Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Socknar => Jämtland => Landskap => Berg => Ämnet startat av: Solveig Gavik Husar skrivet 2012-02-28, 19:12
-
Tack för tipset Olof. Kanske är det modern och jag kan ha vänt på siffrorna när modern är född? Kanske är det så. Får kolla upp detta spår närmare.
-
Ny fråga samt tillägg till svaret ovan. Kerstin är född i Mo i Berg 1790-03-03 och döpt 1790-03-07. (Berg C:3 bild 390 sidan 69). Far Olof Ersson och mor Märeta Olofsdotter.
Nu krånglar det med husförhören också då jag inte hittar detta föräldrapar i Mo i Berg trots tidiga husförhör och även tiden omkring 1790. Det fanns även en dotter Margareta född 1787-01-29 i Mo i Berg.
Olof Ersson kan vara född omkring 1762, hustrun Märeta omkring 1765. Tror att det är rätt Olof Ersson som dör 1809-07-13 på samma plats men hittar honom trots detta inte i husförhör tiden omkring 1809 och före där.
-
Hej alla!
Har till min glädje upptäckt att min farfar som jag sökt i 20 år var född i Berg. Är glad att en fjärdedel av mig kommer från Jämtland.
Nu till min undran. Farfar har släkt i Bynom. Jag hittar Bynom i husförhörsböckerna fram till längden AI:3 men i AI:4a och b 1818-1826 hittar jag inte Bynom. Gick det under något annat namn eller socken?
Hoppas på hjälp!
Mvh Maud Bäckman
-
Bynom avser jordeböckernas Östervigge.
-
Hej Karl-Göran!
Tack för att du berättade det. Jag lär mig väl förhoppningsvis mer längs vägen.
Ha en fortsatt skön helg!
Mvh Maud
-
Jeg søker opplysninger om en familie som bodde i Berg sn i alle fall fra 1804 til 1814:Erik Dahlberg og hans hustru Anna Christina Faller. Erik Dahlberg omtales først som dragon og etter hvert avanserer han til sersjant. Paret giftet seg i Berg 20.1.1811. Da kalles Anna Stina enke. Men paret hadde to sønner døpt i Berg før giftermålet - Mårten 25.10.1804 og Johannes 5.5.1807. I kirkeboka står det ikke noe om at disse barna er født utenfor ekteskap. Etter giftermålet fikk paret døtrene Erika Christina i 1812 og Brita Lovisa i 1814.
Anna Christina Faller var født i 1779 på Sandö glasbruk i Nora som datter av glassblåseren Johan Adam Faller og hans hustru Brita Pehrsdotter. Familien flyttet ca 1780 til Strömbäks glasbruk i Umeå landsförsamling. Der bodde de i alle fall til 1790. Deretter forlot faren familien og dro til Finland. Det er uklart hvor Brita Pehrsdotter og hennes barn tok veien. Jeg har ikke funnet husförhörslängder fra Strömbäck på dette tidspunktet.
Jeg finner ikke Anna Christina igjen før i 1799. Da fikk hun en datter, Johanna Brita, i Brunflo sn. (døpt 11.4.), Datteren var født utenfor ekteskap. Ved dåpen kalles Anna Christina jungfru og hun har fornemme dåpsvitner prosten Zetterberg og hans hustru Anna Dahlberg. Anna kan kanskje være en søster av Erik D. Jeg har funnet Anna Christina som jungfru i prestegården i Brunflo fra 1799, men overstrøket. Dessverre mangler den foregående hfl.
Jeg er særlig interessert i opplysninger om hvor Anna Christina kom fra da hun flyttet til Berg og Brunflo med sikte på å finne ut hvor hun og moren og de to søstrene hennes bodde etter 1790.
Mvh
Anne
-
Brita Persdotter antas i diskussionen under vara född på 1750-talet. Makens och döttrarnas kända födelseår är naturligtvis utgångspunkten för detta, men hon var faktiskt äldre. En efterlysning lite från andra hållet, där frågeställaren alls inte kände till släkten Faller, förekom i Släkt och Hävd 1984 (s. 229 fråga nr 971). Däremot visste han hennes födelseår, 1746. Ingen källa uppgavs men uppgiften måste ha hämtats från hfl. Där är hon noterad som Svärmod: Brita Faller [född 17]461).
