Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 13 Geografisk och administrativ indelning => Övriga ämnen => Häradsindelning => Ämnet startat av: Magnus Sandberg skrivet 2002-01-03, 16:07
-
Är det någon som har något bra tips på hur man snabbt och lätt tar reda på vilken härad en socken eller by tillhör om man inte har Rosenbergs lexikon.
-
Hej Magnus!
För en del av Sverige finns följande:
http://www.nog.nu/harader/harad.html
http://www.genealogi.se/ostharad.htm
http://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nils/skane/harad.html
http://www.genealogi.net/rundvandring/korridor/norra/smaland.htm
MVH
Sam Blixt, Oskarshamn
-
Hej Magnus!
Det finns (har i varje fall funnits) en bok som heter Register för släkt- och hembygdsforskare,
PANDEMOS/Vår Skola Förlag AB, 1985
Carl Erik Johansson och Stig Rådahl
I denna finns Församlingsnamnet (tidigare sockennamnet) ibland kommunnamnet med tidigare församlingar underordnade, kommun 1984, namn på härad, län, mm
MVH
Sam Blixt
-
Hej Magnus!
Häradstillhörigheten för församlingarna är angiven i SVAR:s mikrokortkataloger.
Mvh/Birgitta Persson
-
Hej Magnus!
Är du intresserad av Blekinge kan du besöka:
http://www.genealogi.se/blekinge/parismap.htm
/ Christian
-
Hej Magnus!
Jag har länkar till kartor med härader, för sydöstra Götaland, på följande sida.
http://www.algonet.se/~samblixt/kartor.htm
MVH/Sam
-
Hvordan finder man f.eks. Kalmar län i Anbytarforum. Jeg vet ikke hvilket landskap jeg da skal gå ind på.
Jeg ville eksakt finde socknet Lövsta i Kalmar län.
Mvh. Annelise Brahtz
-
Under varje landskap och längst ned på varje sida hittar du en länk till Socken-Sök där du snabbt kan få svar på till vilket landskap en socken hör exempelvis.. Tänk på att namnen skall skrivas med stor förstabokstav bara, annars vill den inte..
Men någon socken Lövsta/Löfsta finns inte i Småland/Kalmar län alls. Det måste röra sig om en mindre plats.. Ett Lövsta finns i Tuna socken, Kalmar län tror jag - fråga annars under Småland: Var ligger platsen..
-
Hej Annelise!
Det finns en gård i Tuna socken som heter Lövsta, 11,5 km SSV om Hjorted.
Det finns ingen socken överhuvudtaget i Sverige med namnet Lövsta, däremot mängder av andra platser, över 50 st.
MVH
Sam Blixt, Oskarshamn
-
hej, finns det någon som kan hjälpa mig med de olika häradernas namn,
vad de betyder, hur kom de till och så vidare..
Kennet
-
Kennet,
Detta kan vara en början.
http://wiki.genealogi.se/index.php?title=H%C3%A4rad
-
och här finns en lista över svenska härader.
-
Tack för fina tips.
Nu återstår VAD betyder namnen, ex vis Harjager, Ljunits, Luggude
alla i Malmöhus län
Kanske nån vet,
kennet
-
Om man klickar på länkarna för respektive härad i listan som Margareta länkar till, så får man upp mer information om dem. Tydligen är det ingen som vet var namnen Harjager och Ljunits kommer ifrån, men för Luggude står det så här:
Namnet Luggude är troligen mycket gammalt och dess härkomst är omtvistad. I Valdemars jordebok från 1231 nämns Luggude härad som en del av Helsingborgs län, då under namnet Lyuthgudhæret. Under 1300-talets första hälft skrevs namnet Lyudghuthæhæret och i slutet av århundradet Lwthgutahæret. Namnet är till sin form likt byn Luggavi i Närke och socknen Ludgo i Södermanland. Ludgo skrevs Liuthguthuwi 1293 och 1561-1565 Ludgude, medan Luggavi skrevs Ludhgudhwi 1310. Båda namnen förefaller innehålla en genitivform, L(i)udhgudhu, till en nominativ L(i)udhgudha. Ordets efterled -gudha, är till synes fornsvenska för gudinna, medan förledet troligen är ett verbalsubstantiv för det äldre verbet liudha, som betyder växa. Namnet kan därmed ledas till att beteckna en hednisk närings- eller fruktbarhetsgudinna. Namnet ska då betyda ungefär fruktbarhetsgudinnans helgedom. Mer troligt är dock att det betyder fruktbarhetsgudinnans härad, på samma sätt som Odensjö härad (Odenshæret 1330) betyder Odens härad. Genom namnets ursprung i hednisk religion kan man härleda att häradet har existerat som någon form av särskild sammanslutning sedan hednisk tid.
