Titel: Backström
Skrivet av: Torsten Söderberg skrivet 2008-10-18, 16:58
Hej Henrik!
Antavlan för Johan Fredrik Backström finns i Smedskivan 5. Modersanan ser du här(är själv en släkting till henne): 0:1 Johan Fredrik Backström (29344). Mästerven i Jönsarbo, Hed (U). Född 1784-09-30 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Död 1840-02-15 i Jönsarbo, Hed (U). (Far 1:2, Mor 1:3) Generation I 1:2 f Johan Johansson Backström (29343). Mästerven i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Född 1750-09-04 i Sjösmedjan, Skinnskatteberg (U). Död 1795-10-28 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). (Barn 0:1) Gift med efterföljande ana. Barn: Johan Fredrik Backström (29344). Mästerven i Jönsarbo, Hed (U). Född 1784-09-30 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Död 1840-02-15 i Jönsarbo, Hed (U). (Se 0:1). 1:3 m Johanna Kristina Vieweg (29341). Född 1760-02-07 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Död 1815-03-09 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). (Barn 0:1, Far 2:6, Mor 2:7) Gift med föregående ana. Generation II 2:6 mf Johan Christoph(er) Viehweg (17757). Blecksmedsmästare i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Ålderman vid bruket. Född 1732-03-11 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Död 1802-02-04 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Dödsorsak: kallbrand. (Barn 1:3, Far 3:12, Mor 3:13) Gift 1753-06-24 i Hedemora (W) med efterföljande ana. Barn: Adolph Fredrik Viehweg (17633). Plåtsmedsmästare i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Född 1755-08-27 i Davidshyttan, Hedemora (W). Död 1802-09-18 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Johan David Viehweg (17634). Plåtsmedsmästare. Född 1757-12-11 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Död 1829-02-25 i Skoga bruk, Svennevad (T). Dödsorsak: Ålderdom. Levde från 1811 till 1816 i Haby bruk, Nora stadsförs (T). Flyttade 1805 från Malma, Hed (U) till Haby bruk, Nora stadsförs (T). Johanna Kristina Vieweg (29341). Född 1760-02-07 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Död 1815-03-09 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). (Se 1:3). Sara Viehweg (22020). Född 1775-08-31 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). 2:7 mm Johanna Friederica Reissmann (17755). Smedhustru i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Född 1734-05-24 i Unterblauenthal, Eibenstock, Sachsen, Ty. Död 1802-12-06 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). födde elva barn. (Barn 1:3, Far 3:14, Mor 3:15) Gift 1753-06-24 i Hedemora (W) med föregående ana. Generation III 3:12 mf f Gottfried Viehweg (17611). Bläcksmedsmästare i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Född 1694-12-06 i Aurback, Sachsen, Tyskland. Död 1773-11-06 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Dödsorsak: ålderdomskrämpor. Levde från 1694 till 1726 i Tyskland. Hade 14 barn, 9 s 5 d, 5 söner o 3 döttrar överlevde barndomen I Skinnskattebergs Hfl AI:5a 1753-69 pag 164 anges; ankom ifrån Saxen till Hedemora 1753, med befk. till denna församling 1757. Källor: Brage Lundström Då Gottfried ju kom från Tyskland finns det jag skäl att anta att han utövade sk Tysksmide. Tysksmide innebär färskning av tackjärn, uträckning och utsmidning av järnet till stångjärn under en vattendriven hammare. vanlig metod i Bergslagen fram till 1800-talet. Följande artikel förklarar närmare vad detta innebär och de olika yrken som fanns i ett bruk. Att göra järn var en stor process. Det krävdes mycket arbete innan man kunde börja och det gällde att själva smältningen av malmen lyckades. Smältningen av malmen och kolet kallades blåsning. Så här gjorde man: Rostning I en grop fylld med ved och malm rostas malmen. När veden antänds försvinner föroreningar i malmen. Den blir också lättare att krossa. Bokning eller krossning Malmen krossas. Vid de små bergsmanshyttorna krossades malmen för hand, oftast av småpojkar som slog sönder malmen till valnötstora bitar med en hammare. Vid större hyttor bokades (krossades) malmen av vattenhjulsdrivna hammare. Malm, träkol och kalksten Från hyttbacken körs träkol i kärror upp till masugnskransen. Därefter fylldes masugnen på med en blandning av malm, träkol och kalksten. Malmen smälter Två träbälgar blåser in luft i den nedre delen av masugnen. De drivs av vattenhjul och den ena blåser ut luft medan den andra suger in. Genom lufttillförseln höjs temperaturen och malmen smälter. Slaggen tappas ur Slaggen (en förorening i malmen) tappades först ur. Därefter tappades järnet i formar som kallades galtsängar. Järnet stelnade till tackor, därav namnet tackjärn. Här fick också järntackorna sina stämplar. Råstun Rummet eller platsen där järnet tappades kallas råstun. Där kunde bergsmännen samlas och rådslå om hyttans skötsel. Tackjärnet lagras När järnet svalnat knackades det i bitar över de svagare partierna. Tackjärnet lagrades i respektive ägares tackjärnsbod. Bergsmannen kunde pröva på att gjuta annat än tackjärn, t.ex. brunnslock, trapphällar, klocklod, gravkors m.m.. Sådant kallades stöpe.
