ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02  (läst 3746 gånger)

2007-04-17, 10:42
läst 3746 gånger

Utloggad Peter Tunviken

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 71
  • Senast inloggad: 2024-02-17, 08:32
    • Visa profil
Jag köpte hans CD-skivor på släktforskardagarna förra året. Helt fantastiskt arbete han lagt ner. Det är tre CD-skivor.
 
En innehåller mantalslängder för hela gamla Västerbotten 1654-1695.
 
Den andra är om soldater i Västerbottens regemente 1667-1762. Otroligt bra resurs.
 
Den tredje är indelningsverket för Västerbotten 1695. Den visar hur soldatrotena låg, vilka hemman som gick under respektive rote och vad soldaten hette bland annat.
 
Skivorna som kanske kan verka lite dyra, men värda varenda öre, kan beställas på:
http://user.tninet.se/~jvs207i/minasidor/
där man även kan se exempelbilder.
 
Hälsningar, Peter Tunviken.

2007-04-17, 23:56
Svar #1

Utloggad Berit Wenngren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 275
  • Senast inloggad: 2024-02-14, 16:18
    • Visa profil
Tack för svar med goda råd och tips Erik och Peter!!
Lika bra jag lägger ut mina teorier som jag hittills har funderat kring.
 
Jag har Mossbergs skiva och  
vad man kan se fanns det enligt ovan en Tomas Olsson Sturk, det var därför jag blev så intresserad av den Tomas som anges i räkenskaperna för Övertorneå 1694. Jag har hela tiden (nästan) trott att Olof Tomasson (f1727)kom från Finland eftersom jag inte hittat honom i någon födelsebok, du Erik K och även Erik Wahlberg har indikerat det också, men kan det vara så att även Norge kan vara intressant att söka i?
Personligen tippar jag på att Tomas Tomasson Wijk Aunis Jaako f 1694 är pappan (finns inga bevis)
 
A1A:1 hfl 1781-1801 sid 34 gid 1998.18.3400
står det följande:
Olof T /f1727) hustru Malin Johansdotter Sturk  
f 1721 bor i Marjosaari, ovanför hennes familj finns en Tomas Tomasson Jaaco f 1722 (el 1732)som faktiskt kan vara en bror till Olof.
 
När Olof S(<)s dotter Anna Olofsdotter föds 1754
finns bl a en Nils Michelsson med som testes samt
Erik Keisu med hustru.  
Tomas Tomasson Wijk Aunes Jaako f 1694 var gift
med en Karin Nilsdotter, kan hon vara dotter till denna Nils Michelsson??  
 
När dotterna Margareta Sturk f 1752 föds
det följande testes:
Erik hindersson med hustru
Michel Hindersson och hustru i Kuivakangas
...(Aron) Olsson
Pigan Margareta Nilsdotter, ......(syster till Karin???)
 
Son Olof Olofsson f 1755
Testes: Olof Matsson med hustru,  
Olof Hindriksson Nirviä, Erik Johann.....,
Pigan Margareta Johansdotter.....
 
Son Isak Olofsson f 1758
Hindrich Johansson ??? och hustru i Caulinranda
Michel Michelsson ??  
Änkan Malin Michelsdotter
Erki Hummeleus?????
Ella Johansdotter
 
Son Michel Olofsson f 1759
Hindrich Hvit ......
Michel Ersson, Piga .... Hindriksdotter i Matarängi
 
Olof Sturks hustru Malin Johansdotter f 1721
var dotter till trumslagaren Johan Matsson f 1697 som drunknade 28 år gammal 1725, och
Ella Olofsdotter Nirviä f 1701, hon gifte senare
om sig med Henrik Henriksson Purainen.
 
Glimtar ur Övertorneås historia av bror Muotka sidan 304.
Hemmanet klövs på 1720-talet då Jöns Thomasson utflyttade till hemmanets träskficke i Konttajärvi öster om finska Pello by, medan brodern Thomas Thomasson kvarbodde i den gamla gården. Thomas uttogs som soldat i Wiiks rote. Han flyttade till Jaako i Kaulinranta medan Aunis hemman övertogs av Erik Mickelsson Pekkala, som var gift med Jöns Thomasson Aunis dotter Margareata.
Hemmanet var öde 1719-1723 men skattade åter 1727 efter 3 års skattefrieht med 1/6 mtl. Efter den nye ägaren Mickel Johansson Töyrä-Aunis som ägare och bildade nuvarande hemmanet Perävaara nr 39. Brodern Thomas Mickelsson Aunis kvarbodde i den gamla gården.
 
Några av dopvittnena till Olof Sturks barn har namn/patrynikom kring Johan, Michel och Tomas etc som även förekommer runt Wijks familj.
 
Är det vilda fantasier tror ni?
 
mvh
 
Berit

2007-04-18, 00:20
Svar #2

Utloggad Berit Wenngren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 275
  • Senast inloggad: 2024-02-14, 16:18
    • Visa profil
Ojdå,
Såg att Sture Torikka redan skrivit om Tomas Tomasson Jaako, högre upp på sidan, med ett annat födelseår - tro på Sture som skrev:
 
var bägge söner till min förfader Tomas Tomasson Aunis-Jaako-Wik f. 1686 d. 1752. Hans första hustru var Karin Nilsdotter Ollikainen, d. före 1730. Den andra hustrun, Brita Henriksdotter, gifte han sig med 1730
 
Kanske är det ytterligare en vild gissning men varför hade inte Olof Tomasson med någon av sina föräldrar med på något av dopen? enligt Sture dog de innan Olofs första barn föddes 1752.
 
 
Mvh
Berit

2007-04-18, 00:28
Svar #3

Utloggad Berit Wenngren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 275
  • Senast inloggad: 2024-02-14, 16:18
    • Visa profil
Ojdå,
Såg att Sture Torikka redan skrivit om Tomas Tomasson Jaako, högre upp på sidan, med ett annat födelseår - tro på Sture som skrev:
 
var bägge söner till min förfader Tomas Tomasson Aunis-Jaako-Wik f. 1686 d. 1752. Hans första hustru var Karin Nilsdotter Ollikainen, d. före 1730. Den andra hustrun, Brita Henriksdotter, gifte han sig med 1730
 
Kanske är det ytterligare en vild gissning men varför hade inte Olof Tomasson med någon av sina föräldrar med på något av dopen? enligt Sture dog de innan Olofs första barn föddes 1752.
 
 
Mvh
Berit

2007-04-18, 15:23
Svar #4

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2024-02-18, 15:06
    • Visa profil
Hej!
 
En språkfråga.
 
Normalt kallas ju avlidna personer för 'vaina'; Jussi-vaina, 'Heikki-vaina' (salig Johan, salig Henrik) i tornedalfinskt språkbruk.
 
Men har någon stött på beteckningen 'raukka' på en avliden person (t.ex. Jussi-raukka)? I dag betyder ju 'raukka' stackare men tidigare ska det enligt uppgift ha betytt att nån dött 'osalig'
 
Som sagt finns det nån som känner till exempel på detta?
 
 
/Håkan

2007-04-18, 16:17
Svar #5

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2024-02-18, 15:06
    • Visa profil
Hej!
 
En språkfråga.
 
Normalt kallas ju avlidna personer för 'vaina'; Jussi-vaina, 'Heikki-vaina' (salig Johan, salig Henrik) i tornedalfinskt språkbruk.
 
Men har någon stött på beteckningen 'raukka' på en avliden person (t.ex. Jussi-raukka)? I dag betyder ju 'raukka' stackare men tidigare ska det enligt uppgift ha betytt att nån dött 'osalig'
 
Som sagt finns det nån som känner till exempel på detta?
 
 
/Håkan

2007-04-18, 18:21
Svar #6

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej Håkan,
jag har då ett konkret exempel på raukka i formen osalig, men troligen även som stackare.
I trakterna av Niemis i Hietaniemi rörde sig en kringströvande man vid namn Johan Erik Pietilä alltifrån sent 1860-tal till sin död 1886. Han fick tidigt öknamnet Resu-Jaako eftersom han körde med falsk identitet de första åren i trakten. Då kallade han sig för Jakob Kula. Senare benämndes han ofta bara för Resu.
Han kom och gick i socknen och förekommer aldrig någonsin i kyrkobokföringen. Endast de lokala byatraditionerna liksom domböckerna påvisar hans faktiska existens.
Han brukade uppehålla sig hos en kvinna i Armasjärvi och underförstått var han troligen far till hennes två oäkta barn.
I början av juni 1886 slogs han ihjäl och sänktes ner med en tung sten fastbunden i kroppen i en hauta, djup grav/grop, i Armasjoki. Där hittades han senare i juni månad eftersom det var lågvatten.
Därefter kallades han i traditionen för Resu-raukka. Han var tämligen osalig. Denne stackare.
 
Hälsar
ST

2007-04-18, 21:33
Svar #7

Roland.JUntti

Hej Håkan
Det är som vanligt svårt att försöka översätta tornedalsfinska ord till svenska eftersom ett ord kan betyda så många olika saker även i olika delar av tornedalen
Ang  ordet raukka så finns det minst två varianter av det ,som du och Sture nämner betyder det ordagrant översatt stackare.
En variant på raukka är tex ett skällsord på en levande person,oftast så säger att personen i fråga att han är en täusi raukka  eller bara raukka och i det sammanhanget så kan man väl översätta det till att personen i fråga är en riktig skitstövel.
Sen kan det väl förr i tiden kanske haft betydelsen osalig men jag har uppfattat det så att man använder det på avlidna personer i ens närhet som man av olika andledningar tyckte synd om antingen deras livsöde eller på grund av det som inträffat som ledde till deras död
Mvh Roland

2007-04-19, 22:27
Svar #8

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2024-02-18, 15:06
    • Visa profil
Emil Ivari (f 1908) skriver i sin bok 'Livet i en tornedalsby' att hans farfar använde tillägget 'raukka' om människor som dött i uppenbar otro och om djur.
 
Anledningen till att jag frågar är att min farfars farfar Johan Bergström f 1824  kallades för 'äijä-raukka'.
 
De få historier som jag hört om honom beskriver honom som en rätt elak människa.
Men i kyrkan verkar han ha gått; nattvarden tar han ungefär vart annat år och också husförhören bevistar han vart annat år - och det kanske inte kan ses som 'uppenbar otro'.
 
Enl. nån äldre släkting har order idag för honom en klang av 'ohederlig'.

2007-04-20, 19:08
Svar #9

Utloggad Roland Juntti

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 132
  • Senast inloggad: 2015-04-13, 16:24
    • Visa profil
Hej igen
Nå det är väl svårt att bedömma folk efter hur ofta dom gått i kyrkan ,är själv uppvuxen i en tornedalsby och kommer ihåg från min bardom att dom mest besvärliga mäniskorna i vår lilla by var dom som ofta gick i kyrkan och hade bönemöten hemma där prästen var hedersgäst.
Jag har själv ofta hört ordet raukka användas både av min far och mor som var födda 1911 och 1919 men aldrig förknippat det på nogot sätt med ohederlig
Mvh Roland

2007-04-21, 06:48
Svar #10

Utloggad Tage Notsten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2016-01-08, 18:18
    • Visa profil
Hej.
 Högre upp i Tornedalen betydde nog raukka
helt enkelt stackare.
Men man sa också t ex Heikki hyvä sen selitti  
Vad ansåg man då om Heikki ?
 
häls Tage

2007-04-21, 16:52
Svar #11

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
I Junosuando-Vittangi-trakten betydde raukka åtminstone på 1800-talet när det användes som epitet på en avliden person att den personen -- för att uttrycka sig kort och brutalt -- antagligen var i helvetet.  
 
