Anbytarforum
Personrelaterat => Medeltida släkter => Släktnamn => Dominicus Nicolai från Uppland => Ämnet startat av: Peter Sjölund skrivet 2005-11-13, 19:10
-
Dominicus Nicolai var prost i södra Ångermanlands prosteri vid mitten av 1500-talet. Han fick 1569 konungens tillstånd att byta till sig ett kronohemman i Nordingrå socken mot Ledinge skattegård i Vallby socken i Uppland [Källa: Härnösands stifts herdaminne, som hänvisar till Gustav I:s registratur]. Man kan därför anta att han hade en släktanknytning dit.
Herr Dominicus innehade kyrkoherdetjänsten i Sollefteå socken från 1542 och bör därför ha varit född ca 1510-1515. Namnet Dominicus var väldigt ovanligt vid denna tid, men enligt Sveriges Medeltida Personnamn finns det sporadiska belägg från just Uppland och Västmanland.
I andra diskussioner på forumet har prästens sigill spelat en central roll. Jag inkluderar här Dominicus Nicolais sigill, vars bomärke torde vara en ledtråd till hans ursprung.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/576/78890.jpg)
Någon som har något uppslag för att finna den Nils som var Herr Dominicus fader?
-
Kanske Egypten då det finns en pyramid där? (Närå, skämtar bara!) Det finns även en efterlysning (från 1997) om denna person på sidan http://hem.passagen.se/genea/efterlys.htm där uppgiften finns han eventuellt kan komma från Enköping. Jag antar att det heller inte är så lätt att svaret finns i årsboken 2001 heller (Carl Szabads artikel om Ångermanlands präster)?
Hittade även en uppgift (från en hemsida på nätet) att han hade en son emd namn Kristoffer (!) Dominiksson, men vet inte hur det stämmer med verkligheten...
-
Även här i Rötter nämns ju denna person bl.a. på sidan antavlan för Jan Eurenius förfäder Där finns även andra med namnet Domincus medtagna. (Ni får ursäkta mina inlägg här, men det är ju lite kul att leta tycker jag. Och sen har jag inte så mycket annat för mig så här på kvällen )
-
Peter,
Gällande årtalet 1569 undrar jag om det är korrekt. Står det verkligen 1569 i herdaminnet?
-
Japp, 12/2 1569 står det, och Bygd?ns herdaminne är ju en helt oförvitlig källa har vi ju fått lära oss i andra diskussioner
-
Med källhänvisning till Gustaf I:s registratur? Vilket band, sida?
-
Bygd?ns källhänvisning till KGR (Konung Gustav I:s registratur) gäller inte jordbytet 1569 utan den efterföljande uppgiften om kungens kvittens 1558 2/3 på restantiemedel. Bygd?n lämnar tyvärr ingen källhänvisning ang 1569 års jordbyte, men uppgiften torde väl stå att finna i riksregistraturet 1569 12/2.
-
Tack för klargörandet Torsten.
Det är synd att herr Dominicus har ett patronymikon som är så vanligt.
Eftersom han var kyrkoherde redan 1542 minskar också möjligheten att man hittar hans far som skattebonde i Ledinge i de tidigaste jordeböckerna. Dessa är nämligen i bästa fall från 1530-talet. Jag kikar i jordeboksexcerpterna i DMS-arkivet under lunchrasten i morgon, så får vi se om det kan finnas en Nils i Ledinge, eller möjligen en Nilsson.
-
Rätt av dig Torsten. Och KGR slutar ju före 1569, så det borde jag ha insett.
Bygd?n var ju lite snål med utförliga källhänvisningar, men riksregistraturet låter rimligt.
---skrivet samtidigt som Kajs inlägg
-
Jättesnällt om du kollar imorgon Kaj!
Herr Dominicus hade en son som hette Christoffer (ovanligt namn) och en son Olof. Kan vara bra att veta när du kikar i jordeböckerna.