Brita lämnade Jämtland redan på 1770-talet och efter makens sorti återvände hon dit - senast 17942) - där hon bosatte sig på fädernegården. Den äldsta och den yngsta av döttrarna medföljde, kanske också Brita Lovisa. Den sistnämnda påträffas emellertid i Umeå i slutet av 1790-talet3) innan hon 1800 begav sig till Nordmaling. Brita flyttar 1808 till äldsta dottern och hennes make i Österåsen. Vart hon sedan tar vägen känner jag inte till, men hon kan ju ha avlidit innan nästa hfl tar vid 1818 (Berg AI:4b/166). Brita föddes i Häggenås sn 4/4 1746 av bonden Per Persson ohh Kerstin Olofsdotter på Högen [i ministerialboken anges grändnamnet Stavsgård].
1) Bergs kyrkoarkiv AI:3 s. 84r.
2) Häggenås kyrkoarkiv DII:1 s. 180.
3) Umeå lfs kyrkoarkiv AI:10a uppslag 91.
-
Tusen takk! Da falt de brikkene på plass. Jeg legger inn en henvisning i diskusjonene under Gudmundrå og Umeå lands
mvh
Anne
-
Efter att ha hittat präster m.m. som jobbat i Bergs gamla kyrka så undrar jag om någon har hittat någon målning eller etsning eller något om hur den såg ut.
När jag var vid Bergs nya kyrka i somras så upptäckte man ju snabbt att den gamla kyrkogården ju ligger mer nere vid vattnet. Frågade runt bland mina levande släktingar i Jämtland men ingen tycktes veta var den kyrkan ens hade legat.
Jag har gått igenom kyrkoräkenskaperna för att hitta något men det verkar inte ge något.
Nuvarande Bergs kyrka var vid färdigställandet en av Jämtlands största kyrkor, och ersatte en äldre kyrkobyggnad med klockstapel som revs i samband med nybygget.
(Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergs_kyrka,_J%C3%A4mtland)
-
Anne: att döma av FB och vigselnotis innan sergeant Erik D. gift med Dragon Anders D.
Och ett sådant par finns [AI:3/Tåssåsen,s123v+C:3,s466]: Dragon Anders Dahlberg 1779 17/8-1808 !
-
Ja, jeg har også etterhvert skjønt at det ikke var mer mystisk enn at Anna Christina Faller faktisk var gift to ganger, først med Anders Dahlberg i 1803 og så med Erik Dahlberg i 1811.
mvh
Anne
-
Hej allihop som forskar i Berg!
Jag har varit i kontakt med Robin Jonsson som var med och skrev Oppbygda boken. Han har ett lager av 100 böcker kvar som han tar 500:- plus frakt för. Då får man alltså båda böckerna. Jag fick, med hans tillåtelse, lämna hans mail:
robin.41@telia.com
Mvh Maud Bäckman
(Meddelandet ändrat av maudb 2012-09-08 19:27)
-
Boken om Lillhallen utkom 1993. Såvida inte författaren gett sitt tillstånd till kopiering för vidare spridning, kan jag inte se att förfarandet skulle vara lagligt.
Matts Lings bok är egentligen ingen egen bok annat än som särtryck, utan ingår i Heimbygdas tidskrift Fornvårdaren, andra bandet, 1927-1930.
-
Hej!
Jag har varit i kontakt med arkivet i Östersund angående min farfar. Han satt i fängelse åtskilliga gånger runt Stockholm. Sedan flyttade han tillbaka hem till Berg 1936. Jag har hört att han fortsatte sitt kriminella liv när han kom hem och frågade nu landsarkivet om det. Dom svarar då så här:
Polisregistren från Bergs Landsfiskaldistrikt saknar sökingångar på personnamn varför det är svårt att hitta något på honom den vägen.
Är det någon som varit inne på Bergs landsfiskalsdistrikt och vet hur man får info ur det? Får man sitta och bläddra år för år?
Hoppas någon vet!
Mvh Maud Bäckman
-
Björk från Berg ?
Mamma och moster har alltid berättat att deras efternamn Björk kommer från när deras farfar Jon Jonsson Björk (f 1850-07-13 Berg -- d 1907-05-07 Marby) var beväring och det fanns för många Jonsson så han fick kallas Björk.
När jag försöker hitta belägg för detta i kyrkböckerna stöter jag på patrull.
Första gången jag hittat namnet Björk är i Marby HFL AI:6 1865-1878 sid 18 2692.1.60300 där det står :
dotter Ingeborg Jonsdr dotter till Björk - 1854 25/6 Berg ...
Texten dotter till Björk verkar vara tillagd 1878 då brorsdottern Ingeborg skrivs in på raden ovanför.
Björk i dotter till Björk syftar på Jon Jonsson Björk (f 1820-01-26 Berg -- d 1899-07-07 Marby) dvs farfarsfar till min mor.
I övrigt började man inte skriva efternamnet Björk förrän ca 1894 i födelseböcker och HFL i Marby dit hela familjen flyttade 1865.