Så här beskriver Carl Larsson i By hyttan: Över hyttan vilade en viss sträng och dyster stämning. Särskilt fram på hösten, då nätterna blev mörka, lyste kranslågan och kastade sitt ljus upp mot en skyig natthimmel, för varje koluppsättning sprutade ett regn av gnistor genom takhålet. Nere på hyttbacken pyrde elden i rostgropen och bolmade röken, och i det tjocka mörkret rörde sig bergsmännens bloss som glimmande skuggor. Var tredje eller fjärde timme lyste hela hyttan som en snölykta av det framrinnande tackjärnets intensiva ljus, utslagets blå och röda gnistor sprutade upp mot rådstutakets damm och spindelvävar, för några korta ögonblick drifvande undan nattmörkret till hyttans bortersta vrå. Bälgornas eviga suckar och de flamande lågorna som ständigt sjönko och stego från kranstaket ledde tanken på helvetet. Hammarsmedjan Slutprodukten i hammarsmedjan var stångjärnet. I smedjan förädlades tackjärnet till smidbart järn. Tackjärnet färskades Tackjärnet hettades upp, färskades, i en eldhärd uppförd mitt på golvet i smedjan. I härden lades järnet på en kolbädd, blästern sattes på och genom syret i blästerluften drevs kolet i järnet ur. Smältstycken och stångjärn Efter 6-7 timmar var smältan färdig. Den lades på städet och slogs ut med den vattendrivna hammaren till kakor som sedan med ett huggjärn delades i 6-8 bitar, smältstycken. Bitarna hölls varma i härden, utsmiddes eller räcktes en efter en till stångjärn. Hammaren slog då ca 50 slag i minuten. Vid räckningen använde smederna en tolk - en slags måttstock - så att järnet fick de rätta måtten. Järnet skulle ha skarpa och snörräta kanter samt vara slätt. Järnet stämplas När stången var färdig slogs smedjans märke in i järnet. Mästersmeden brukade slå in två märken, mästersvennen ett märke. Vid smidesarbetet användes flera verktyg, framförallt tänger och släggor. Slipstensvev och ankarjärn Förutom stångjärn kunde andra produkter smidas, t.ex. hjulaxlar, järnspett, slipstensvevar, ankarjärn, slädspänger, hjulskoningar m.m. Detta gjordes för eget husbehov, på beställning eller för att säljas på marknadsresor. Tysksmide i tolvtimmarskift Den metod som bergsmännen använde för sitt smide kallades tysksmide. Arbetet i smedjan kunde pågå dygnet om i skift om 12 timmar. Mästersmeden och mästersvennen smidde, kolpojken bar in ved och passade vattenhjul och bälgar. Anställda smeder Bergsmännen anställde med tiden avlönade smeder som bodde i smedstugor i anslutning till hammaren. Mästersmedens lön kunde bestå i fri bostad, potatisland, kofoder, ved samt kontanter allt efter hur mycket järn han smidde. Om smeden fick ut mycket stångjärn ur tackjärnet fick han extra betalt för s.k. överjärn. Detta järn kunde han sälja i smyg och det gav smeden en god extrainkomst. Mästersmed och koldräng Arbetet i smedjan finns väl dokumenterat. Här arbetade mästersmeden, mästersvennen och koldrängen. Mäster-smeden var arbetsledaren och mästersvennen gick i lära. Så här berättas om dessa yrken från 1780-talets slut: Vid tysksmidet utgöra hammarsmeder et egit skrå, bestående av: Mästare, som förstår at ställa härden och vara ansvarig för alt arbetet vid en eller flera härdar, som uti en hammarsmedja honom anförtros. ... Mästersven, som bör förstå at, under mästarens frånvaro, arbeta uti härden och räcka stångjärn. ... Lärgossen, eller kolgossen, behöfver ej mera kunskap, än vara Smederna till hjelp i hvad de befalla. ...hvars göromål är at införa kol uti