-
Häradsnamnet Harjager (liksom bynamnet Harrie) har tolkats som hård åker. Källa: Skånes ortnamn, Harjagers härad och Eslövs stad (Göran Hallberg) Lund 1979.
-
Länken angående härader är Wikipedia och som vanligt inte riktigt korrekt och är ofullständigt.
-
Grundläggande för frågeställningen är Thorsten Anderssons avhandling Svenska häradsnamn (1965); tyngdpunkten i framställningen ligger på de östgötska häradsnamnen, men bl.a. de skånska bestås en grundlig genomgång.
-
En mer grundläggande frågeställning är varför vi har härad istället för hundare. Maktcentrat i Sverige är ju i hundareområdet och det sägs i nyare inlagor att hundare är ett äldre begrepp. I samband med Sveriges bildande övertogs häradsindelningen.
Frågan är då varför? Om hundare var ett såpass vedertaget begrepp, varför användes inte det sen för den praktiska indelningen?
Sen verkar det som att härad är det begrepp som använts till största delen i nuvarande Sverige, vilket ju inte är något hinder för att ändra på.
Härad verkar dessutom vara ett vanligt begrepp även i Norge efter att ha läst Wikipedia.
Kanhända att just indelningen behöver belysas innan namnfågan diskuteras. Om inte annat för att säkerställa om det är härads- eller hundarenamn som diskuteras.
Möjligt att detta inlägg kan ses som falla utanför ramarna, men det gäller ju att veta vad som ska diskuteras så det inte blir några missförstånd.
-
Ulf, det är lätt att tro att maktcentrat i Sverige alltid varit Uppland/Uppsala/Stockholm. Men det är inte alls så säkert. Flera (t ex Dag Stålsjö och Dick Harrison) har tvärtom kommit fram till att Varnhems klosterkyrka och Västergötland åtminstone är Svea rikes vagga och där finns de äldsta bevisen på kristendomens inträde i landet. Hundare behölls i Uppland och varför det blev så kanske någon annan vet?
(Meddelandet ändrat av matsun 2015-05-07 21:21)
-
I Skåne ligger det nära till hands att tro att man använde det danska herred, som senare blev härad vid försvenskningen.
http://da.wikipedia.org/wiki/Herred
Där står bl.a.
Udbredelse
I Norden anvendtes herredbenævnelsen i hele Danmark, i det sydlige Norge og i de svenske götalandskaber, mens navnet hundare blev anvendt i Svealandskaberne, hvor benævnelsen härad i stedet betegnede et sogn eller en mindre bygd.
Men det är ju Wikipedia, så det är väl som vanligt inte riktigt korrekt och är ofullständigt.
-
Dag Stålsjö, en forskare? Mer en journalist med dragning åt det pseudovetenskapliga kanske. Dick Harrison däremot är givetvis en forskare i ordets rätta bemärkelse och bör nog inte nämnas i samma andetag som Stålsjö. Om man nu vill nämna ett namn utöver Harrison varför då inte nämna den augustprisbelönade Maja Hagerman.
-
Mabo, du har naturligtvis rätt i din kommentar. Jag har därför korrigerat mitt inlägg något. Dag Stålsjö var ingen forskare men gjorde i alla fall mig, med sina av vetenskapen kritiserade men oerhört intressanta TV-program, intresserad av Sveriges historia genom hans idéer om Svea rikes egentliga vagga. Flera har givit honom rätt eller åtminstone mer rätt de senaste åren än vad man gjorde under hans livstid. Visst kan/borde man lägga till Maja Hagerman, men det var inte en fullständig lista över historiker jag var ute efter i min kommentar.
Carin Olofsson, i Södermanland som åtminstone idag tillhör Svealand så heter det härad och mig veterligen så har det alltid gjort så. Är det inte bara i Uppland som hundare finns?
-
Ett litet bidrag till Barne härad gjord av Ragnar Härnelius:
I Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Vr.I, 1958, har Statsheraldikern C. G. U. Scheffer presenterat Skaraborgs läns år 1957 fastställda häradsvapen i en förnämlig uppsats med bl.a. kommentarer och reproduktioner i färg.
Om Barne härad säger han bla.
”Vapnet bygger på häradets sigillbild. Barne härads äldsta kända sigill, vilket förekommer på en skrivelse av år 1565 . visar även i tydliga avtryck en till sin komposition något förvirrad bild. Detta ger anledning att förmoda, att densamma återgår på en äldre förlaga, som vid utförandet av det från 1565 kända sigillet blivit av gravören oklart uppfattad”.
Efter undersökning av Statens historiska museum kommer Scheffer sedan fram till ”att man här har att göra med en Sankt Kristofferframställning”, en uppfattning som han anser stödjas av att centralgestalten håller en stav och bär en människa.
