Död- och begravningsbok Söderbärke (W) F:2 (1761-1784) Bild 630 (AID: v132290a.b630, NAD: SE/ULA/11521)

[Leif Carlsson]

Hej!

Behöver hjälp med tolkning rörande nr 42 Bergsman Hans Persson i Mårtsbo. (Min farmors farfars farmors far.)

Jag tycker att den mittersta raden i bilden har nedanstående lydelse:

"i 4 åhrs tid, men til slüt hade stämma(?) på bägge fötter, alla(?) minst(?) et dygn, hvar af"

Ordet stämma, kan det handla om att stämma blod och varför är ordet understruket?

Och efter fötter, står det verkligen alla minst?


Tacksam för hjälp!

Hälsningar
Leif Carlsson

[Markus Gunshaga]

Hej Leif!
 
Det står att Hans Persson ”warit beswärad af en swår bröstsiuka i 4 åhrs tid, men til slut hade stämma på bägge sätten, allenast et dygn, hwar af han under Gudelig beredelse afsomnade”.
 
Att stämma är understruket gissar jag har med statistiken att göra, alltså att detta ju var den slutliga dödsorsaken som skulle rapporteras in till Statistiska Centralbyrån (uppstartad 1749 under namnet Tabellverket). De ”bägge sätten” blev jag först inte klok på, men enligt Svenska Akademiens Ordbok är stämma en ”sjukdom som kännetecknas av att något hindras eller hämmas”, och därefter omnämns två varianter av stämma, nämligen urinstämma, alltså oförmåga att urinera, och ”vanlig” stämma, alltså förstoppning av avföringen. Jag skulle gissa att dessa är de båda sätten som omnämns i dödboken?

[KG Hammarlund]

Det skulle ju också kunna vara blodcirkulationen i fötterna som hämmats, kanske med kallbrand som följd?

[Maud Svensson]

Nej, det står ”stämma på bägge sätten” – inte fötter.
Markus texttolkning och förklaring är korrekt.

[Leif Carlsson]

Hej!

Tack för snabbt svar!

När jag läser vad Markus har skrivit, så ser jag ju att det står "bägge sätten" och "allenast et dygn".

Tror den förklaring Markus har om innehållet är riktig.

Att läsa texten i den här Död- och begravningsboken är inte helt enkelt. Prästens handstil är ganska svårläst, men om man lyckas tolka texten så ger det mycket information. Det var verkligen inte alla präster som skrev så omfångsrikt.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson