NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-19
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-19
Skrivet av: Jonas Kuschner skrivet 2000-04-09, 14:15
Rolf Liljhammar skrev (i diskussionen Etniska grupper: Judar: Judar som konverterat):
Jonas! Ang ditt inlägg 7 Apr om judiska efternamn, så fick jag en gång i tiden en förklaring till judiska efternam av en god vän av judisk familj. Han förklarade att i bl a Tyskland, där namnformerna ofta bygger på yrkesidentitet, Jäger, Schmidt, Bauer etc var den judiska befolkningen inte tillåten att använda sådana namn. Familjenamnen fick i stället tas ifrån naturen, som ex Stein, Baum, Rosenbaum, Blume etc.
En annan särskild namnform uppkom i Österrike för många av de judiska familjer som invandrade från Polen vid någon av Polens kriser (1800-talet???). De hade ofta polskt klingande efternamn, vilka skulle bytas ut före etableringen i det nya landet. Vid gränsstationerna fanns ofta färdiga listor med namn som de fick ta. I god antisemitisk anda var namnen ofta djupt kränkande. T ex Arschel, Schweinpelz, etc. Mot en lämplig muta kunde den invandrande få stoppa in, eller ta bort, en bokstav eller ett led i namnet så att den kränkande betydelsen tonades ner. Exvis Barschel, Pelz etc...
Nu grundar sig de här uppgifterna på ett intressant samtal i min judiske väns hem för några år sedan, och det är ju inte vid sådana tillfällen man kräver källhänvisningar. Jag kan inte personligen styrka uppgifterna, även om jag anser dem vara trovärdiga.
Jag är intresserad av om någon annan hört något liknande, och som kan bekräfta detta, eller ev kan dementera det hela och sända det till avdelningen för skrönor.
Rolf!
Jag menar naturligtvis inte att det inte finns ett judiskt namnskick. Men detta är ju en sorts statistisk sanning, d.v.s. många judar har namn av typen X eller Y. Man kan däremot mycket sällan utifrån ett enskilt namn säga att en familj är judisk. Det mest karakteristiska för judiskt namnskick torde vara det långvariga fasthållandet vid patronymika. Men man kan t.ex. inte generellt beteckna ett namn som Jacobson som ett ”judiskt efternamn”. I vissa sammanhang kan det vara det (d.v.s. ett indicium på att familjen är judisk eller av judiskt ursprung), i andra sammanhang är det ett svenskt efternamn, eftersom även svenska namn ofta är bildade utifrån patronymika. Även namn som man spontant skulle uppfatta som judiska, som Goldberg, Rosenbaum eller Blumenthal, har burits av ickejudiska släkter. T.o.m. namn som har en judisk etymologi, som Cohen eller Levin, kan sammanfalla med namn av annat ursprung. Levin är ju inte alldeles ovanligt i Sverige, avlett av ortsnamn som Levene eller liknande, men torde utomlands ofta uppfattas som ett judiskt namn. Cohen kan vara en stavningsvariant av det skotska Cowan. Säkert finns det enstaka mer säregna namn som alltid (av ett eller annat skäl) bärs av judiska familjer, som Melamed, Margolies eller Rappaport. Men för att känna igen dessa krävs det bättre kunskaper om judiskt namnskick än de flesta svenska släktforskare har.
Vad dina två exempel beträffar, tror jag däremot inte på dem. Detta med påtvingade nedsättande namn har jag tidigare hört talas om, men historien torde vara ett utslag av judisk folklore eller folkhumor (och säkert berättigad misstro mot myndigheter). Namn med nedsättande betydelse är ganska vanliga på många håll, men torde inte vara särskilt vanligt bland judar, just eftersom fasta släktnamn inregistrerades så sent och efter ett medvetet val. Se följande länk för utförligare diskussion: http://www.jewishgen.org/mentprog/namfaq0.htm#05 (I detta dokument diskuteras också frågan om ”exklusivt judiska” namn, och negeras med andra exempel än de här givna.)
Ifråga om detta med yrkesnamn: Det har funnits och finns judiska familjer med namn som Schmidt och Müller och ett berömt gammalt skrädderi i Stockholm, Bauers hovskrädderi, grundades i mitten av 1800-talet av en judisk skräddare med just detta namn. Jag tror inte på att det någonsin har funnits ett förbud för judar att ta yrkesnamn. Däremot är det kanske delvis andra yrken som är representerade och i andra proportioner än bland den övriga befolkningen.