-
Det finns inget Ledinge i Vallby, däremot ett Lidingby. Fyra skattehemman modell större. Ett av dem uppges vara öde 1567-68. Dessvärre hittade jag bara ett preliminärt DMS-manuskript (Ferm) men inte originalexcerpterna, där även personnamnen redovisas. Jag återkommer i ärendet.
-
Peter! Mellan Nordingrå och socknarna kring Enköping finns tidiga belägg på prästerliga relationer -ex se nedan.
De prästerliga bomärkena kanske kan ha ett utgångsläge i prästsläkternas medeltida sigill. Dessa avbildade icke så sällan knäböjande män i kyrkor, under valv, åsar och balkar, med bakgrund av fönster i olika form, hållande kors eller klot; heliga personer med gloria etc. Renodlar man dessa sigill och endast framhåller delarnas enkla form, tycker jag man kan finna förklaringar till de protestantiska prästernas bomärken. Kanske de gamla katolska prästsläkternas sigill är sådana ombildningar i den nya tidens protestantisk anda.
Herr Nils nedan har en sådant sigill som innehåller former som lätt skulle kunna stiliseras till ett sådant bomärke.
Prosten herr Olof i Nordingrå 1324.(DS 2475)
1336 den 29 dec ger herr Olof till sockenkyrkan i Härkeberga ett öresland 'tolfp??nt' och 8 penningland i Hälleby samt 9 penningland i Vällinge i Litslena sn.(DS 3268)
Fd kyrkoherde vid Vårfrukyrkan i Enköping ger 1341 som syndabot 17 sättungsland (på en halv när) i Åsänge och i Vandesta i Nordingrå sn jämte en äng i Nora sn till Helgeanshuset i Stockholm.(DS 3601)
1350 ger herr Olof sin avlingejord 2 örtugland i Gånsta, Boglösa sn, till Vårfrukyrkan i Enköping samt till prästbordet där 5 örtugland i Söderby, Sparrsätra sn.(DS 4984)
I all vänlighet och utan övertygelse
Jag skickar gärna en bild men har Du tillgång till Enköpings stads historia, så finns herr Olofs sigill avbildat där.
-
Ursäkta Peter, jag skrev Herr Nils nedan...; skall naturligtvis vara Herr Olof nedan...
-
Vi får ju tänka på att även om medeltida präster sällan såg anledning att förse sin hushållerska med egen säng så var det dock förbjudet för prästsöner att bli präster. Så de gamla katolska prästsläkterna kan väl på sin höjd ha bestått av syskonbarn...
-
Per-Åke. Jag har inte tillgång till Enköpings stads historia, så du får gärna skicka en bild. Det är för övrigt ett sigill som jag missat att ta med i min inventering av ångermanländska sigill, så tack för påpekandet.
-
Alldeles riktigt Anders Rika bondsläkter under medetid, där man hade råd och kanske av tradition lät söner utbilda sig till präster. Just sådana gamla släkter under katolskt tid, är vad jag avsåg. En mera personlig karaktärisering ur ett lekmannamässigt, kyrkligt perspektiv -'prästsläkter'
Präster skulle ju enligt gammal lag vara 'bondes son' tycker jag mig ha hört sägas
-
Nu är väl inte så mycket kännt om allmogens genealogi under medeltiden, så även om tanken att präster kanske var vanligare i vissa familjer än andra, så finns det väl dåligt med källmaterial om detta?
Man får också tänka att bonde vid denna tid snarast betydde fri man med viss status.
-
Vad vi traditionellt vet om vilka som tilläts bli präster under påvisk tid kan numera behöva en viss revision. Norske Torsten J?rgensen & Gastone Saletnich gjorde under 1990-talet Det Påvliga Botskontorets arkiv i Vatikanen. Vid denna undersökning återfanns ett 150-tal suppliker från ärkebiskopsdömet Nidaros för det sista 100-året intill reformationen. Ett stort antal av dessa berör just dispensansökningar från präststudiosis för sina födslodefekter (med vilket ofta menades: född av präst och ogift kvinna). Ett bifall innebar att de kunde prästvigas och det anmärkningsvärda är att dessa förefaller i regel beviljats.