Tre exempel på detta mindre smickrande epitet är:
 
Ritari-raukka. Han ansågs inte vara riktigt kristen, eftersom han inte anslöt sig till laestadianismen.
 
Huru-raukka. Han ansågs vara trollkunnig, och hade rykte om sig att skada andra med sin magi. Möjligen fanns djävulen med på ett hörn...
 
Penjami-raukka. En man som blev mycket rik genom handel. Han ansågs ha sålt sin själ till djävulen.
 
Dessa personer dog ungefär under tidsperioden 1860-1900, och återigen; de kallades raukka först efter sin död.
 
De man antog befann sig i himlen kallades även i dessa trakter vaina. Detta epitet hörde jag användas i Kuoksu så sent som för ett par år sedan.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-04-24, 19:55
Svar #12

Utloggad Tauno Mustonen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2009-02-22, 19:14
    • Visa profil
Hej!
Jag vill komentera lite grand de förfrågningar på olika ställen man har på det finska språket.
Raukka betyder som man kommenterar på et par ställen idagsläge stackare. Resu-raukka skulle jag vilja översätta till svenska trashank. Ordet vaina är nog en förkortning av ordet vainaja. I finskan lägger man till ordet vainaja på en avliden person då man pratar om denne Heikki hyvä selitti Den gode Heikki berättade betyder det. Vi antar att Heikki var avliden, säger man Heikkivainaja selitti. Ritari betyder riddare, Stackars riddare skulle väl då ritari-raukka betyda.

2007-04-24, 20:01
Svar #13

Utloggad Tauno Mustonen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2009-02-22, 19:14
    • Visa profil
Hej igen!
Jag missade hela ordalydelsen om Heikki
Heikki hyvä sen selitti
Den gode Heikki berättade detta
Ordet Huru har jag inte hört tidigare.
Penjami är en översättning till finskan av ordet Benjam

2007-04-24, 21:31
Svar #14

Utloggad Tage Notsten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2016-01-08, 18:18
    • Visa profil
Hej Tauno.
Se Heikki hyvä sa man. Det kunde betyda att
Heikki var lite barnslig, lite knapsu och inte helt betrodd.
Man sa också Heikki hyvä pojka och då ville man ha en tjänst av Heikki.Detta gällde mest småpojkar.
Voj hyvänen aika var ett uttryck som var mycket användbart,både i positiv och negativ mening.
När Svenskar ropar ut sin långa ramsa Heja Sverige friskt humör osv, nöjer sig Finnarna med Hyvä Suomivilket ju är samma sak men med färre ord.
 
häls Tage.

2007-04-24, 22:04
Svar #15

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ritari var Ritari-raukkas öknamn.
 
Huru var Huru-raukkas släktnamn.
 
Penjami, alltså Benjamin, var Penjami-raukkas förnamn.
 
Raukka kunde alltså konstrueras på såväl öknamn, släktnamn, som förnamn.
 
Som sagt är det en äldre tids bruk av raukka jag refererade, och dessutom ett bruk som jag misstänker var bundet till laestadianismen. Jag har mycket svårt att tro att någon använder raukka i den här betydelsen idag.
 
MVH
 
Erik

2007-04-24, 22:19
Svar #16

Per Hedlund

Hei Erik
 
Jag (en 60-åring) använder fortfarande ordet raukka om exempelvis någon som förlorat sitt barn att voi äitiraukkaa eller isäraukkaa joka menetti poikansa eller tyttärensä. Dvs en stackare som förlorat något viktigt eller värdefullt. Men även om en människa som inte kan finska kan jag säga voi tuo ihmisraukka joka ei ymmärrä suomea.
 
Även i en sång har vi orden - Voi ihmisraukka/a täällä mailmassa........... - här har du Erik rätt att denna finns i en  religiös sång/psalm

2007-04-25, 08:21
Svar #17

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Det är det jag menar; Raukka i betydelsen förlorad själ är en föråldrad betydelse, men det är i den betydelsen ordet raukka ofta användes förr, om man applicerade det på en avliden. Emil Iivaris farfar (se Håkan Bergströms inlägg den 19/4) använde uppenbarligen ordet i den bemärkelsen, och ordet har använts i den betydelsen även i översta Tornedalen.
 
