NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2001-08-17

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2001-08-17
Skrivet av: Ingjerd Gustavson skrivet 2001-01-24, 19:48: Jon Olofsson igen!

Jag har försökt sammanställa de uppgifter om honom som har förekommit här Har jag förstått er rätt?
Född ca 1612. Far Olof Örjansson, 1570 -1640,Jansjö 2. Mor Märit Olofsdotter, ca 1590 -1660. Per Ersson lejd som knekt i Märits ställe? 1647. Per död i Danmark 1658, efter tåget över Stora Bält.

Jon gifte sig första gången omkring 1637 med Karin Persdotter född omkring 1615 död omkring 1657. Barn; (möjl Märta 1638), Karin 1642, Olof 1647, Per 1650, Nils 1655. Dör Karin 1657 då Jon mellan mönstring och avfärd fick leja ersättare? När rätten kom till resultatet att Olof Jonsson var rätt bördsman betyder det närmast att hans far eller mor härstammar från Ön. Eftersom fadern kommer från Jansjö är det modern. Byn Ön bestod på 1600-talet av två hemman. Skattelängderna visar Per Olofsson 1583-1643 samt h Karin 1644-1647. På det andra hemmanet var det mera ombyte.
Per Olsson, finns i Orrnäs 1580 - 1600. Född ca 1560, död 1640-talet. Barn: Olov och Johan. Bodde troligen på Ön där Orrnäs hade halva byn den här tiden. Kan han ha varit gift med en Karin Persdotter? Kan hon i sin tur ha varit dotter till Peder Svensson, Sven Spiellessons i Jansjö, son född ca 1530, vilken skall ha gift sig till Norrnäs (sommarfäbod till Orrnäs By). Med Peder skall en slåtter ha följt som arvedel, Åsmyran, som det processades om på 1750-talet.
Peder Svenssons son Nils var gift med Märit Ersdotter från Bölen och de hade sonen Per född cirka 1600. Kan de ha haft en dotter Karin Persdotter? Vid tinget den 21 januari 1705 påstår Erik Johansson i Böle att hans farfader Per Erikson (farbror till Gam-Knut att han givit bort en slåtter, som var belägen på norra sidan älven bland Böle bys ägor, till sin systerson Per Nilsson på Norrnäs, svärfar till Karin Olofdotter född 1742.
En Jon Olofsson finns på Ön 1627-1629. Hos denna familj finns först son + dotter sedan inhyses. Bodde Jon Olofsson i början av sitt äktenskap hos hennes föräldrar vilket väl var en fördel eftersom han ofta var i Tysk-land. Krigade i Tyskland 1631-41 och troligen också 1643-45. En dag i maj månad år 1644 ägde en händelse rum som går under benämningen Massakern i Mörsil eller Mörsils gästabud. Ett hundratal soldater från Västerbottens regemente och deras kapten Olof Svensson ska då ha blivit dräpta av dansk-norska arm?n. Olof Svenssons kompani år 1644 bestod av soldater från flertalet socknar i Ångermanland. I det här sammanhanget kan nämnas Jon Olofsson Jansjö, Fjällsjö sn, och Per Olofsson, Ön, Bodums sn. Om dessa soldater verkligen fick sätta livet till vid massakern är inte känt, men om en änka Karin år 1644 tog över Öden (Ön) kan hon ha varit hustru till Per Olofsson. Vad gäller Jon Olofsson så var han en garvad knekt så han klarade sig. Han skall ha varit med redan vid Breitenfelt och L?tzen och hade varit knekt i 16 år vid det här tillfället. Han omnämns på ett betryggande sätt 1646 och blev far 1647. Per Olofsson blev nog dödad.
1646 den 20 juli Jon Olofsson i Jansjö vederkom sin broders hemman 7 seland jord och skall hava hemmanet för knekteståndet. Samtidigt uppbjöd Mårten Olofsson i Sil första gången 8 seland jord samt gården derefter, som han köpt av hustru Gunilla där fordom boendes.
1646 den 12 dec Eftersom Mårten Olofsson i Sil haver förut någon fordran inpå fädernehemmanet i Jansjö som hans broder Jon Olofsson nu bebor, alltså efterlåtes honom att föra därifrån och inpå sitt hemman viss mängd hö. Peder Påhlsson i Backe, Olof Helgesson och Erik Olofsson ibidem, skola så snart jorden bliver bar, rannsaka över gränserna mellan Mårten Olofsson och Marcus Jonsson i Sil.
