NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-09
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-09
Skrivet av: Lars Nylander skrivet 1999-12-14, 22:58
Jag håller som ovan sagt på med min B-uppsats i historia. Uppsasten skall handla om arvsgången av bondgårdar. Några problem har dykt upp.
1) Jag hade innan bilden inom mig att en gård var en skattlagd enhet som var ganska bastant. Jag kände till att gården kunde klyvas, då den nya delen fick beteckningen sub. För vissa gårdar stämmer detta, men många delas vid 1800-talets mitt och senare upp i många små delar. Om ett hemman är på 12 öresland, kan huvudgården, t.ex. Byn nr 1 bestå av 4 öres- 12 penningland och ägaren tituleras bonde, nr sub 1 om 3 öresland som ägs av en bonde, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en bonde på ett annat hemman i byn, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en bonde i en annan by, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en torpare i byn, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en skräddare i byn samt af nr 1 om 16 penningland som ägs av en husman i grannbyn. Bilden av det stabila hemmanet försvinner. Hur skall man räkna arvsgången på gårdar, när alla dessa små jordenheter inte kan ha ett stort hemman till sig? Jag har hittills endast tagit med de delar som ägs av en man med titeln bonde. Tilläggas bör att de små delarna säljs och köps fram och tillbaka ofta. Vidare försvann de hemman som började delas i små delar tidigt redan under 1870-1900-talet.
2) Fram till 1863 var jord som skulle säljas tvungen att bjudas upp för att bördsberättigade kunde visa sin existans, eftersom de hade förköpsrätt, har man ofta hört. Vid genomgång av Norrala tingslags småprotokoll för 1840-talet har jag fått uppfattningen att jordens först såldes, eftersom köpebrevet finns avskrivet, och sedan uppbjöds tre gånger. Det kan vara diffust att få ut vad som egentligen hände alla gånger. Vid ett tillfälle säljer en änka ett hemman, och det ropas in av en man. Sedan köps dock hemmanet av en annan man för samma pris, men han han var broder till änkans man, och var av rätt släkt så att säga. Gick det alltså till så, när ett hemman skulle säljas, att det auktionerades ut och sedan fick närmast bördeman köpa hemmanet för aukitonspriset, om han kunde, och om han inte kunde fick den som ropade in hemmanet köpa det?