Att raukka ännu används i betydelsen stackare, någon det är synd om, ifrågasätter jag inte. Det är säkert också den ursprungliga betydelsen av ordet.
 
Estrid Enkvist -- liksom jag själv ättling till den ovannämnde Ritari-raukka (Henrik Johansson Mukka-Poromaa)-- skriver i sin stencilerade och odaterade utredning av släkten Poromaa:
 
De som dog utan att omvända sig till kristen tro kallades 'raukka' -- stackare!
 
Enklare än så kan förhållandet mellan ordets betydelser knappast uttryckas.
 
Erik

2007-04-25, 09:44
Svar #18

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
. och likadant är det med det ”Resu-raukka” jag nämnde angående eftermälen rörande den mördade ”Resu-Jaako” - senare i traditionen för eftervärlden kallad enbart ”Resu” - där ”resuraukka” väl motsvarar ”trashank”. Men i detta specifika fall blev förleden ”Resu” liktydigt med det öknamn Resu-Jaako blev hågkommen för. Alltså har jag uppfattat raukka i denna kombination tillsammans med ett öknamn som stackare med förlorad själ. Den osaliga stackaren. Eller något ditåt.
 
Hälsar den inte alltför språkbegåvade
ST

2007-04-25, 11:13
Svar #19

Rakel Wahlström

Hej
Tolli-raukkan pyöhräyksiä om någon uppträdde obalanserat t.ex. Tyvärr frågade jag aldrig min mor om det funnits en person vid namn Tolli,
eller om det kom ur det svenska ordet stolle
möjligen?
mvh Rw

2007-04-25, 18:17
Svar #20

Per Hedlund

Du har helt rätt Erik - för ännu idag kallar jag en människa som inte gjort bättring att han är en stackare som jag tycker synd om. Följdenligt blir han då en raukka. Detta pga att jag tycker synd om honom eller henne att han/hon inte förstått nåden att bli kristen och därmed nu måste dö olycklig.
 
Hälsningar

2007-04-25, 18:56
Svar #21

Utloggad Samppa Asunta

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 356
  • Senast inloggad: 2016-03-11, 19:47
    • Visa profil
Jag som aldrig har varit norrom Skellefteå i Sverige eller Karleby i Finland har inte stött på denna speciella betydelse av raukka.  Bra att veta;  det är tänkbart att den är ännu i bruk på sina håll.  (Instämmer gärna med Per, förresten,  även om jag ville tillägga att vi kanske inte är riktigt kompetenta att ge den diagnosen.)   Men när det nu blev prat om raukka så är det kanske skäl att nämna ännu en nutida betydelse.  Framför allt då ordet inte används i samband med någons namn kan det också betyda fegis!  Hän on sellainen raukka, joka ei uskalla tunnustaa tekoaan =  Han är en fegis som inte vågar erkänna vad han har gjort.

2007-04-25, 20:45
Svar #22

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Tolli kan nog vara ett öknamn. Jag vet åtminstone ett fall där personer har kallats Tollin (Tolli i genitivformen):
 
Elias Olsson Kuoksu el. Kurravaaras trolovade, Anna Johansdotter Eldstål (*1811, +1881) i Vivungi, kallades Tollin Anna, och Elias lär ha kallats Tollin Eljas. Jag har gissat att dessa, enligt sägen trollkunniga, sambors öknamn kommer av Annas efternamn, Eldstål, men jag är inte alls säker på det. Om det nu är så skulle Tollin Anna helt enkelt betyda Eldståls Anna, d.v.s. hennes namn enligt den vanliga namnordningen i Tornedalsfinska.
 
Erik Kuoksu

2007-04-30, 16:32
Svar #23

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Vet någon till vilken by i Övertorneå sn. denna familj flyttade?
 
