NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2010
Skrivet av: Leif Boström skrivet 2010-09-03, 18:21
Olle Malmsten skrev för tretton år sedan följande i ett brev till Sonja Vikman:
Nils Andersson Smed omgift efter 1710 med Kerstin Håkansdotter Mört 1647-1728. Hon var dotter av Håkan Jonsson från Nätra i Ångermanland. Hon hade varit gift tidigare.
Nils hade följande barn med Dordi: Johan Catarina Sofia g m Smeden Hans Jönsson Nils tog namnet Pihlgren. Länsman Brita Dordi g m Olof Dahlin i Uddevalla Allt detta i testamente som finns bevarat.
Olle Malmsten skrev även:
1656. Anders Andersson son till Anders Burmansson. 1666. Enl. dombok g m en dotter till Johannes Johannis Byrelius. 1674. Enl. dombok Anders o Nils bröder. Alltså Nils Andersson Smed son till Anders Burmansson.
Jag har fått liknande uppgifter från Olle Malmsten. Med hjälp av Olle Malmstens brev, diskussionen ovan och andra uppgifter jag har ska jag försöka sammanfatta vad vi kan veta om Nils Andersson Smeds familj.
Av dombok 1674 19/10 framgår att Per Danielsson har stulit ranklokor av smeden Nils Andersson i Sunderbyn och givit dem åt Nils bror Anders Andersson. Jag kan inte se att det finns några indikationer på att det skulle vara samme Anders Andersson som 1656 var son till Anders Burmansson.
Ägare till gård nr 25 (senare 26) i Sunderbyn var 1632-1665 Anders Eriksson och 1667-1678 hustru Brita Anders Erikssons änka. Nils Andersson skattar för samma gård 1678-1695, 1699-1700. Han kallas Nils Andersson Smed i mantalslängden 1690. Johan Nilsson står för gården 1696-1698 och från 1701. Jag tror att Nils Andersson (Smed) tog över sina föräldrars gård i Sunderbyn. Nils Andersson skattar som borgare i Luleå stad 1660-1675, med hustru från 1663. Nils Andersson i Staden betalar 1663 21/2 för brudvinning enligt kyrkoräkenskaperna (Nederluleå LIb:1 s 314).
Enligt dödsnotisen 1718 24/12 var Nils Andersson född 1629 och avled 90 år gammal i Rutvik (Nederluleå C:1 s 149). Hans föräldrar uppges vara Anders Ersson och Brita Nilsdotter. Hans hustru Dordi Andersdotter Lundia hade dött 1706 17/9 i Sunderbyn, ”Smeden Nils Anderssons hustru i Sunderbyn, född 1639 i Arjeplog, fadern kyrkoherden And. Lundius uti Jokkmokk, modern hustru Margareta Evertsdotter, levat uti 67 år, fört ett saktmodigt leverne” (Nederluleå C:1 s 30).
I husförhörslängden 1708 och framåt finns under Rutviks inhysesfolk knekthustrun Kierstin Mört (Nederluleå AI:1b s 226 enligt Genlines sidnumrering). Hon var änka efter Jöns Andersson Mört som Ulf H Larsson beskrivit ovan. Det är troligt att Olle Malmsten har belägg från domböcker för att Nils Andersson gifte om sig med henne. Det skulle förklara varför Nils Andersson bodde i Rutvik vid sin död.
Den Nils Andersson som finns med i husförhörslängden 1708 i Rutvik nr 6 (Nederluleå AI:1b s 215) var troligen inte Nils Andersson Smed, utan Nils Andersson Rutström. Han har datummarkeringar 1708-1712 för bevistad nattvard. Samtidigt (1708-1711) har Nils Andersson på Sunderbyn nr 25 (Nederluleå AI:1b s 204) markeringar. Jag har kommit fram till att husförhörslängden fördes ungefär 1708-1712. Då fördes det in markeringar för vad personerna kunde i husförhöret och datum för nattvard. Därefter verkar inte husförhörslängden ha använts förrän i slutet av 1720-talet. Då har nya personer skrivits in och gamla strukits ibland med kommentarer som ”död” eller var personen nu bor. Händelser däremellan finns inte med i husförhörslängden. Nils Andersson i Sunderbyn saknar datummarkering 1712 trots att sonen Johan Nilsson och hans hustru Karin har det. Möjligen kan Nils Andersson då ha gift sig med Kerstin Mört. Enligt Olle Malmsten dog Kerstin 1728 och var född omkring 1647. Han har då identifierat henne med hustru Kerstin Larsdotter ifrån Rutvik som dog 1728 6/1 (Nederluleå C:2 s 64). I dödsnotisen står att hon föddes vid pass år 1647 uti Nätra socken. Fadern skall hetat Lars Nilsson, modern Kerstin Andersdotter. Olle Malmsten har istället antagit att fadern var Håkan Jonsson, som var son till kyrkoherden Jonas Olai Bölenius. Jämför Bygdén del II, s 375-376.
Enligt Olle Malmsten framgår barnen av testamente som finns bevarat, eller bouppteckning i Luleå dombok omkring 1720 som jag antecknat. Att de barnen stämmer och var vid liv då bouppteckningen gjordes är rimligt att anta. Att Nils tog namnet Pilgren och var länsman har Ulf H Larsson visat ovan är felaktigt, så det måste vara en kommentar som Olle Malmsten lagt till själv. Nils Eriksson Rolig kallade sig Pilgren från juni 1724 och bouppteckningen gjordes antagligen före dess. Troligen är döttrarna Sofias och Dordis makar nämnda i bouppteckningen.
Sonen Johan Nilsson tog över hemmanet i Sunderbyn (nr 25). När han avled 1736 14/3 uppges han vara född 1660 (Nederluleå C:2 s 344). Uppgifterna om födelseår är ofta felaktiga i dödsnotiserna. Johan bör vara född tidigast 1663, eftersom hans föräldrar gifte sig det året. Första gången en son nämns i familjen är i mantalslängderna är 1682. Det tyder på att äldsta sonen var född omkring 1665. Från 1684 nämns två söner, vilket innebär att en andra son bör vara född omkring 1667. Från 1687 nämns återigen endast en son. Två söner och en sonhustru nämns 1692-1694. Troligen var Johan Nilsson äldste sonen och född omkring 1665.
Johan Nilsson gifte sig troligen i december 1689 med Karin Jakobsdotter från Sävastbyn (nr 1), då Nils Andersson i Sunderbyn betalade för brudvigning (Nederluleå LIb:3). I mantalslängden 1690 finns visserligen ingen sonhustru med. Enligt mantalslängderna avled Karin Jakobsdotter omkring 1695 och Johan Nilsson gifte om sig omkring 1699 med Karin Persdotter.