När Jon Olofsson skulle lösa jansjöhemmanet 1646 fick han en sedel från landshövdingen Hans Striijk där det anges att han varit knekt i 18 år (från 1628). Han mönstrade in ännu 1657 och var då korpral (Mohlund) men hade innan kompaniet lämnade Sverige lejt en man i sitt ställe.
Vid tinget 1700 får vi veta att han gift sig rikt i första äktenskapet. Den första hustrun var moder till Olof och Olof får ta emot hemmanet vid 15-16 års ålder, ca 1662-63 sedan andra hustrun dött. Jon ville inte förestå hemmanet efterson han inte ägde det utan barnen i möderne. Han avsade sig hemmanet och gifte om sig troligen med en kvinna från Junsele. Det enda barn som föds under denna period tycks vara Abraham född 1660 som växer upp i Junsele och flyttar till Fjällsjö. Den tredje hustrun, styvmodern förde sådan olåt och träta att Olof måste fly fadershemmanet. Sker detta före 1664? Är det hustru nr 2 som för olåt ?Jon Olofsson kom till Holme 1664 då bodde väl styvmodern där?
Det ser ut att ha varit 1687 som han bytte sig till Orrnäs där han blev boende till sin död 1726. Sedan gifte Jon sig en trejde gång och avlade en dotter som Per Eriksson (Båtsman) Näset gifter sig med och på hennes vägnar återkräver det jordbyte som Olof Jonsson gjort med Elias Persson mot 6,5 sel Crono i Orrnäs, som Elias Persson upptagit av öde.
Tredje hustrun Anna Christersdotter (dotter till Christer i Holme). I det äktenskapet föds Ella och Sara troligen omkring 1665 och Jon 1670. Jon Jonsson kallas Järpe. Sara gifter sig med båtsmannen Håman, Ella med Per Eriksson (båtsman) som vill lösa in Jansjö-hemmanet men hamnar i Sunnansjö där de återfinns med tre barn. Olof Jonsson är en av faddrarna Den stora trolldomsprocessen som börjar på Ön har många namn och där finns Jon med tillsammans med kusinen Elias Sjulsson. Han får som nämndeman uppdrag att utreda ägogränser på en myr (Åsmyran?) i Fjällsjö tillsammans med Mårten Olofsson hans yngre bror.
dombok 1684: Olof Jonsson i Jansjö begärde att få inlösa 1 1/4 seland jord i Öden (Ön),som Anders Knutsson köpt av hustru Karin i Öden. Härtill svarade Anders Knutsson sig hava fordran allenast i underpant mot lånta pengar, och vägrar honom intet lösen, sade att Olof Jonssons syskonbarn, Olof Persson i Näset, har begärt inlösen. Emedan Olof Jonsson i Jansjö var rätta bördsman till dessa 1 1/4 seland i Öden, anser Rätten att det honom inte lösen kan vägras.
Dombok 1687: Olof Jonsson i Jansjö dömdes berättigad inlösa 1? seland jord i Öden av salig Christopher Perssons änka, hustru Cherstin Knutsdr, den man i underpant haft för lånta pengar uti Johan (Jon)Olofsson gäld. Detta alldenstund Olof Jonsson bördig är till hemmanet och det mesta av jorden besitter. Olof Jonsson bodde på Ön innan han flyttade till Orrnäs, H Cherstin är syster till Anders Knutsson så den rika släkten finns i Bölen.

Under 30-åriga kriget deltog Jon Olofsson under många år, från 1631 då slaget vid Breitenfeld stod fram till 1645 då kriget i stort sett var över, utom 1642-43 då hans bror Mårten deltog. Denne överlät hemmanet i Jansjö till brodern Jon och flyttade själv till Sihl, där fortfarande ättlingar till honom finns och även traditionen om hans krigsdeltagande levt kvar. Sägnen om Jon Olofssons återkomst till Jansjö ridande över öppna sjön, berättades för Uno Persson av Janne Bergman, Johannesberg. ”Det sa bara klapp, klapp, han var trollkonstig”. Uno Persson har velat förklara ritten med att sjön höll på att gå upp och hästen hoppade mellan isflaken. En som hade varit ute så länge i fält hade förmodligen varit med om värre äventyr. Ur Vad som sig i Jansjö tilldragit haver under 450 år.