NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
Skrivet av: Lennart Lindström skrivet 2005-11-21, 10:00
Jag tycker en Bureättsförening är ett utomordentligt initiativ. ?Tyvärr finns det på grund av oseriösa forskare (som för att få uppmärksamhet) spridit, låt mig säga, tvivelaktiga uppgifter om denna släkt.
 
För mig är de centrala fakta jag testar mina hypoteser mot, att Bureätten enligt Johannes Bur?us genealogi sprider sig under de fyra första generationerna över ett ca 40 mil avlångt kustområde från Piteå i norr till norra delen av Ångermanland i söder. Leif Boströms  Bureättspresentation visar att av de fyra första generationerna finns
 
ca  5 % runt Piteå älvdal  
ca 75 % runt Skellefteå och Bureå älvdaklar (norra halvan av dagens Västerbotten)
ca 20 % runt Umeå älvdalar (läs: sydligaste delen Västerbotten)
 
Efter fyra generationer finns släktmedlemmar i nästan varenda då existerande by i detta 40 mil långa kust- och älvdalsområde, (jag kan området rätt väl efter massor av resor. Byarna var/är inte så många och antalet gårdar per by var dessutom bara några få på 1500-talet. Till exempel fanns i Umeå socken (merparten av södra halvan av Västerbotten) bara ca 100 gårdar med totalt ca 650 invånare på 1400-talet (Fahlgren Umeå sockens historia sid 76). En befolkningstillväxt sker sedan på 1500-talet, kanske därför handeln möjliggör nya odlings- och försörjningsmöjligheter. Befolkningen var alltid beroende av tillförsel salt, järn, kläde, spannmål etc
 
Tittar man på var släktens kändisar på 1500- och 1600-talet har sina anor, så blir åtminstone min turordningslista
 
1. Umeå älvdal
2. Piteå älvdal
3. Skellefteå-Bureå (norra Västerbotten)
 
Detta är enligt min tolkning en jägar- och fiskebefolkning, som driver boskapsskötsel på små gårdar via myrslåtter och odlar korn på små åkerplättar i ett kärvt odlingslandskap bestående av oftast svårodlad stenig morän- och grusmark (på Västerbottens Museum i Umeå finns en intressant utställning om just denna odlingskultur). Även de rikaste familjerna har bara små gårdar. Det tolkar jag som att handeln genererar dessa personers rikedom. Av någon anledning etablerar man sig sedan i den nya staden Gävle, och verkar bli starkaste (?) gruppen där. Inflyttning till Gävle sker senare från ett flertal släktgrenar, inte bara någon enskild, vilket kan tolkas som bevis på kontakter inom släkten.
 
Att Bureättens medlemmar hade inflytande på sin tid över Sveriges historia, främst inom den kyrkliga sfären, ifrågasätter nog ingen. Vad som kan debatteras, är hur stort dessa individers (eller denna grupps) inflytande var. Kyrkan var ju denna tids vård, skola, omsorg och en helt ny kyrkolag 1593 och följande år var (enligt vissa) det första steget mot vad vi idag kallar det kommunala självstyret, detta i en tid då övriga Europa präglades av helt andra tankegångar.
 
Bureättens kändisar representerade sin tids intelligentia med Johannes Bur?us, många präster, biskopar och ärkebiskopar i spetsen. Endast så kan jag tolka materialet jag sett. De verkade alla med prästerskapet-kunskapsinhämtning-katalogisering som bas. Några adlades för sina insatser. Utan gods, gårdar, och snart också utan de ekonomiska resurser handeln gav, tog andra grupper över kyrkan. Det trettioåriga kriget och andra krig på 1600-talet ruinerade Sverige, och handelns vinster kanaliserades till Stockholm (kungamakten och adeln), Amsterdam, Bremen m fl)
 
Detta är min uppfattning om Bureätten, och utifrån denna (och andra liknande hypoteser), finns hur mycket som helst att forska i åren 1550-1650. Men först måste man försöka förstå denna tids drivande krafter och bärande tankar och id?er. Det går inte att tolka detta med 2000-talets värderingar och normer. Så när man börjar koppla ihop Bureätten med stormän och adel, glömmer man att vare sig det ena eller det andra någonsin funnits som bestående kulturbegrepp enligt dagens källmaterial i området mellan Örnsköldsvik och Piteå, samt att begreppet adel ännu inte fått den betydelse det skulle få på 1600-talet och senare, som vi nu läser in i detsamma
 
PS  
Att stormän dykt upp enstaka gånger under hundratalet år är bara bevis på kontakter, inte verklig makt över regionen. Den glesa befolkningen, måste varit svår att styra från söder, och så länge den gav överheten små inkomster, fick de sköta sig själva. Formellt administrativt lades regionen under Korsholm i Finland redan på 1300-talet och hela aktuell period. Gustav Vasas intresse för fiske- och pälsinkomsterna i detta område i mitten av 1500-talet kom att förändra detta och sedan lamslå regionens utveckling i 200 år enl Fahlgren Umeå sockens historia)