NULL Skriv ut sidan - Arenfelt

Anbytarforum

Titel: Arenfelt
Skrivet av: Kjell Lindblom skrivet 2014-05-17, 18:16
Det har hänt en del under rubriken Arenfelt den gångna veckan, ser jag. Jämförelsen mellan sigillen var speciellt intressant. Också jag ser likheten i motivbilden och styrks i tanken, att Hyndevad-Renholt är son till Niclas Nilson. Även Eriks senaste inlägg ligger helt i linje med mina funderingar.
 
Niclas Nilson var lodgjutare, när han anlände till Sverige omkring 1580. I början nämns han oftast bara som Nicolaus lodgjutare. Det finns gott om noteringar rörande hans tillvaro i Östergötland under 1580-talet och likaledes om hans värvningsresa 1583-84 med Reinholt Lehusen. Men inte i Landskapshandlingarna, vilket man skulle kunna tro, utan i samlingen Bergsbruk på RA. T ex
 
Nicolaus lodgiutere, som bleff förskickatt med Regner Lehusen till franske rike ... (1583-84) (Bergsbruk vol 4-5)
 
Regner Lehusen haffuer bekommit bådhe till löön och till täre penningar för dhett Embettzfolck som han besteller i riket. Och Niclaues lodhgiutare fick een klädning så god som ... (Bergsbruk vol 4-5)
 
Ähr gifvitt Reinholt Lehusen, när han bleff till Elffzborgh förskickat, och skulle bliffva ett skip till Franckrikett fölghachtigh med trälast ... 12 Decembris Ao 83 (Bergsbruk vol 3 som innehåller Wellam de Wijks räkenskap för 1584)
 
Nicolaus Balleir en fransos af Esbjörn Svens åhr 82 för wijn (Bergsbruk vol 4-5 Östergötland 1582). Ballier betyder lodgjutare. Här framgår, att Niclas är fransktalande. Att han också behärskar tyska språket kan man se av senare dokument. Under slutet av 1500-talet var fortfarande merparten av alla invandrare tyskar, antalet valloner litet men stigande. Det är vid denna resa, som Niclas kan ha värvat släkt och vänner för arbete i Sverige. Eftersom Frankrike nämns, har jag utgått ifrån att han haft sin hemort där.
Tyvärr är alla mina noteringar utan sidhänvisning, gjorda på 1980-talet, då läsförmågan inte ännu var så bra. Excerperingen kan förbättras, men innebörden är klar.
 
De allra tidigaste vallonerna i Sverige var lodgjutare, alltså ganska enkla hantverkare, göt pannor, grytor och lod. På 1590-talet kommer bl a dragsmeder, som framställde plåtar i nya typer av skärverk. I början av 1600-talet värvas harneskmakare, mycket konstskickliga hantverkare, liksom små skaror av diverse olika yrkesutövare. I och med Louis De Geers och Wellam de Besche inträde på arenan 1615 påbörjas invandring av skogshuggare, kolare, kolkörare och en del masmästare. Först från 1625 kommer hammarsmeder att bli den allt dominerande invandringskategorin.