Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord L - Ö => Ämnet startat av: Birthe H skrivet 2003-09-30, 22:40
-
Hej jag undra om någon har stött på dessa namn Undantags och Försvarslöse i kyrkoböckerna, någon som vet varför personer fick dessa namn och vad är det för innebörd i namnen
Mvh Birthe H
-
De (både män och kvinnor) som levde på undantag var personer som ägt en gård och överlåtit den till en son, dotter, måg eller annan mot kontrakt på bostad, bränsle och andra naturaförmåner till döddagar. Benämningen kommer av att en stuga, en bit mark etc undantogs i överlåtelsen. Andra benämningar för i princip samma sak är födorådstagare och fördelstagare.
Försvarslösa (utan laga försvar) var de, både män och kvinnor, som inte kunde försörja sig själva/inte hade någon som försörjde dem. Fram till 1885 var det kriminellt att vara arbetslös, såvida man inte levde på sin egen eller annans förmögenhet/annans arbete. Fattiga arbetslösa dömdes till tvångsarbete - på spinnhus, fängelser och fästningar - och kunde bli sittande där i många år.
Mvh/Maud
-
Hej Maud
Tack för den intresanta översättningen. Jag håller på att forska om två kvinnor kan vara samma person där står det Undantags kvinna på den en och försvarslösa på den andra.
Mvh Birthe
-
Har en aning om att Undantagsenka och Inhysesenka kan vara samma sak.
Det sistnämnda kallas 1890 en skomakarenka som blivit ensam med 4 barn
sedan fadern dött strax efter de 40.
Hur kan deras boende och försörjning ha gestaltat sej?
Undrar mvh
Lennart Haglund, Varberg
-
Nja är det inte så att undantag innebär att det finns ett kontrakt skrivet (med noggranna beskrivningar om vad personen ska erhålla ifråga om säd, tyg, plats i stall m.m.), medan inhyses är mer oreglerat.
-
Undantag är en juridisk term för det Maud beskriver ovan; alltså ett slags ålderspension. Det var ofta reglerat i kontrakt men behövde inte vara det.
Inhyses är att man bor hos någon; man har hyrt in sig, man har ingen egen bostad. Eftersom reda pengar var en bristvara i det gamla bondesamhället betalade inhyses ofta för sig genom olika tjänster. Det var inte ovanligt att ex vis en gammal man hade en medellös kvinna i övre medelåldern, ogift eller änka, boende i stugan mot att hon skötte kvinnosysslor som matlagning, städning etc. En inneboende hemhjälp alltså.
Gränsen undantag / inhyses kunde dock ibland vara lite flytande: det finns gott om exempel på att en gammal man säljer sin stuga till ett ungt par och sedan bor kvar tills han dör, som inhyses - inneboendet var då naturligtvis en del av köpet. Undantag eller inhyses?
Inhyses måste ses mot bakgrund av att i det gamla bondesamhället ansågs det normala vara att antingen bodde man på sin egen gård/torp/backstuga eller så var man piga/dräng på en gård/torp. Hyresgäst var man *inte*, det fanns liksom ingen definition för det - t o m i städerna, där vi idag anser det vara normalt att vara just hyresgäst, gjordes ofta en uppdelning mellan fastighetsägare och inhyses.
Enligt NE var inhyses en växande skara på 1800-talet. 1855 uppskattar man att närmare 20% av lantbefolkningen var inhyses. Inhyses stod alltså lägre än backstugusittarna socialt sett.
Men inhyses var inte oftare oreglerat än undantag.
Mvh
Ingela