Jag känner inte till om en liknande undersökning är gjord för Uppsala ärkestift. Det förefaller vara svårt att beviljas access till arkivet. Vad man iaf torde kunde säga med säkerhet är att supplikanterna från grannstiften i väster har sina motsvarigheter i Sverige och det finns ingen anledning att tro att behandlingen varit annorlunda. J?rgensens resultat finns i tryck: Synder og Pavemakt : botsbrev fra Den norske kirkeprovins og Suder?yene til pavestolen 1438-1531, utg. av Misjonsh?gskolens forlag, Stavanger 2004 (ISBN 82-7721-084-1). Ett utmärkt nytillskott till Skandinaviens senmedeltida brevkorpus.
-
Förvisso Thomas, tänkte inte på den biten.
Boken verkar för övrigt mycket intressant, får kolla om det står något om Bohuslän i den.
-
Vad gäller kvittensen om restantiemedel från 1558 så sägs i ingressen följande: Enligt avskrift i en kopiebok tillhörig saml. Kungl. Bref 1551-1558 i KA, fol 235v. Jfr Norrlands handlingar 1556 N14. (KGR, vol XXVIII, sid 87)
-
Hej,
ni nämner katolska sedvänjor om prästerskap och söner, men även om nu katolicismen inte fick sitt fäste egentliga fäste färrän under Erik XIV så var Dominicus Nokolai född 1515 och det innebar att han utbildades till präst efter reformationens införande. Reformationen innebar även att prästeryrket inte längre begränsades att tillkomma frälset. Är det inte en möjlighet att Dominicus Nikolai kom från begränsade omständigheter? Även om han nu bytte till sig ett hemman i Bergsnäs mot skattgården i Ledinge så är ju denna besittning något som han kan ha införskaffat efter prästvigning och inte nödvändigtvis behöver ha med hans släktrelationer att göra?
Är själv släkt med Dominicus genom hans son Kristoffer.
vh
Maria
-
I jordeboken för Trögds härad 1541 (Upplands handlingar 1541:10) upptas följande personer och gårdar/byar under Lidingbo hamna.
Lidingby:
Mats Kristmansson
Erik Andersson
Karl
Jens Månsson
Erik Olofsson
Dessutom Erik Jensson i Mälby och en icke namngiven änka i Syklinge.
-
Jag har bland mina papper en anteckning om att det i en skattelängd/jordebok i Upplands handlingar 1566 upptas följande brukare i Lidingby:
Per 17 öresland
Erik 9 öresland
Karl 21 1/2 öresland
Jon 9 1/2 öresland
Anders 18 öresland
Kyrkans landbo Nils i Lidingby 7 öre 20 [...]
-
Satt och tänkte efter jag skrev mitt inlägg att det finns ju även en möjlighet att om nu skattgården i Ledinge ska ha en släktanknytning så behöver det ju inte nödvändigtvis vara till Dominicus, det kunde ju lika gärna vara en gård knuten till hans frus släkt. Eftersom det är svårt att knyta den gode prosten till Ledinge så är det ju en möjlig förklaring. Problemet är dock bara att jag själv tyvärr aldrig lyckats få fram någon info om henne.
-
Ytterligare en liten pusselbit (kanske). I längden över Älvsborgs lösen 1571 för Vallby socken finns två norrlänningar, nämligen:
Nils Botnekarl, alltså från dåvarande Väster- eller Österbotten. (Det anges dock inte i vilken by han bodde)
Oluf Helsing, alltså från Helsingland (bodde i byn Vålby)
Det verkar alltså ha funnits ovanligt gott om norrlandskopplingar till denna lilla Upplands-socken.
Marias id? om att det kan ha varit prostens hustru som hade släktkoppling till Vallby är intressant, men tyvärr har väl hon inte fastnat i något bevarat källmaterial.