Denna tolkning har allmänt anammats. Så mycket större blev därför min förvåning, när jag vid studier i Göta Hovrätts arkiv i Barne härads dombok för hösten 1711, § 22, påträffade följande i sanning märkliga berättelse, som uppenbarligen har sina rötter långt tillbaka i tiden, troligen i medeltiden:
”Förre Cronobefallningsman Wällbetrodde Jöran Unge war här wid tinget tillstädes, och som ingen af Härads-Nembd eller andre i häradet wiste, af hwad orsak uti Bamehärads Tingretts Signete står 3:ne små barn, gaf befallningsman Jöran Unge efterfölliande underrättelse derom: att för mer än 30 åhr sedan, när Jöran Unge war Frälsefougde, omtaltes efter ährlige Dannemän Anders Andersson och Anders Larsson i Nohltorp, att berörde män som warit öfwer 80 åhr gamla, det de hördt efter sine Föräldrars och förfäders ord, det hade ett qvinfolk som war hafwande gått ifrån Nohltorp i starka wintren om Kyndersmässotid, och när hon kom i ödemarken på Hille, födde hon tre piltebarn, hwilka hon ifrånlopp och de blifwo i Sniön liggande til afmålning som Härads Signetet utwijsar, nästan skafföttes, hwilka trenne barn, när folk dem fant liggia i starka wintren och Sniön, woro de dock så warma och behåldna, som de i en wagga legat, och qwinfolket, som dem fådt fans igen i Essunga, då ingen gård emillan Nohltorp och ther warit, samma berättelse hade ock en gammal man Lars Kart för Befallningsman Unge gjort; och således efterkommanderna till efterrättelse blef improtocollerat*”.
Skulle denna sägen verkligen ha sanningshalt och gälla Barne härads gamla sigill, ger den onekligen en enklare tolkning än Kristofferlegenden.
-
I Dalarna har det inte funnits härader utan där är socknen begreppet och istället tingslag. Däremot har det troligtvis funnits hundrade.
-
Hela Dalarne utgjorde ett enda hundare enligt en källa. Hundare skall annars egentligen vara en bygd, som kunde ställa upp ett hundratal (eventuellt 120) man vid mobilisering (till konungens krigsflotta).
-
Hellre två med egentliga Dalarna och Dala-Bergslagen.
-
Apropå den lilla diskussionen om Västgöta-skolan kontra riktig historia. Med avsikt var jag lite vag om bildandet av Sverige eftersom var början var inte var egentliga frågan.
Jag tänkte någon hade en bar aning om varför Sverige är indelat i härad eftersom det gjordes från ett område indelat i hundare. Jag har läst Maja Hagermans bok om Sveriges bildande och där skrev hon just att hundare var en äldre indelning som ersattes med härad.
Det brukliga har och är att den som bestämmer använder sig av invanda begrepp vid övertagande. Vid fusionering kan det ibland vara enklare att byta begrepp överallt till något helt nytt för alla.
Återigen, detta om var Sveriges bildande började, det är en debatt som är nästintill infekterad. Jag har läst Västgöta-skolans alternativ men tar inte upp den debatten.
Den är nog bäst att föra på annan plats än just här.
Kontentan av detta är, varför härad istället för hundare?
-
Förmodlingen därför att härad var mycket vanligare - det användes ju nästan överallt, bortsett från Uppland och del av Västmanland, där de äldre folkungarna bestämde, tills Biger Jarl gjorde slut på dem. Då hade ju även ledungen avskaffats, så hundaret hade spelat ut sin roll.
-
I o för sig, men var inte maktcentrat, Mälardalen, indelat i hundare bra långt fram? Som historien lärts ut bildades Sverige från Stockholm och en del av det ligger i hundareområdet.
Därmed tillbaka till frågan, varför härad istället för invanda hundare.
På sätt och vis kan även länsindelning och kommunsammanslagningar tas upp också. Det har gjorts på order från högre ort trots att det ändrat på det invanda.
-
Makten var inte centraliserad i gammal tid. Visst hade kungen kontroll över utrikespolitiken, men inrikes skötte sig landskapen till stor del själva. Detta kan man inte läsa mycket om, för det ansågs förstås en smula genant, men så var det ändå, rätt länge. Länsindelning avsåg från början matleveranser till de kungliga slotten och borgarna. Först på 1600-talet kopplades den med vissa administrativa funktioner.
Och det fanns ingen anledning att döpa om en företeelse, som vunnit hävd. Det var benämningen hundare, som uppfattades som föråldrad.
Sverige bildades inte från Stockholm. De medeltida kungarna kom från Västergötland och Östergötland. De utövade sin makt under ständigt kringresande. När Birger Jarl grundade Stockholm, var begreppet härad redan invant i nästan hela landet.