hamamren, lyfta smältan på städet, underhålla stången vid smältningen, stänka vatten på stången under smältningen, ... Koldrängen fick under 1830-talet hjälp av en ny dräng, räckardrängen. Han var ett mellanting mellan koldräng och mästersven och kunde vara med som hjälp under alla moment i processen. Yrket gick i arv Det var vanligt att dessa yrken gick i arv inom familjen. Mästersmeden ville naturligtvis gärna ha sin egen son till koldräng eller mästersven. Systemet gick ut på att man började som koldräng, lärde upp sig så att man blev mästersven och så småningom fick huvudansvaret som mästersmed. På contoiret Motsatsen till smeden kan man väl nästan säga var bokhållaren. Bokhållaren var kassör och sekreterare. När smeden trollade fram stångjärn ur de små smältstyckena, ordnade bokhållaren alla utgifter och inkomster. Det är tack vare alla flitiga bokhållare som vi idag vet hur mycket man producerade på bruken. Redan på bergsmännens tid hade man inrättat ett contoir, ett kontor, i bostadshuset. Under brukstiden flyttas kontoret till ett särskilt hus där brukets administrativa personal får sitta. Källa: Järnriket http://www.jarnriket.com/bruken/ramdokument/35-01_vilka_arbetade.htm (http://www.jarnriket.com/bruken/ramdokument/35-01_vilka_arbetade.htm) Stålframställningens moment (Källa: Järnriket) (Barn 2:6, Far 4:24, Mor 4:25)
Gift 1726 i Aurback, Sachsen, Tyskland med efterföljande ana. Barn: Johan Gottfrid Viehweg (17621). Plåtsmedsmästare i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Född 1726-05-15 i Aurback, Sachsen, Tyskland. Död 1800-05-11 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). Johanna Christiana Viehweg (17607). Född 1729-10-23 i Muldenhammer, Eibenstock, Sachsen, Tyskl. Levde 1753 i Hedemora (W). Levde 1759 i Skultuna (U). Död 1787-08-07 i Baggå nedre bruk, Skinnskatteberg (U). Dödsorsak: Diarré. Hans Christer Viehweg (17622). Född 1731 i Tyskland. Johan Christoph(er) Viehweg (17757). Blecksmedsmästare i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Född 1732-03-11 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Död 1802-02-04 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). (Se 2:6). Johan Gottlob Viehweg (17827). Blecksmed. Född 1734-03-20 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Död 1796-03-01 i Älvsbacka bruk, Älvsbacka (S). Kallas i de svenska längderna ofta för Johan Kristian Vieweg.. Johan Gottlieb Viehweg (17623). Blecksmed. Född 1735-06-17 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Död 1808-03-28 i Mariefors bruk, Leksberg (R). Johan Gottlieb Viehweg (17624). Född 1736 i Tyskland. Johanna Rosina Viehweg (17828). Född 1740-07-09 i Sachsen (Tyskland). Död 1811-04-17 i Västerås (U). Begravd i Karbenning (U). Anna Sofia Viehweg (17831). Född 1741-12-13 i Sachsen (Tyskland). Död 1768-01-12 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Johan Henrik Viehweg (17905). Plåtsmedsmästare. Född omkring 1746 i Sachsen (Tyskland). Död 1806-04-02 i Hagby bruk, Nora Bergsförs (T). 