NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
Skrivet av: Robin Bengtsson skrivet 2002-08-21, 22:56
Landskaps- och länsindelningen Landskapen är betydligt äldre än länen 1 och har ofta en ganska klar geografiskt och historiskt motiverad gränsdragning, åtminstone i landets mera centrala delar. Stora delar av Sverige var dock nybyggarland och mycket glest befolkade så sent som under 1500- och 1600-talen och även därefter, särskilt norrut. Det är mot den bakgrunden naturligt att landskapsgränserna inte var särskilt väl preciserade överallt, eftersom inget behov förelåg. Gränserna har även ändrats medvetet under den tid då landskapen spelade en större roll för rikets administration. Jag skall dock i det följande försöka mig på en i historien förankrad gränsdragning för landskapet Närke utan att för den skull göra anspråk på den fullständiga sanningen.
Allmänt kan sägas att Närke var större förr. Knista socken gick ända upp till Alkvettern nordväst om Karlskoga men 1583 utbröts ett område motsvarande Karlskoga socken och överfördes till Värmland. Karlskoga socken bildades formellt 1586. I Närke ingick fram till 1580 även Noraskoga, vilket 1314 hade utbrutits ur Kils socken. Noraskoga omfattade det vidsträckta område som nu utgörs av Nora, Hjulsjö, Grythytte och Hällefors bergslager i Örebro län.
Närkes gränser Landskapsgränsen gick före 1500-talet från Letälvens utlopp i Skagern i stort sett norrut ungefär där nuvarande länsgränsen mellan Örebro och Värmlands län nu går. Liksom länsgränsen idag gick den gamla landskapsgränsen genom Alkvettern och vidare mot norr och rundade sjön Immen. Därifrån gick den genom de djupa kilsbergsskogarna norr om Nora och efter Järleån ut i sjön Väringen. Gränsen följde sedan Arbogaån till strax före Jäders bruk, där den vek av söderut mot Hjälmaren. Efter passage av Hjälmaren landade gränsen vid Läppe, varifrån den sedan fortsatte genom skogen och passerade Biskopskvarn mellan Högsjö och Brevens bruk till ett röse söder om Högsjö där de tre landskapen Närke, Södermanland och Östergötland möts. Gränsen gick sedan i norra delen av Tylöskog och passerar strax söder om Hjortkvarn, Mariedamm och Zinkgruvan för att sedan vika av starkt åt söder ned till strax norr om Medevi.
Efter passage av Vättern landade gränsen vid Igelbäcken halvvägs mellan Askersund och Karlsborg för att sedan gå ganska rakt norrut genom Tiveden och förbi det gamla Ramundeboda-klostret för att därefter falla ut ungefär mitt på sjön Skagern. Mitt ute i Skagern möttes så landskapen Närke, Västergötland och Värmland. Gränsen var därmed sluten.
Städer Örebro har sedan medeltiden varit den centrala orten i Närke och var dessutom den enda staden fram till dess att Askersund fick stadsrättigheter i mitten av 1600-talet. Kumla har gamla anor som socken men är en sen stadsbildning. En särskild sida med Örebros historia finns på denna webbplats.
Avgränsningen för webbplatsen MittNerike Webbplatsen är tänkt att koncentrera sig på dagens Närke men av praktiska skäl får gränsen ibland vara något flytande. Främst sammanhänger detta med en önskan att hänföra hela kommuner till Närke. Problem uppkommer nämligen i flera fall, bl a betr Degerfors och Karlskoga som delvis ligger i Värmland samt Laxå som har kommundelar i Västergötland.
1Den nuvarande länsindelningen går tillbaka till Axel Oxenstiernas organisationsinsatser på 1630-talet, då även den första enhetliga landshövdingeinstruktionen utfärdades för landet. Oxenstierna byggde på äldre indelningar av landet och de ursprungliga länsgränserna har varit föremål för åtskilliga ändringar, en del mycket omfattande. Som exempel kan nämnas att under en tid utgjorde nuvarande Örebro och Värmlands län ett enda län med landshövdingen i Örebro. Under en kort period på 1640-talet fanns ett särskilt Nora län omfattande Nora, Grythytte, Lindes och Nya Kopparbergs bergslager samt Fellingsbro härad. År 1648 sammanlades dock detta län med Örebro län. Källor: - Landskapsgränserna finns markerade i bl a Bonniers stora Bil & Turistatlas Sverige 1993. Man bör dock vara medveten om att landskapsgränsen ändrats genom århundradena, delvis till följd av att nya landområden efter hand koloniserades av nybyggare. - Sven Irholm behandlar gränsen förr mellan Närke och Värmland i sin bok Karlsdal - i tiden i världen. Katrineholm 1991. - Johan Johansson berör Noraskoga och Nora läns omfattning i inledningen till första delen av Noraskogs arkiv (Om Noraskog, Stocholm 1875).