-
Hej, jag läser era inlägg och finner dem mycket intressanta. Jag känner till en Lars Botnekarl som visserligen sägs komma från Stockholm men han var birkarl och ägare till en egendom uppe i Västerbotten. Egendomen såldes i början av 1500-talet av Lars änka, Gunborg, till en präst som ibland har kallats Andreas Dominicus. När jag läser det ni har skrivit så går min fantasi igång. Det verkar finnas ett samband här även om det antagligen inte går att styrka. Andreas, eller herr Andreas som han också kallades dog 1506. Han levde ihop med en kvinna, Gölög, som verkar ha kommit från Hälsningland. De fick en dotter och det var till henne som Andreas köpte Granden. Var han kom ifrån har jag inte fått fram men det kanske finns ett samband mellan namnen och platserna. Att Andreas kunde köpa Granden kan bero på att han på något sätt var släkt med denne Botnekarl. Hittar ni någon Andreas Dominicus som antagligen var född någon gång före 1450 så kan ni väl höra av er. Med vänlig hälsning, Agneta Lindberg
-
Agneta, det fanns en hel del kopplingar mellan de norra landsändarna och mälardalen på 1500-talet. Men jag tror tyvärr inte att de personer du nämner har något samband. Anledningarna till det är följande:
Att två personer benämns Botnekarl innebär inte att de var släkt, utan anger endast att de var från Botnen, d v s dåvarande Väster- eller Österbotten.
Herr Andreas var kyrkoherde i Skellefteå och bar knappast patronymikonet Dominicus. Det handlar snarare om att han kallades Dominus, d v s Herr på latin.
Det är bra att du använder din fantasi, det kan ibland leda till att man hittar nya lösningar, men just i detta fall finns nog inga samband.
M v h
/Peter
-
Hej, jag är själv ättling till dominicus nicolai via hans son christoffer. Har fått följande information från den hjälpsamme thord bylund i härnösand: Född i Uppland. Erhöll 1569 konungens tillstånd att tillbyta sig kronohemmanet Bergsnäs mot
Ledinge skattgård i Vallby, Uppland. Kyrkoherde i Nordingrå 1551-1574. Var edgärdsman på
tinget i Nora 20 juni 1551 där han tillsammans med flera ämbetsbröder fritog herr Nils i Nora
från beskyllningen för trolldom. Levererade 23 februari 1554 en silverskål till konung Gustav
Vasa som den avlidne herr Nils i Nora testamenterat till konungen. Född 1515 i Ledinge skattgård, Vallby (C), d 1574 i bergsnäs, nordingrå (Y). Kyrkoherde i bergsnäs, nordingrå (Y).
-
Hej Peter Sjölund, ni nämnde Kyrkans landbo Nils i Lidingby år 1566. Han kan vara identisk med Dominicus Nicolai om då var verksam som kyrkoherde i Nordingrå sn. Vet du hur många år innehade bonden Nils i Lidinge by, Vallby sn ?
Det var inte ovanligt under äldre tider att kyrkans ämbetsmän innehade eller arrenderade ett jordehemman för att få extra inkomster i natura. En annan fråga är om Dominicus Nicolai ev. hade varit kaplan i hemförsamlingen Vallby sn ?! Vad har för kommentar om det här!
-
Hej Christer. Nej, Dominicus Nicolai (d v s Dominicus Nilsson) kan inte gärna vara identisk med en landbo vid namn Nils. Nils i Lidingby var nog helt enkelt bara en landbonde på kyrkans jord i Lidingby.
Att Dominicus Nicolai 1569 fick tillstånd att byta skattegården Ledinge, måste betyda att det var någon av de fem gårdar som bebodes av bönder enligt jordeboken 1566. Och eftersom gården var en skattegård, måste Hr Dominicus (eller hans hustru) rimligen ha ägt gården. Gården kan han ha förvärvat antingen genom arv eller köp.
Dock är det fullt möjligt att Hr Dominicus var kaplan i Vallby innan han blev kyrkoherde i Ångermanland.