3:13 mf m Anna Rosina Baur (17615). Född 1704-12-13 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. Levde från 1704 till 1726 i Tyskland. Död 1788-05-14 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). (Barn 2:6, Far 4:26, Mor 4:27) Gift 1726 i Aurback, Sachsen, Tyskland med föregående ana. 3:14 mm f Johann Christoph(er) Reissmann (17743). Förtennare i Johannisfors, Forsmark (C). Född omkring 1690 i Sachsen (Tyskland). Död 1762-05-23 i Johannisfors, Forsmark (C). (Barn 2:7, Far 4:28) Gift 1725-11-05 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland med efterföljande ana. Barn: Georg Christoph(er) Reissmann (17606). Blecksmed, förtennare i Davidshyttan i Hedemora (W). Född 1726-09-13 i Oberblauenthal, Eibenstock (Tyskland). Levde 1753 i Hedemora (W). Död omkring 1757. Christian Gottlieb Reissmann (17745). Förtennarmästare i Johannisfors, Forsmark (C). Född 1728-01-17 i Oberblauenthal, Eibenstock (Tyskland). Död 1772-09-05 i Johannisfors, Forsmark (C). Dödsorsak: Innebränd. Christina Sophia Reissmann (17753). Född 1730-01-15 i Oberblauenthal, Eibenstock (Tyskland). Död 1734-02-07 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Susanna Rosina Reissmann (17754). Född 1732-01-25 i Oberblauenthal, Eibenstock (Tyskland). Död 1734-02-07 i Unterblauenthal, Sachsen, Tyskland. Johanna Friederica Reissmann (17755). Smedhustru i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Född 1734-05-24 i Unterblauenthal, Eibenstock, Sachsen, Ty. Död 1802-12-06 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). (Se 2:7). Traugott (Dragoth) Reissmann (17750). Förtennare i Förtennarhuset i Fagervik, Nyland (Finland). Född omkring 1736 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. Död 1780-12-23 i Fagervik, Nyland (Finland). Dödsorsak: Drunking. Fredric Christian Reissmann (17758). Förtennarmästare i Fagerviks bruk i Fagervik, Nyland (Finland). Född 1741 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. Död 1817-05-27 i Fagervik, Nyland (Finland). 3:15 mm m Anna Sophia Kehrer (17744). Född 1701-06-14 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Begravd 1763-03- i Johannisfors, Forsmark (C). Död 1763-03-.. i Johannisfors, Börstil (C). (Barn 2:7, Far 4:30, Mor 4:31) Gift 1725-11-05 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland med föregående ana. Generation IV 4:24 mf ff Michael Viehweg (17613). Blecksmed i Aurback, Sachsen, Tyskland. Född. Levde 1694 i Tyskland. (Barn 3:12) Gift med efterföljande ana. Barn: Gottfried Viehweg (17611). Bläcksmedsmästare i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). Född 1694-12-06 i Aurback, Sachsen, Tyskland. Död 1773-11-06 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg (U). (Se 3:12). 4:25 mf fm Christina Pellerin (Pollin) (17614). Född 1694 i Tyskland. Bosatt i Aurback, Sachsen, Tyskland. (Barn 3:12) Gift med föregående ana. 4:26 mf mf Christianus Bauer (17617). Hammarsmed i Wildenthal, Eibenstock, Sachsen, Tyskl. Född. Levde 1704 i Tyskland. (Barn 3:13, Far 5:52) Gift 1690-08-18 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland med efterföljande ana. Barn: Anna Rosina Baur (17615). Född 1704-12-13 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. Död 1788-05-14 i Skinnskattebergs bruk, Skinnskatteberg (U). (Se 3:13). 4:27 mf mm Regina Wittich (17618). Född 1667-03-02 i Wildenthal, Eibenstock, Sachsen, Tyskl. (Barn 3:13, Far 5:54) Gift 1690-08-18 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland med föregående ana. 4:28 mm ff Christoph Reissmann (17762). Förtennare (Blechziener. Född i Rautencranz/Tannenbergstahl, AUERBACH?/EIBENSTOCK? 16?? i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. (Barn 3:14) Gift Barn: Johann Christoph(er) Reissmann (17743). Förtennare i Johannisfors, Forsmark (C). Född omkring 1690 i Sachsen (Tyskland). Död 1762-05-23 i Johannisfors, Forsmark (C). (Se 3:14).
