NULL
Skriv ut sidan - Disbyt-värdefullt eller svagt?
Anbytarforum
Titel: Disbyt-värdefullt eller svagt?
Skrivet av: Eva Dahlberg skrivet 2008-03-30, 01:13
Jag tycker att man ska vara misstänksam mot uppgifterna oavsett antalet stjärnor, eftersom det faktiskt inte alls visar att det är rätt person som den fyrstjärniga uppgiften i kyrkboken avser (jämför min Erik Eriksson här Fel Erik Eriksson och fel Nilsdotter kopplas ihop - de var faktiskt två stycken i samma by och en fru hette Lisa och en Anna. Jag är ättling till båda paren. Dödsdatumet som anges är för den som var gift med Lisa, medan de flesta barnen tillhör den som var gift med Anna. Dessutom är det en tredje Erik Erikssons födelseuppgifter . Tre män har blandats ihop i en enda. Varje uppgift var för sig kan man alltså belägga i kyrkböckerna, men man har satt samman dem fel. Att göra nedslag i folkräkningen eller att bara kolla födelsedatum, vigseldatum och dödsdatum är ju inte tillräckligt för att med säkerhet kunna identifiera personer, du måste följa dem från vaggan till graven. Det är lätt att bekräfta de tre händelserna i exemplet med min Erik Eriksson - det finns ju en Erik Eriksson på alla tre datumen - men det gör ändå inte att helheten blir rätt.) - i detta fall kan varje uppgift få fyra stjärnor eftersom varje datumuppgift i källan har en Erik Eriksson, problemet är att det inte är samme man! Det är inte så ovanligt att både präster och forskare blandar ihop sådana par som heter lika och bor i samma by ...
- men uppgifter med ett minus som visar att varken källa ur kyrkböckerna A-F eller datum finns, den kan visa på att uppgiften hämtats från Disbyt eller folkräkningen/Sveriges befolkning och då har mindre på fötterna - men uppgiften kan fortfarande vara antingen korrekt eller felaktig. Men i ett annat fall kan uppgiften med ett minus också vara så gott man kan komma i ett fall och ha utmärkta källor bakom med andra typer av hänvisningar i uppgiftslämnarens databas, men det vet du inte förrän du frågar den som lagt in det.
Det finns en övertro på att det som finns och har många stjärnor är mer korrekt än något med färre - men många forskare använder 1) andra typer av källhänvisning, och/eller 2) använder inskick till Disbyt kontinuerligt i sin forskning och väntar inte på att uppgiften och forskningen ska vara färdig/perfekt innan de lämnar in det.
Du kan inte heller genom att gå in och verifiera bara den specifika enstaka uppgiften (eller som jag hört personer säga jag gör stickprov och ser om det verkar stämma, om det stämmer litar jag på att allt stämmer) och tro att bara för att det finns en genlinereferens så stämmer det till 100%.
Stjärnorna är inte kopplat till om man använder Disgens källhantering (vilket Henrik antyder i sitt inlägg den 26 mars). Däremot så belönar det ett system med mer detaljer än vad många kanske ansett vara nödvändigt att ge/använda. Det är detaljrikedomen i källhänvisningen som ger stjärnorna, det är inte någon som bedömer kvaliteten på källhänvisningen eller kvaliteten på forskningen bakom uppgiften.
Jag har till viss del, liksom Eivor, reagerat på att det finns felaktiga uppgifter om mina släktingar och att inget händer hos den andre uppgiftslämnaren efter påpekanden, men jag har full förståelse för att Disbytombuden inte kan ändra i basen om inte felen rättas av den andre forskaren. Både när det gäller orter (där t.ex. en by blivit en församling i ett annat län, eftersom forskaren inte använder en enhetlig skrivning av församling och län) och stavning av namnen (där mina anor döps om av andra forskare, en del är också ättlingar eller åtminstone på något sätt släkt, en del är det inte). Det blir tråkigt när man ser att de felaktiga uppgifterna ökar mer i takt än ens egna som jag råkar veta är rätt ...
Själv använder jag Disbyt på Internet väldigt lite för ren forskning (jag har alltså inte syftet att utöka min egen databas med hjälp av Disbyt), och kan därför också ha svårt att riktigt greppa den tanke som folk har om vad de plockar in eller inte av det de hittar, i de fall de inkluderar eller väljer att tro på det som finns i Disbyt. Jag använder det däremot ibland som tips om var jag kan gå vidare i jakten från vaggan till graven, men oftare i mitt sökande efter ättlingar till stamfadern/-modern än efter anor. Tyvärr är det få som lämnat in på de personer jag verkligen kört fast på ...
Man kan givetvis forska på olika sätt, en del forskar anor i många generationer, andra forskar ättlingar i nästan lika många generationer eller en socken, men man måste komma ihåg att diskutera kvalitet och källkritik och att tillämpa det oavsett hur man gör. Där är tyvärr många lite för nonchalanta och viftar bort det för att de är nya eller inte forskar så allvarligt (vilket vi har diskuterat förr - varför ska man vara mindre noggrann med att det blir rätt släkt av den anledningen?)
Disbyt är en form av källa men kan inte ersätta kyrkboken som källa (som är det källmaterial som gäller för många nya forskare som Johanna vars fråga inledde denna tråd). Kyrkböcker hos Arkivdigital/Digiarkiv/Svar/Genline (dvs på Internet, mikrokort eller på cd) är i en kategori - register på cd-skivor, i andra databaser eller personliga hemsidor är i en annan, du är i dessa fall beroende av någons tolkning av en källa (att databasen är stor eller görs av en förening är inte en garant för högre kvalitet).
Jag vill även citera den amerikanska släktforskaren Elisabeth Shown Mills i Evidence explained - Citing history sources from artifacts to cyberspace (Genealogical Publishing Company, 2007): * All sources lie. - Lawrence of Arabia * So why do we invest so much of our own energy into the citation of those sources? Because all sources are not created equal. samt * We identify our sources - and their strengths and weaknesses - so we can reach the most reliable conclusions.
Det här blev länge än jag tänkt, men jag har velat ge mig in i det länge Hälsningar, Eva
PS. I Diskulogen har det t.ex. i nr 79 framförts en fråga om orimligheter i Disbyt. Disbyt kan ju inte bli bättre än var och ens material som läggs in, det var t.ex. därför jag skrev en artikel 2003 i Diskulogen nr 63 sidan 20-23 om hur du kan kontrollera ditt eget material i din egen databas (tips både för Disgen, MinSläkt och Holger) eller som jag påpekar i artikeln i Diskulogen nr 80 från mars i år om Sveriges dödbok att materialet i Disbyt från version 3 av SDB kan vara felaktigt - t.ex. finns världens ende Jämfjäll med i Disbyt från Sveriges dödbok 1947-2003 (han hette något annat i verkligheten och det gör han i Sveriges dödbok 1947-2006).