vad sätt denna inrättning inte belastade rotarna, för de utgjordes väl och underhölls väl av samma personer? Jag antar att det fanns andra kostnader för en vanlig roteknekt, men helt kostnadsfritt var förstärkningsmanskapet uppenbarligen inte för lokalbefolkningen.