4:30 mm mf Martin Kehrer (17764). Kolmästare Kohlmesser in Unterschmiedeb i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. (Barn 3:15) Gift i Grossrückerswalde,Sachsen, Tyskland med efterföljande ana. Barn: Susanna Kehrer (17766). Född 1686-08-10 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Johann Christoph Kehrer (17769). Född 1688-07-13 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Johann Georg Kehrer (17772). Född 1690-05-15 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Christian Kehrer (17773). Född 1691-01-29 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Anna Rosina Kehrer (17776). Född 1696-05-13 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Anna Sophia Kehrer (17744). Född 1701-06-14 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. Död 1763-03-.. i Johannisfors, Börstil (C). (Se 3:15). Anna Maria Kehrer (17779). Född 1703-11-09 i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. 4:31 mm mm Christina Hermann (17765). Född. Döpt 1659-05-30 i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. Bosatt i i Niederscmiedeberg,Arnsfeld,Sachsen,Tyskl. (Barn 3:15, Far 5:62, Mor 5:63) Gift i Grossrückerswalde,Sachsen, Tyskland med föregående ana. Generation V 5:52 mf mf f Melchior Bauer (17793). Hammarsmed. Död 1694-09-16 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland. (Barn 4:26) Gift Barn: Christianus Bauer (17617). Hammarsmed i Wildenthal, Eibenstock, Sachsen, Tyskl. Född. (Se 4:26). 5:54 mf mm f Caspar Wittich (17620). Född. Levde 1667 i Tyskland. (Barn 4:27) Gift Barn: Regina Wittich (17618). Född 1667-03-02 i Wildenthal, Eibenstock, Sachsen, Tyskl. (Se 4:27). 5:62 mm mm f Christoph Hermann (17783). Född före 1622 i Grossrückerswalde,Sachsen, Tyskland. Bosatt i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. Verkade i södra Sachsen vid tiden för 30-åriga kriget. Det är inte helt utetslutet att han stött på Svenskar när de under ledning av general Lennart Torstensson passerade området 1642 på väg till och från Böhmen och slagen i Schwidnitz samt Olmütz. 30-åriga kriget pågick i Sachsen 1631-1632 samt 1641-1644 Källa Trettioåriga kriget av Wolke Villstrand mfl (Barn 4:31, Far 6:124)
Barn: Christina Hermann (17765). Född. (Se 4:31). 5:63 mm mm m Christina Köhler (17784). Född 1630-05-25 i Mauersberg, Sachen, Tyskland. Bosatt i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. (Barn 4:31, Far 6:126) Gift 1656-10-15 med föregående ana. Generation VI 6:124 mm mm ff Barthold (Barthel) Hermann (17786). Richter in Boden i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. Född omkring 1590 i Tyskland. (Barn 5:62) Gift Barn: Christoph Hermann (17783). Född före 1622 i Grossrückerswalde,Sachsen, Tyskland. (Se 5:62). Andreas Hermann (17787). Född. Döpt 1625-01-30 i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. Martinus Hermann (17788). Född. Döpt 1628-10-03 i Boden, Grossrückerswalde, Sachsen,Tyskl. 6:126 mm mm mf Matz (Matthei) Köhler (17790). Död. Bosatt i Mauersberg, Sachen, Tyskland. (Barn 5:63) Gift Barn: Nicolaus Köhler (17791). Född 1627-08-25 i Mauersberg, Sachen, Tyskland. Christina Köhler (17784). Född 1630-05-25 i Mauersberg, Sachen, Tyskland. (Se 5:63).