Änklingen Johan Petter Johansson Hynylä. *1853 9/3 i finska Karungi. Handlande, flyttade från Kukkola till Övertorneå sn. 1904.
Barn:
1. Johan Arthur *1885
2. Oskar Valfrid *1890
3. Agnes Sofia *1894
4. Bengt Erik *1901
(Hade fler barn, men enbart dessa följde med honom till Övertorneå.)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-04-30, 19:53
Svar #24

Rakel Wahlström

Tack  
Erik Kuoksu för ditt svar på min undran 25/4.
 
Jag tittade också i min lilla parlör och hittade
orden raukka för stackare och parka för stackars.
 
Namnen i din senaste fråga känner jag inte igen.
 
Mvh
 
Rw

2007-05-01, 11:08
Svar #25

Utloggad Tauno Mustonen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2009-02-22, 19:14
    • Visa profil
Hej!
Jag efterlyser föräldrarna till Nils Nilsson f: 1741 i Muonionniska. Han gifte sig med Karin Nilsdotter i Svartbyn.
Föräldrarna, enligt födelseboken Övertorneå C:1 2/6, heter Nils Mickelsson och Margareta Henriksdr. Jag har sökt i HFL i Pajala för tiden vid födsel men får inget napp
 
MVH Tauno

2007-05-01, 11:48
Svar #26

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Nils Nilsson. Muonionniska
 
Födda:          Ort: Muonionniska
Nils 1741-01-01  
Föräldrar:
Nils Mickelssson och Margeta Hindersdotter.
 
Vigda:          
1736-12-19      
Nils Michelsson Mella
pigan Margeta Hindersdotter     Muonionniska
   
Källa:  
Per Norberg  
 
mvh
Doris O

2007-05-01, 15:11
Svar #27

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Enligt Erik Wahlberg skall Nils Mickelsson Mellas hustru Margareta Hindersdotter ha varit dotter till Henrik Hindersson Lahti i Muonionniska (i mantalslängderna 1711-39).
 
Henrik Hindersson Lahti var son till Henrik Larsson (Lahti) i Muonionniska (i mantalslängden 1690), sonson till Lars Matsson Mämmi (i mantalslängderna under Turtola, Övertorneå sn, 1641-65, under Muonionniska 1667-84), och sonsons son till Mats Larsson Pynnöy eller Mämmi (Omnämnd 1606-1608 i Koivukylä, Kemi landsförsamling, omnämnd 1612-34 i Turtola, Övertorneå sn).
 
Släkten Mämmi omnämns i ett stort antal diskussioner här på Anbytarforum.
 
Nils Mickelsson Mellas ursprung vet jag inget om, men han var nog inte från Muonionniska, eftersom ingen lämplig Mickel verkar finnas där.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-05-01, 23:14
Svar #28

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Mella
I Kuivakangas fanns ett par
Mickel Nilsson Mella och Brita Ersdotter som
1721-07-21 fick en son Hiskias    (Källa:Per Norberg)
Kanske något att söka vidare på?
mvh
Doris O

2007-05-02, 00:08
Svar #29

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Från Fam.search:
Födda:  
-------------------------------------------------
NILS MICHELSSON MELLA  
  Male        
-------------------------------------------------
 
Event(s):  
 Birth:     Monioniska, Overtornea, Norrbotten, Sweden  
 
 Christening:  
 Death:  
 Burial:  
     
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
 
Fam. Search;
     
ABIGAEL MICHELSDOTTER MELLA  
  Female    
 
Event(s):  
 Birth:  20 APR 1712   Cuivacangas, Overtornea, Norrbotten, Sweden  
 
 Christening:  
 Death:  
 Burial:    
-----------------------------------------------
Parents:  
  Father:  MICHEL NILSSON MELLA  Family  
  Mother:  BRITA ERSDOTTER  
 
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
 
Enl. Per Norberg föds i Cuivakangas
Abigael 1718-04-20
 
Föräldrar: Michel Nilsson och Brita Ericsdotter
 
mvh
Doris O

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna