NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-18

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-18
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2006-02-15, 20:14
I Sko klosters jordebok 1302 står det: In parochia Sko ista possidet monasterium. In Flastat iii marcas.... Klostret har alltså tre markland i Flasta detta år. Av jordeboken 1489 framgår att klostret då fortfarande innehade jorden.
 
[Arthur Peetre (utg) Sko klosters medeltida jordeböcker (Lund 1953) s 19, 26.]
 
En kvinna kunde kallas ”domina” om hon var gift med en ”betydande person” som titulerades ”dominus” men inte nödvändigtvis var riddare. En kvinna, vilken som änka gick i kloster kunde också tituleras ”domina”. Hur betydande en person skulle vara för att få herretiteln innan den reserverades för dubbade riddare är ännu inte helt klarlagt av forskningen. Det finns ett moment 22 inbyggt i den undersökningen kan man säga. Men det finns indikationer på att titeln före riddarväsendets formalisering i Sverige helt enkelt kan ha använts utan särskilt fasta regler som ett slags VIP-beteckning.
 
I det tidigaste bevarade svenska brevet från 1160-talet, som jag nämnt tidigare (DS 51), är det bara kungen som kallas dominus, inte ens jarlen får herretiteln. I kyrkliga kretsar kan den däremot beläggas så lågt som på kyrkoherdenivå redan 1208 (DS 134). Sven Ljung avvisar i sin KL-artikel Herretitel bestämt uppfattningen att man skulle kunna sätta likhetstecken mellan den och ”riddare” i de tidigaste kända fallen där världsliga stormän utanför kungahuset kallas dominus  (omkring 1220). Ljung talar om ”bristande konsekvens” i användningen av herretiteln under 1200-talet och lyfter bl a fram ett brev från 1253 där en borgare i Söderköping får herretitel (DS 404). Enligt Ljungs uppfattning är det först fr o m Magnus Ladulås regeringstid som man kan utgå från att en världslig dominus alltid är dubbad till riddare.
 
Av detta följer att man för tiden före Magnus Ladulås regering inte kan använda frutiteln (domina) som bevis på att kvinnan i fråga har varit gift med en riddare. Hon kan faktiskt vara borgarhustru, eller hustru till en betydande man av något slag och så nunna förstås. Problemet är uppenbart. Var gick gränsen för vem som var en tillräckligt betydande man? Var t ex en kunglig bryte det omkring 1200-1250? Ärkebiskopens stallare? Häradets (hundarets) största jordägare?
 
Jag kanske ska påpeka, innan någon annan gör det, att jag  här (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/57639.html?1097252423#POST375766) har framfört en annan uppfattning än Jakob Koit och Sven Ljung gällande två herrar som nämns 1219.