NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-05

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-05
Skrivet av: Martin Gunnarsson Kulldorff skrivet 2000-06-08, 23:41: Ang: Nils Nilsson Rafn i Slähult

Mikael, det är en fantastiskt imponerande samling information du samlat ihop om Slähult. Tack för de snabba uppgifterna! Det tar betydligt längre tid för mig att smälta och begrunda. Med så många Nissar skulle Tomten kunnat haft sin verkstad i Slähult.

Jag håller med om att de Eriksson/Erik som nämns 1611-1656 måste vara minst två olika personer, och att Eriksson 1671 bör vara Nils Rafns son Nils Nilsson Eriksson (1648-1696) som antagligen tagit över gården ungefär vid denna tid. Eriksson 1649-56 måste syfta på Nils Rafn om vi godtar att hans far dött före 1647, medan Eriksson 1611-1624 bör vara Nils Rafns far, och jag instämmer då i att Nils Rafn växte upp i Slähult. De Eriksson som nämns 1629-40 skulle kunna vara antingen fadern eller sonen. Per Eriksson 1615/16 passar perfekt in på Per Nilsson Eriksson (1585-1660) i Höyalt, som ju gifte sig c1615/17, och det knyter då även honom till Slähult.

Frågan var dock om den Nils Eriksson som nämns i skötebrevet 1643 är Nils Rafn eller hans far. Mantalsuppgifterna 1649 och 1656 visar att Nils Rafn verkligen kallats Eriksson, så namnet i skötebrevet känns inte längre lika udda om det är han som avses.

De tyngsta argumenten för att det är Nils Nilsson Eriksson Rafn som avses i skötebrevet är att vi vet att han bodde i Slähult 1643 när skötebrevet skrevs, samt att hans far hette Nils och att hans mor hette Elna, precis som föräldrarna till Peder Nilsson Eriksson i Höyalt. Det är dock inte uteslutet att även Nils Rafns far Nils Eriksson bodde i Slähult 1643, och att hans far i sin tur kanske också hette Nils (det var ju ett populärt namn i Slähult!), och att hans mor kanske också hette Elna. Om det är fadern som avses i skötebrevet måste så vara fallet, men tyvärr verkar det inte finnas några oberoende uppgifter som varker bevisar eller bestrider någon av dessa tre antaganden, trots de av Mikael så utförligt utforskade äldre källorna.

Min slutsats blir att det bör vara Nils Nilsson Eriksson Rafn som åsyftades i skötebrevet, precis som Lundberg föreslagit, men det går inte att helt utesluta att det skulle ha kunna ha varit hans far, och detta speciellt som det framgår från skattelängderna att fadern bodde i Slähult på 1620-talet. Vad tror ni andra? Tyvärr är det ju ofta svårt att säkerställa släktskap till 100% under 1600-talet, då källorna oftast inte är tillräckliga för att kunna utesluta att det bott två personer med samma för och efternamn eller två olika äkta par med samma förnamn på samma ställe. Jag drar ibland slutsatser baserat på att namnen stämmer och antagandet att det ej fanns annars onämda personer med samma namn på samma ställe vid samma tid.

Dessa resonemang leder till en fråga av metodisk natur. I Osby kyrkobok får vi ofta veta födelseby, ungefärlig ålder samt båda föräldrarnas namn. När vi hittar en man och en hustru med dessa namn i den rätta byn vid aktuell tidpunkt, kan vi då för tiden före födelsebokens 1647 dra slutsats om släktskap, trots att det ju skulle kunna finnas ytterliggare ett par med samma namn i samma by vid samma tidpunkt? Som exempel, kan vi veta att Svenborg Nilsdotter (c1613-1672) i Sibbarp, född i Slähult med moder Elna, var dotter till Nils Nilsson Lille och hans första hustru Elna? Jag drar ofta sådana slutsatser trots att det finns minst två fall där det inte stämmer. Det ena är Nils Rafn (c1604/12-1682), med moder Elna, som ju inte är son till Nils Nilsson Lille och hans hustru Elna. Det andra fallet är Per Månsson (c1643-1709) i Holma/Röena, som var född i Osby med moder Hanna, men ej son till Måns Tuesson (c1610-1647) och hans hustru Johanna Frostensdotter (c1619-1655) i Osby, utan utomäktenskaplig son till Hanna Folqvardsdotter (c1619-1675) i Osby (Osby = Osby by).

Problematiken är liknande med skötebrevets Nils Eriksson i att en identifiering som Nils Rafn stämmer vad gäller plats, tid, hans eget namn, faderns namn och moderns namn, medan en identifiering som Nils Rafns far stämmer vad gäller plats och hans eget namn, men är osäker på de övriga tre punkterna.

Nu skall jag dock trassla till det ännu mer. Om det är Nils Rafns som åsyftas i skötebrevet betyder det att inga andra barn till hans föräldrar Nils och Elna levde 1643 förutom Peder Eriksson, Sissa Eriksdotter och han själv. Personer födda i Slähult med Nils och Elna som föräldrar (Svenborg Nilsdotter c1613-1672 i Sibbarp, Peder Nilsson c1618-1675 i Sibbarp) måste då vara barn till Nils Nilsson Lille med hans första hustru Elna (om där inte fanns ett tredje Nils-Elna par). Om det är Nils Rafns far som åsyftas i skötebrevet, betyder det dock att vi också måste försöka reda ut om Svenborg och Peder var barn till Nils Nilsson Lille och hans hustru Elna eller till Nils Rafns föräldrar.

PS! Intressant med uppgiften om svågerskap mellan Slähult och Åbuen/Essetorp. Att det inte rör sig om formellt svågerskap låter rimligt, så att besvågrad har ungefär samma generella innebörd som besläktad, fast genom ingifte. Ser dock ingen uppenbar lösning på hur och vem som var besvågrade. Skall fundera mer. Till exempel, vad finns det för information om den Peder Nilsson i Sibbarp som var gift med Svenborg Nilsdotter nämnd ovan? Byn Sibbarp gränsar Hästveda socken, så den geografiska närheten finns.