I Berg har jag inte hittat någonting om Björk.
Har någon en idé om var jag kan hitta något belägg för släkttraditionen att Björk var ett beväringsnamn
och att det antagligen i så fall var Jon Jonsson född 1820 i Berg som kallades för det ? Ingen av Björkarna var riktig soldat vad jag vet.
Tacksam för hjälp
Kennet Melander
-
Vid den här tiden var det ett antal präster som var upptagna med att förmå folk att byta efternamn då väldigt många i samma by hette Jonsson, Persson, Nilsson etc. Jag har exempel från Alsen där många i min hemby Åse bytte till Åsbo, Åsberg och Åsling, bl a min mf f Nils Persson som kom att heta Nils P:son Åsling. Jag har även hört om en Persson i Hammerdal som även fick chansen att byta namn och han ville heta Svensson!
-
Jag letar efter anfäder till Beda Karolina Karlsson.
Född 1887, 15 augusti.
Gift med Olof Eriksson, född 1876, 24 september.
De fick bla. en dotter, Hilda Katarina Olofsson , född 1905.
Fick dottern tvillingar ?
Det är inte så längesedan, men hittar inte...
Tror att jag är på rätt sida.
MVH Titti
-
Hej Titti!
Beda Karolina var ett s k oäkta barn till torpardottern Katarina Jönsdotter i Dalåsen (Berg C:6, s 35). Du hittar dem i husförhörslängden Berg AI:12a, s 128.
Hälsningar
Hans Olof
-
Tack Hans Olof !
//Titti
-
Hej!
Söker efter lite fakta på två jämtska anor:
Sara Persdotter, död 1836-02-03 i Åsen samt Jon Sjulsson död 1841-01-13 i Tåsåsen.
Någon som vet något?
/Lollo
-
Hej Louise.
Det finns flera Sara Persdotter i Västeråsen, den som dör 1836 är född 1758 25/12. Jon Sjulsson född 1766 15/4 levde 1841, men dör 1848 13/1.
Om du följer dom bakåt i husförhörslängderna så kan du få fram fler uppgifter om dessa.
Mvh Siv
-
Hej !
Finns det ngn möjlighet att få ta del av en dom som avkunnades 1892, Bergs Häradsrätt ?
Katarina Jönsdotter född 1860, 12 februari skall ha blivit dömd till straffarbete i 2år för mord på sitt eget barn.
Tack på förhand
Titti
-
Ingen som vet var jag ska söka ?
-
Titti, kontakta Landsarkivet i Härnösand dom kan säkert hjälpa dig.
Mvh Siv
-
Snarare Landsarkivet i Östersund, de har Bergs häradsrätts domböcker enligt NAD.
Titti,
Katarina avtjänade sitt straff på Östersunds Fångvårdsanstalt.
Om du har tillgång till SVAR så finns fångrullorna där, med noggrann beskrivning av henne och t o m hennes namnteckning.
SE/ÖLA/10845/D III a/42 (1892) nr 63
SE/ÖLA/10845/D III a/43 (1893) nr 3.
Om du inte har SVAR så kan jag skick kopior via mail.
Mvh
Christina
(Meddelandet ändrat av eagle 2013-01-05 18:02)
-
Hej Christina !
Det vore ju suveränt om du kunde skicka kopior.
Har inte SVAR, utan Arkiv Digital...
tittisg@gmail.com
Tack på förhand.
-
Mail avsänt!
-
Hej,
Bestämde mig för att dra i några lösa trådar och fann mer information om dragonen Sjul Gunnarsson Stenqvist i Dalåsen (se tidigare diskussion ).
Sjul Gunnarsson Stenqvist, levde 1694-1705 i Dalåsen (enl mantals- och kvarntullslängder, samt Berg AI:1 p 3).
gift med
Sigrid Olofsdotter, levde i Dalåsen (Berg AI:1 p 3) och i Nybo (Järvsö AI:1 uppsl 52). Begravd 6 maj 1720 i Järvsö sn (Järvsö C:1). Född beräknat 1646 (vilket kan ifrågasättas pga barnafödande 1696).
Barn:
Märet, född beräknat 1681/1682 i Berg sn (Järvsö AI:4 uppsl 13 samt dödsnotis i C:1). Levde i Dalåsen (Berg AI:1 p 3) och flyttade från Berg sn i S:t Michaelij tijd 1706 till Bondarv (Järvsö B:1). Gift 18 maj 1719 med Olof Persson (Järvsö C:1). Tre barn kända: Per (född 13 augusti 1720 i Nybo), Sigrid (begravd 4 april 1725 i Järvsö sn), Sigrid (född 2 september 1726 i Berg sn). Levde i Nybo (Järvsö AI:2a uppsl 5; Ai:3 p 27-28). Död 29 juli 1760 i Nybo (Järvsö C:1).
Olof Järf, född beräknat 1694 i Berg sn (GMR Järvsö kompani). Flyttade med sin syster från Berg sn i S:t Michaelij tijd 1706 till Bondarv (Järvsö B:1). Soldat för rote 13 i Järvsö kompani vid Hälsinge regemente (GMR). Död på fjället 1 januari 1719 (GMR).
Anders Hammar/Hammare, född 26 januari 1696 i kvissle (Berg C:1 p 14). Soldat för rote 18 i Järvsö kompani vid Hälsinge regemente (GMR). Krigsfånge i Norge mellan 10 oktober 1718 och 22 augusti 1719 (GMR). Gift tre ggr: 9 december 1720 i Järvsö sn med Margareta Persdotter (levnadsdata endast från sekundära källor), 5 november 1725 i Järvsö sn med Kerstin Pålsdotter (född 26 januari 1700 i Hagsved - död 8 januari i Boda) (8 barn kända), 3 oktober 1762 i Järvsö sn med Brita Persdotter (födelsedata från sekundär källa, död 25 oktober 1809 i Boda). Bou efter andra hustrun finnes (Järvsö tingslags häradsrätt FII:1a nr 47). Död av ålderdom den 10 oktober 1782 i Boda (Järvsö E:1).
Jag har inte funnit spår efter Sjul Gunnarsson (eller familj) i kyrkans räkenskaper i Berg sn (Berg, LIa:1 (1695-1746)). Tyvärr finns inga generalmönsterrullor för Sjuls tid som dragon i Berg sn (GMR 1692 och GMR 1711 är de som finns närmast i tiden). Har inte heller hittat någon dödsnotis i Järvsö dödsbok (Järvsö C:1). Död senast 1720 då hustrun Sigrid benämns sahl: sold: Siul Gunnarssons änkia vid hennes begravningsnotis. Notera att en soldatänka ofta tituleras hustru i Järvsö hfl, samt att soldater som avlider i tjänst sällan noterats i dödsboken.
Har någon ytterligare pusselbitar tar jag och andra emot dem med tacksamhet! Mvh Patrick
-
Sjul Gunnarsson adresseras Dalåsen 1686. Samma år antogs han som soldat nr 116 vid Ovikens kompani där han kvarstår utan särskilt soldatnamn till regementets omorganisation 1695. Fr.o.m. detta år står han för rote nr 122 (samma kompani) och erhåller där sedermera namnet Dahlfelt. Diskrepanser av detta slag (motstridiga uppgifter mellan rulla/kyrkbok/mantalslängd) är inte vanliga, men förekommer emellanåt. I mtl. kvarstår han ännu 1707 och i rullorna1) 1708. För år 1709 saknas rullor, så om han fått avsked eller rent av avlidit den tiden är vet vi inte.
Han var son till Gunnar Sjulsson och hh Märet Esbjörsdotter. Gunnar förekommer inte i Bergs skattelängder, så jag misstänker att han kan ha varit soldat. Märet var bonddotter från Kvarnsjö i Klövsjö socken (se Bergs domböcker hösttinget 1686 § 14 och vårtinget följande år § 6).
1) De rullor som här avses är s.k. kvartalsmönsterrullor och fördes vid kompanimötena. Dessa är bevarade till större delen från slutet av 1680-talet t.o.m. 1708, med undantag för vissa kompanier och finns på Krigsarkivet i Stockholm.
-
Hej och tack Karl Göran,
Kvartalsmönsterrullorna får vänta till lämpligt Stockholmsbesök. Övrig information har jag följt upp i källorna med stort intresse (även mantalslängderna i landskontoret). Kusinprocessen i domböckerna var givande. Därtill har jag en ytterligare fundering.
I Bergs domböcker hösttinget 1686 §2 så nämns att Gunnar Siuhlßons ödeshemman i Wästeråsom af 1 1/3 tunland är öde blifwitt 663. Rör det sig möjligtvis om samma Gunnar Sjulsson som ovan? Paragrafen belyser inte saken och ingen anledning ges till varför hemmanet fått förfalla i 23 år.
Längst bak i 1681 års röklängd för Berg, Klövsjö och Rättan sn finns några personer (allmosehjon?) upptagna för Bergs sn.[1] Där finns en Gunnar Siulßon upptagen för Östbärg.
Mvh/Patrick
[1] Mantalslängder 1642-1820 Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/15 (1681), bildid: A0005604_00022
(Meddelandet ändrat av _Patrick_ 2013-09-20 19:29)